The purpose of this Bachelor?s thesis is to examine university librarians? perceptions of information literacy, of students? information literacy and of education in information literacy. The focus is on how they perceive the students? information literacy development during their university studies. Also of interest in this study is how librarians think that their teaching in information literacy should be included in the students? other courses. Three librarians at a Swedish university library were interviewed using qualitative interviews.

Bakgrund: Flertalet av de anmälningar som görs till patientnämnden berörpatienters negativa upplevelser av bemötande av sjukvårdspersonal. Ettbemötande yttrar sig såväl verbalt som icke-verbalt och ett gott bemötandemot patienten är en betydande del för att patienten ska kunna känna attvården är givande. Vården ska ges med respekt och lyhördhet för patientensspecifika behov, förväntningar och värderingar och sjuksköterskan ska därförtänka på att bemöta patienterna med respekt och att inte kränka derasvärdighet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera det som patienterbeskriver som ett gott bemötande inom sluten somatisk vård.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie, där två olika databaser haranvänts, Cinahl och PubMed. Nio stycken vetenskapliga artiklar haranalyserats och kvalitetsgranskats, vilket resulterade i fyra kategorier:individuellt bemötande, att skapa en relation, kommunikativ förmåga ochinformativt bemötande.Resultat: Resultatet visade att patienterna beskrev att ett gott bemötandepåverkades av olika faktorer. Patienterna upplevde ett gott bemötande närsjuksköterskan arbetade patientcentrerat, de fick en relation till sinsjuksköterska, sjuksköterskan hade en god kommunikativ förmåga vilketinnebar att tala tydligt och lättförståeligt samt när sjuksköterskan informeradepatienterna tillräckligt så att de kände sig delaktiga i vården.Slutsatser: Varje patient är unik och vill bli behandlad utifrån sinaindividuella behov och önskemål.

Heart failure is the most common reason to hospitalization among persons over 65 years old. Self-care is an important part in the treatment of heart failure, but poor information and knowledge limits the ability of self-care and increases the risk of admission to hospital.The aim of the study was to investigate what information patients with heart failure describes that they receive from health care personal, how information is perceived, who provides the information, and on what occasions it is given. The aim was also to investigate whether patients' perception of knowledge about heart failure increased after hospitalization.The study is cross-sectional study with a descriptive design. A consecutive selection was used. A questionnaire was filled in by 28 participants.The study has shown that patients with heart failure largely experience information about heart failure inadequate.

The aim of this Masters thesis is to describe the information behaviour of six adults with dyslexia with focus on how they handle information problems. The data consists of literature and interviews with six persons with dyslexia. The theoretical framework used in this study is Anders Hektors theory about human information behaviour as well as concepts and theories from the library and information science field. Ten information activities are used to describe the informants information behaviour. Answers are sought to the following questions: · How do the informants describe their backgrounds and their reading- and writing disabilities? · What problems do the informants meet in the context of information in their everyday lives with reference to ten particular information activities? · How do the informants solve these problems? The study showed that the main problems for the informants appeared to be difficulties with reading and spelling, problems with the appearance of the information, lack of time and stress while reading and writing as well as problems with lack of awareness about dyslexia.

Bakgrund: Isoleringsvård är idag vanligt förekommande på infektionsavdelningar och andra somatiska vårdavdelningar. Det finns olika former av isoleringsvård, då det kan vara att man är bärare av en resistent bakterie och behöver vårdas i isolering för att skydda andra eller i form av skyddsisolering vid exempelvis nedsatt immunförsvar. Oavsett anledning är det en vård som innebär strikta restriktioner gällande hygien och där patienten är bunden till att vara inne på rummet, i isolering. Kontakt med andra kan därför reduceras, då onödig brytning av isolering bör minimeras.Syfte: Syftet var att belysa patienternas erfarenhet av vårdpersonal vid isoleringsvård på en somatisk vårdavdelning.Metod: En systematisk litteraturöversikt gjordes baserat på 15 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Analysen gjordes med sin grund i Friberg, (2012).Resultat: Flertalet av patienterna hade erfarenheter kring hur viktiga vårdpersonalen var under deras isoleringsvård.

