BackgroundHandover occurs as a daily task for health care professionals in all levels of care. Handover between ambulance crew and emergency department staff stands for the first exchange of information about a patient?s condition. Different factors may impact the handover communication and make it vulnerable.AimThe aim is to highlight factors of importance at handover between the ambulance and emergency room.MethodA literature review of thirteen studies with qualitative and quantitative research approach. The purpose of this literature review was to provide an overview of the area.ResultsExperiences for health care professionals is that communication is important for patient handover between ambulance and emergency department.

Bakgrund: Akupunktur har använts under tusentals år som behandling vid olika sjukdomstillstånd. I Sverige används metoden främst vid smärttillstånd. Författarna vill undersöka akupunktur som omvårdnadsåtgärd genom att belysa patientupplevelsen. Långvarig smärta är ett vanligt, utbrett och komplext problem som är svårbehandlat. Patienter upplever ofta bristfälliga resultat med behandlingen som traditionell medicin erbjuder.

Hälso- och sjukvården är idag under stor förändring. Dagens sjuksköterska ställs inför kraven från den allt mer välinformerade patienten. Enligt lag har patienten rätt att vara delaktig i vården bland annat genom att läsa sin journal. Dagens sjuksköterska måste tillåta patienten att aktivt delta i sin vård. Som teoretisk utgångspunkt har Benners omvårdnads teori använts.

The purpose of this essay was to in a specific project for unemployed youths between 18 and 24 years, from an ecological point of view, examine how the youths experienced their unemployment and also to compare the purpose and structure of the project with the participants' experience.Important questions in my essay were how the unemployment affected the youths' identity and social circumstances, if the participants found the project meaningful, and experienced that they could influence how the project was formed, if the purpose of the project was in accordance with the youths' experience and how the ecological perspective could be used to understand the situation of the youths.To answer these questions one interview was made with one of the employees and five interviews were made with participant youths.The results of the essay was that the youths' experience of the project were very much individual. All of the participants found something in the project meaningful and most of them thought that it was possible to influence the project in some way. Something that both the youths and the employee pointed out as important was the employees and their supporting role..

Bakgrund: Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) ?r en behandlingsmetod d?r arbetsterapeuten guidar patienten att hitta egna strategier f?r att n? sina m?l. Syfte: Syftet med den h?r intervjustudien ?r att unders?ka arbetsterapeuters erfarenheter av att anv?nda Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) som behandlingsmetod f?r vuxna. Metod: Inklusionskriterier f?r urval av deltagare var leg. arbetsterapeuter med erfarenhet av att anv?nda behandlingsmetoden CO-OP med vuxna patienter. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer, datan bearbetades genom kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Utifr?n analys av den insamlade informationen fr?n intervjuer framkom fyra kategorier och nio underkategorier.

Background: Many elderly are feeling lonely and insecure in their homes; it?s difficult for them to cope with their life situation after discharge from hospital. There is therefore a need to get a deeper understanding of their situation and the need for action, thus possibly preventing a new hospital admission. Recent research shows that a better coordination is necessary when elderly are discharged from hospital and that the quality of the discharge is essential for how they cope at home afterwards.Purpose: To get a deeper knowledge of older people´s experiences associated with frequent readmissions to hospital.Method: A qualitative research approach was used trough interviews with open questions. Ten persons with an age of 75 years and older who had a readmission to hospital within one month was interviewed.

Background: In Sweden it is a legal right for patients to have the possibility to participate in their own care. Several studies highlight the importance of a good relationship, good communication and good cooperation in order to increase a sense of security and thus the possibility of participation. One way to increase patients' ability to influence and participate can be to adapt person-centered care. This moves the focus from the patient's illness to the patient and his/her resources. Aim: The aim of this study is to describe patients' experiences of the possibility to actively participate in decisions regarding its care and treatment at surgical wards.

This thesis investigates how web agencys in Stockholm use, value and incoroprate the terms usability, user experience and interaction design in their work process. The purpose of this study is to investigate how creative professionals works with the notions of usability, user experience and interaction design with focus on the end user. Our definition of creative professionals is every employee at a web agency involved in the work process of developing digital artefacts in any capacity. We wanted to investigate how these notions are considered, consciously or unconsciously, during the workprocess. Semi-structured interviews were conducted at three different web agencys with eight different employees.

