Inledning: Patienter som varit svårt sjuka och vårdats på intensivvårdsavdelning, upplever ofta oro och ångest, när de ska överflyttas till vårdavdelning. Dessa patienter har stort vårdbehov, eftersom flertalet inte återhämtat sig, från sitt svåra sjukdoms tillstånd. Patienterna är fortfarande mycket trötta, har nedsatt muskelkraft och svårt att klara sig själva. Målet med studien är, att med kunskap om hur patienter upplever överflyttningen, försöka finna former för hur vi ska kunna underlätta denna för patienten. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med överflyttning från intensivvårdsavdelningen till vårdavdelningen.

Jacobsson, A. (2013). Physical activity on prescription ? patient experience. C-thesis inPublic Health.

BACKGROUND: Exercise on Prescription (EoP) means that a doctor writes out a customized form of exercise to the patient instead of medicine, or in combination with medication. The activity becomes a part of the treatment. Since many today do not follow recommendations for physical activity occurs in the long term a number of public health diseases. EoP promotes health and prevents disease. AIM: The aim of this paper is toexamine whether EoP from a patient perspective perceived to be an efficient and effective method of treatment.

Sjuksköterskan ställs inför etiska konflikter i mötet med en patient vid hjärtstopp i den prehospitala miljön. Hjärtstopp orsakas av otillräcklig cirkulation på grund av asystoli eller kammarflimmer. Tidig hjärt- och lungräddning (HLR) med god kvalitet och effektiva bröstkompressioner är livsavgörande. Sjuksköterskan ska följa en etisk kod och sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar för att så god vård som möjligt ska ges till patienten. I den prehospitala miljön uppkommer etiska konflikter oftare än i andra vårdsituationer på grund av flera olika faktorer.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara bärare av meticillin-resistensta Stafylococcus aureus (MRSA) samt att kvalitetsbedöma de valda artiklarnas urval och bortfall. Artikelsökning i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo resulterade i inkludering av 12 artiklar. I resultatet framkom faktorerna: Upplevelsen av att vara smittbärare, MRSA:s påverkan på det dagliga livet, Stöd eller frånvaro av stöd från familj och vänner, Information och kunskap, Bemötande från vårdpersonal samt Upplevelsen av isolering. I resultatet framkom att personer bärare av MRSA upplevde rädsla att smitta andra, framförallt sina familjemedlemmar, och avstod från fysiskt kontakt. Personerna upplevde begränsningar i arbetslivet, i dagliga livet samt begränsningar av fysisk aktivitet.

Dagkirurgi verksamheten ökar och det pågår en debatt om vilken anestesiform som är mest lämpad för denna verksamhet. Snabb återhämtning, god kvalitet, kostnadseffektivitet och få biverkningar är målen för att få patienten att kunna gå hem samma dag. En kvantitativ studie med en enkät framkonstruerad för studiens syfte utfördes. Syftet med studien var att undersöka vad om avgör om en patient skrivs ut tidigt eller sent vid dagkirurgi med övningsmetod intravenös anestesi Target Controlled Infusion TCI eller Total Intraveös Anestesi TIVA. 20 stycken patienter på en dagkirurgisk avdelning observerades postoperativt av ansvarig sjuksköterska, som fyllde i frågorna i enkäten.

Diabetes är en av våra stora folksjukdomar. Av Sveriges befolkning är 3-4 procent diabetiker. Av de patienter som får diabetes är ca 90 procente typ 2 diabetiker. I de skandinaviska länderna är 10-15 procent av de som får diabetes över 65 år. En av de viktigaste sakerna för att må bra i sin sjukdom är att sköta sin egenvård som att hantera sin sjukdom med kost, motion och medicinering.

Fetman hos befolkningen ökar i världen, vilket påverkar hälsa och livskvalitet, detta ställer höga krav på vården. Sjuksköterskan har som profession stor betydelse för att kunna påverka människors hälsa. Ett yrkesmässigt förhållningsätt för sjuksköterskan inbegriper en god attityd till varje unik patient. Sjuksköterskan bör reflektera över egna värderingar och attityder till fetma, då det påverkar omvårdnadens kvalitet.  Syftet med studien var att belysa vad som påverkar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters attityder till vuxna patienter med fetma. Metoden som användes var en litteraturstudie, uppbyggd på elva vetenskapliga artiklar.