Att inte kunna kommunicera med en patient med afasi gör att svårigheter i omvårdnadssituationen kan uppkomma. Syftet med studien var att belysa faktorer som kunde underlätta kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter med afasi. Litteraturstudien inkluderade elva vetenskapliga artiklar funna i databaserna Cinahl och Elin@kalmar. Dock var utbudet av studier begränsat och i många av studierna var det avsaknad av omvårdnadsperspektiv. Två omvårdnadsteorier användes i studien för att belysa det omvårdnadsteoretiska perspektivet på omvårdnadsproblemet.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

Syftet med denna litteraturstudie var att hitta olika omvårdnadsåtgärder som kan ersätta eller reducera läkemedelsbehandling hos dementa patienter. Den medicinska behandlingen syftade på neuroleptika, lugnande och antidepressiva läkemedel. Studien baserades på tio artiklar från tre olika databaser. I resultatet framkom att många omvårdnadsåtgärder minskar agitation/aggressionsbeteenden men också graden av depression. Interaktionen mellan patient och vårdgivare förbättrades genom ökad kommunikation, vilket gav ett förbättrat stämningsläge.

The purpose of this essay is to examine how four Swedish retail companies describe their information management in connection to ethical trade. My purpose is also to examine how this information management relates to organizational learning. My questions at issue are ? ?Which activities related to information management in connection to ethical trade is described by the companies?? and ?How can these activities and statements be related to organizational learning?? My method of investigation is to perform qualitative interviews with representatives from the retail companies and relate the results to theories on information management and organizational learning, mainly theories of double-loop- and single-loop learning. The information management literature address issues such as information needs, information sources and information seeking.

Background: To wait on an emergency department is a reflected and well-documented problem. Thou it´s mainly due to a patient perspective should also nurses' perspectives be significant to obtain a faceted perception of the phenomenon.Aim: The purpose of this study was to describe how nurses perceive the phenomenon of anticipation of a somatic emergency department.Method: The analysis was performed using a phenomenological approach. The study was conducted in a medium-sized hospital in southern Sweden, during the latter part of 2005, and had a qualitative approach based on a lifeworld perspective. Data collection consisted of written stories from twelve nurses.Results: The results indicated that the waiting was the scene of the expectations. These expectations led to dilemmas, powerlessness and frustration, the more the phenomenon was allowed to stand.

The purpose of this study is to examine and explain why three Swedish public libraries failedin their ambition to act as information services for small and medium-sized firms (SMF). To support this purpose two major assumptions are made:1) Public libraries who plan to run this kind of "business" must act with the same means as "professional" services.2) The service must be adjusted to the information needs of the customer.Based on these assumptions sixteen factors which are crucial to the "success" for this kind of service are presented.Applied to the information services of Lidkoping, Sölvesborg and Västervik, these factors reveal a number of shortcomings and mistakes made by the libraries.To understand this result these information services are seen as parts of a traditional Swedish public "library-thought". It is shown that, fundamental ideas in the way the public libraries are defined, like the responsibility to act in a neutral and democratic way, also characterised the three information services.These ideas together with the opinion of SMF as a "rational" information-consumer resulted in information services who did not meet the information-needs and information-behaviour of SMF..

BackgroundNumber of patients treated with medicine that has an anticoagulation character is constantly increasing. Chronic atrial fibrillation is the most common diagnosis being treated, but other diagnoses such as venous thrombosis), pulmonary embolism, stroke, coronary stent thrombosis and arterial thrombosis treated. There are a variety of anticoagulant drugs. In Sweden Warfarin is used as standard medicine for oral anticoagulation therapy.PurposeThe purpose of this study is to examine and reflect nurses' experiences of working on anticoagulation clinic, and if he / she claims to have access to the necessary skills and resources to carry out a safe care.DesignThe study has a qualitative design with semi-structured interviews which were analyzed with an inductive approach. The interviews included six respondents.FindingsThe results showed that nurses who worked at anticoagulation Clinics had no specific training to operate these clinics.

Background: To wait on an emergency department is a reflected and well-documented problem. Thou it´s mainly due to a patient perspective should also nurses' perspectives be significant to obtain a faceted perception of the phenomenon.Aim: The purpose of this study was to describe how nurses perceive the phenomenon of anticipation of a somatic emergency department.Method: The analysis was performed using a phenomenological approach. The study was conducted in a medium-sized hospital in southern Sweden, during the latter part of 2005, and had a qualitative approach based on a lifeworld perspective. Data collection consisted of written stories from twelve nurses.Results: The results indicated that the waiting was the scene of the expectations. These expectations led to dilemmas, powerlessness and frustration, the more the phenomenon was allowed to stand.

Vårdcentraler har under de senaste 15 åren anställt kuratorer psykologer och psykoterapeuter som kan erbjuda samtalsbehandling. Vid utvärdering av samtalen visar resultaten friskare patienter som bidrar till lägre vårdkostnader. Biologiska, psykologiska och sociala funktionerna blir centrala i mötet med patienten och hur dessa funktioner påverkar beskrivningen av problemet men också effekten utifrån funktionsnivå i relation till närstående. Vårdcentralen är första linjens vårdgivare från mödra- till äldrevård. Då förändring sker hos patienten påverkas helheten/nätverket.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.