Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva sjukvårdspersonals upplevelse av att i yrkesverksam ålder bli patienter. Arbetet hade en beskrivande design. Fyra självbiografiska böcker analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Arbetet resulterade i två domäner: Upplevelser av sjukdomsbesked med kategorierna: Att leva i ovisshet och visshet och Bemötande. Upplevelser under utredning och behandling resulterade i kategorierna: Känslor i kroppen och själen; Att vara i andras händer; Att vara patient och Miljön.

Background: Every year, patients die while waiting for an organ due to the shortage of donors. When a patient is declared brain dead, the question of possible organ donation arises. In some cases, the patient is registered in the donor registry, but sometimes their stance on donation is unknown. The next of kin then become involved in the decision and are asked both what the patient would have wanted and how they themselves feel about donating their deceased family member?s organs. Aim: The aim of this literature review was to describe relatives' experiences of the decision-making process regarding organ donation after death.

ABSTRACT Introduction: One of the great difficulties that the nurse anesthetist encounter in their profession is to assess and estimate sleep depth versus signs of pain in the anesthetized patient. Based on a pre-operative appointment and the perioperative monitoring, an assessment of the patient is made. The experience that the nurse anesthetist has can make it easier to understand what subtile signs of the patient depends on. Purpose: With this in mind, the purpose of the pilot study was to try to find out if there are specific signs of pain during anesthesia and if the professional experience played a role. As a subsidiary aim the authors examined whether there were factors in the patient that the nurse anesthetist takes into account in the identification of pain during anesthesia.

Utifrån våra erfarenheter som sjuksköterskor har vi en gemensam upplevelse av att det finns problem runt läkemedel och äldre. Det finns studier som visar att mellan 10 till 20 procent av äldre som läggs in akut på sjukhus beror på läkemedelsrelaterade problem. Biverkningar av läkemedel kan för den äldre ge ett lidande istället för ett lindrande. För att komma vidare tror vi att sjuksköterskor i mötet med den äldre behöver skapa förutsättningar för delaktighet i läkemedelsbehandling och därmed kunna uppfatta den äldres behov såväl uttalade som outtalade. Vad är det som hindrar och möjliggör patientens delaktighet i sin läkemedelsbehandling? Syftet med uppsatsen är att belysa den äldres förutsättningar för delaktighet i sin läkemedelsbehandling.

 Extra high requirements are made on all systems in health care that they are functional and usable,´something, however, that is not always the case. At Emergency Admissions at Sahlgrenska University´Hospital many systems are in use at the same time and it happens that much overhead is caused by having to fill in the same information in different places. In addition, data that is gathered is to a large extent saved in free text format, which means that it cannot be used in a larger context such as research, quality control or for decision support. Data is saved in the patient file only for the treatment process of the individual patient.A data collecting system with decision support functionality could be a first step towards reducing Emergency Admissions? costs and patients? waiting times by providing a structured method of data collection.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Katarakt står för cirka hälften av all världens blindhet, vilket motsvarar flera miljoner människor. Patienter som kommer till en operationsavdelning kan ha goda, inga eller mindre bra erfarenheter av vården. Pilotstudiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av omvårdnad vid kataraktoperationen. Pilotstudien genomfördes som en intervjustudie med en beskrivande kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Patients who undergo surgery receive general anaesthesia or any form of conduction anaesthesia during the operation. For most people it is strange, unexpected and for many something completely new to be a patient and undergo surgery. Awake conduction anaesthetic patients? experiences from the intraoperative period were little studied. The purpose of this study was to examine awake conduction anaesthesia patients? experiences.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka upplevelser patienter hade av olika omvårdnadsaspekter vid besök på en akutmottagning. Metod: Vetenskapliga artiklar till studien har sökts via databaserna PubMed, Medline och Cinahl samt sökmotorn ELIN@Dalarna. Resultat: Miljön i väntrummet visade sig vara mycket viktig eftersom det ofta förekom långa väntetider. Väntetiden var en viktig aspekt för upplevelsen av besöket på akutmottagning. Lång väntetid gav en negativ upplevelse av besöket.

Bakgrund: Av Sveriges befolkning har ca 2-4,5 % diagnosen diabetes. Av de diagnostiserade har 10-15% typ 1 diabetes och resterande typ 2 diabetes. Eftersom sjukdomen ständigt ökar så finns dessa patienter överallt. Det finns således stor möjlighet att som färdig sjuksköterska träffa dessa patienter både inom primärvård och slutenvård. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva hur en sjuksköterska kan undervisa en patient med diabetes typ 2 för att uppnå följsamhet till egenvård.

Bakgrund: I palliativ vård var interaktionen mellan sjuksköterska och patient oerhört viktig för att patienten skulle uppleva sin sista tid både värdefull och fridfull. Tidigare forskning har dock visat att sjuksköterskans sätt att bemöta patienten inte alltid stämmer överens med patientens behov. Sjuksköterskan bär ansvaret för att vårdrelationen ska bli så bra som möjligt och därför måste kännedomen om patientens behov och önskemål finnas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som värdesattes i den vårdande relationen mellan sjuksköterska och patient vid palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar har utförts med hjälp av en manifest innehållsanalys.

Syftet med litteraturstudien var att belysa vikten av att sjuksköterskan kan skapa en god relation och inge trygghet till en patient som vårdas inom psykiatrisk vård. Vad det är som skapar denna trygghet i relationen mellan patient och vårdgivare? Litteraturstudien behandlar tio vetenskapliga artiklar, vars data analyserats enligt Fribergs principer för kvalitativa studier. Under resultatanalysen framträdde fyra teman kring att etablera trygghet; vad som främjar respektive hämmar trygghetskänslan ur patientens och sjuksköterskans perspektiv. Båda parter påverkar relationens kvalitet och klimat, och sjuksköterskan har i sin professionella yrkesroll större möjlighet och ansvar att upprätta och vidmakthålla en god relation än vad som kan åläggas en patient.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.