SAMMANFATTNINGBakgrundVid ett cancerbesked ges mycket information som kan ge psykologiska reaktioner hos patienten.  Att ge individuellt stöd, information och ett bra bemötande är viktigt för att patienten ska känna sig trygga och delaktig i sin vård.SyfteAtt utvärdera bröstcancerpatientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med sitt återbesök hos kontaktsjuksköterska efter operation på Bröstmottagning.MetodEn tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats då huvudfokus var patientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet. Patienterna fick svara på en elektronisk enkät direkt efter sitt återbesök på mottagningen. Totalt svarade 48 patienter på enkäten.Resultat Resultatet visade en mycket hög nöjdhetsgrad bland bröstcancerpatienter vad gäller information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med återbesöket hos kontaktsjuksköterskan efter bröstkirurgi. Äldre kvinnor var mer nöjda med informationen jämfört med de yngre.

En otillräcklig smärtbehandling ger patienter en försämrad livskvalitet och orsakar ett lidande som innefattar såväl ångest som oro. Många cancerpatienter anser att de inte får någon smärtbehandling och de upplever dessutom bristfälliga kunskaper i bemötandet av dem som ansvarar för deras behandling. Syftet med studien är att belysa på vilket sätt sjuksköterskan kan stödja patienter med cancerrelaterad smärta, för att möjliggöra adekvat smärtbehandling. Studien var en litteraturstudie och bygger på en integrerad analys av 13 artiklar. Resultatet presenteras utifrån olika kategorier.

Parenteral nutrition inom palliativ vård kan vara både livsnödvändig och livsförlängande för vissa patienter, men värdet är ofta debatterat. Distriktssköterskan ansvarar för och har en central roll i den palliativa omvårdnaden av patienten i hemmet och rollen omfattar symtomlindring, samordning, information samt socialt och emotionellt stöd för patienten och dennes familj. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att vårda patienter med parenteral nutrition i palliativ vård. Tolv distriktssköterskor från primärvården i norra Sverige deltog i studien. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades med tematisk innehållsanalys.

Patienters rätt till delaktighet i sin vård är lagstadgad och patienters rättigheter har stärkts under desenaste decennierna. Delaktighet har i tidigare forskning visat sig vara svårt att definiera och attsjuksköterskor och patienter ofta skattar patientens vilja att vara delaktig olika. Syftet medlitteraturstudien var att få fördjupad kunskap om vilka faktorer som är av betydelse för äldre patientersdelaktighet i sin vård. Litteraturöversikten bygger på tio vetenskapliga artiklar mellan åren 1997-2008.Dessa analyserades med hjälp av innehållsanalys. Fyra teman framkom som betydande faktorer fördelaktighet.

Hela familjen påverkas när en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det är en komplex sjukdom med många symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 års ålder. Sjuksköterskans ansvarsområde är stort, bland annat ingår att kunna stödja och undervisa både patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsområde krävs att sjuksköterskan har förståelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien är att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan på vardagen utifrån tidigare forskning.

Hela familjen påverkas när en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det är en komplex sjukdom med många symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 års ålder. Sjuksköterskans ansvarsområde är stort, bland annat ingår att kunna stödja och undervisa både patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsområde krävs att sjuksköterskan har förståelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien är att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan på vardagen utifrån tidigare forskning.

Bakgrund: En stor del av vårdskadorna som uppstår i vården beror på brister i kommunikation. Rapportering är en del av det dagliga arbetet som sjuksköterska, där målet är att föra vidare information om en patientens tillstånd för att säkerställa den fortsatta vården och patientsäkerheten.Syfte: att beskriva hur anestesisjuksköterskan och vårdavdelningens sjuksköterska ser på rapportering vid överföring av patient från UVA till vårdavdelning.Metod: Kvalitativ studie. Studien har analyserats med hjälp av innehållsanalys där ett tema, två kategorier och nio subkategorier har framkommit. Fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio sjuksköterskor från vårdavdelningar med erfarenhet av att hämta patienter på UVA samt åtta sjuksköterskor från anestesin.Resultat: För att en rapport skall bli bra krävs att rapporten följer en viss procedur och struktur. Det är viktigt att rapporten följer en röd tråd och att informationen inte blir överflödig.