Bakgrund: Människors tillvaro baserar sig på relationer till andra och det är kommunikationen som utgör grunden för dessa relationer. Avsaknaden av ett gemensamts språk mellan sjuksköterska och patient upplevs som ett hinder för att ge vård av god kvalitet. På en akutmottagning träffar sjuksköterskorna, under en kort och intensiv period, ett stort antal patienter och gör en snabb bedömning och prioritering. För att det ska fungera måste sjuksköterskan förstå patientens kommunikation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors kommunikation med patienter där ett gemensamt språk saknas, på en akutmottagning. Metod: Författarna gjorde en kvalitativ intervjustudie på en akutmottagning. Materialet analyserades inspirerade av Graneheim och Lundmans modell.

Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskor anser vara god omvårdnad av äldre patienter samt att beskriva vad som är viktigt i en god omvårdnad. I en empirisk kvalitativ studie av beskrivande karaktär intervjuades sju kvinnliga sjuksköterskor med mellan 2 och 39 års erfarenhet. Vid intervjuerna ställdes två öppna frågor och följdfrågor användes för att utveckla svaren. Intervjuerna spelades in på band och svaren analyserades genom att författaren skrev ner intervjuerna ordagrant för att sedan, genom bearbetning av textmaterialet, bilda subkategorier och kategorier. Resultatet redovisades med fem kategorier: grundläggande behov, informationssökning, rehabilitering, respekt och tid samt elva subkategorier.

Utifrån våra erfarenheter som sjuksköterskor har vi en gemensam upplevelse av att det finns problem runt läkemedel och äldre. Det finns studier som visar att mellan 10 till 20 procent av äldre som läggs in akut på sjukhus beror på läkemedelsrelaterade problem. Biverkningar av läkemedel kan för den äldre ge ett lidande istället för ett lindrande. För att komma vidare tror vi att sjuksköterskor i mötet med den äldre behöver skapa förutsättningar för delaktighet i läkemedelsbehandling och därmed kunna uppfatta den äldres behov såväl uttalade som outtalade. Vad är det som hindrar och möjliggör patientens delaktighet i sin läkemedelsbehandling? Syftet med uppsatsen är att belysa den äldres förutsättningar för delaktighet i sin läkemedelsbehandling.

Background: Pervious research indicates that communication between patient and nurse has shortcomings. For the nurse, difficulties in care giving may emerge when the nurse and patient cannot understand each other. Research also shows that patients? participation in their care become more difficult by lack of communication. The care giving of patients who speak a different language is seen as a challenge by the nurse.

Since 1999 auditors have an obligation, according to 42-44 §§ aktiebolagslagen (2005:551), to report suspicions of crime. The obligation to report means that the auditor is legally obliged to report any suspicious economical crime potentially committed by the executive director or a member of the board to a district attorney. Prior to the enactment it was almost impossible for the auditor to report any criminal suspicion due to the professional confidentiality. According to Ekobrottsmyndigheten the number of crime suspicion reports filed by auditors has reduced by 50 percent in the Stockholm-region between 2006 and 2010. However, after the enactment crime suspicion reports increased successively each year.

The purpose of my study was to examine how teachers in physical education experience different frame factors impact on their outdoor education and their choice of didactic approach. My study is based on Lundgren´s frame factor theory and Peitersen´s didactic learning model. I have used a qualitative research method to answer my questions. I have been using semi-structured interviews to interview six PE teachers who all teach at high school level.Based on my results we see that the teachers experience teaching hours and class sizes as the frame factors that mainly affect the outdoor education. Teachers often choose to split up the outdoor activities into sequences in order to achieve better learning.

Amyotrofisk lateral skleros klassas som en neurologisk sjukdom där de motoriska nervcellerna i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgens yttre del degenererar. Någon kurativ behandling för patienter med ALS finns inte i nuläget. Behandlingen inriktas därför på att möta behoven som patienterna utvecklar under det snabba sjukdomsförloppet för att ge den bästa palliativa vården. Syftet med vår litteraturstudie var att undersöka vilka omvårdnadsbehov en patient med ALS och deras vårdgivare har. Resultatet har tematiserats efter patienterna och vårdgivarnas fysiska, psykiska, existentiella och social behov.