Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka emotionella omvårdnadsbehov patienterna hade innan operation och hur sjuksköterskan på bästa sätt kunde lindra dem. Metoden var en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med dels en kvalitativ ansats (n= 5) och dels en kvantitativ (n= 10). Artikelsökningarna gjordes via sökmotorn ELIN och databaserna CINAHL och PubMED. Artiklarna var etiskt godkända samt publicerade mellan 2000-2010 och skrivna på engelska. De granskades med hjälp av granskningsmallar.

I takt med att vårt samhälle blir allt mer mångkulturellt så möter vi allt större andel människor med olika kulturell bakgrund och med bristande språkkunskaper. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de kommunikationsproblem som bristande språkkunskaper och kulturella skillnader medför i mötet mellan patient och vårdpersonal. Metoden bestod av databassökningar i PubMed och Cinahl, 10 artiklar valdes och granskades. Ur dessa artiklar framkom litteraturstudiens resultat som belyser aspekter såsom tolkproblematiken, användningen av tvåspråkig vårdpersonal och anhöriga som tolk, vårdrelationen och utbildningsbehovet hos vårdpersonalen. Författarna fann att det råder en begränsad tolktillgänglighet och en osäkerhet kring tolkningens tillförlitlighet.

Syftet med undersökningen var att belysa hur stor betydelse valet av läs- och skrivinlärningsmetoder har på barnens framgång i läs- och skrivutvecklingen. I bakgrunden tas syntetisk-, analytisk-, LTG och Wittingmetoden upp, med fokus på arbetssätt och varje metods positiva och negativa sida. Vad styrdokumenten säger, om uppfyllande mål och lärares plikter, är en viktig del i det hela och även det behandlas i bakgrunden. Lärarintervjuerna som presenteras i resultatet, genomfördes av kvalitativa intervjuer med förutbestämda frågeområden och utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna är tre lågstadielärare på samma avdelning i en skola i Mellansverige.

The purpose with this study was to systematically examine scientific studies of audiologic group rehabilitation. The definition of audiological rehabilitation was explored, different variables that influence the result and how the outcome measures should be done and its relationship with the goals of audiologic rehabilitation. The method used was a literature study. Pubmed and Cinahl were used for the search of literature. Some articles were searched from scientific studies reference lists and also advice from the supervisor.The result from the different studies shows that the effect of rehabilitation varies as there are many aspects that have an affect on the outcome measure.

Syftet med uppsatsen var att utarbeta och prova EAS-T (Emotional Availability Scales ? Therapy), en manual för att mäta emotionell tillgänglighet mellan terapeut och patient i en psykoterapi. Arbetet ingår som en del i projektet LURIPP (Linköping University Relational and Interpersonal Psychotherapy Project).Våra frågeställningar var:* Kan man mäta den emotionella tillgängligheten i en psykoterapi med EAS-T?* Finns det någon korrelation mellan EAS-T och patientskattade processmått? För att svara på frågorna har vi arbetat med att modifiera EAS (Emotional Availability Scales), ett instrument som används för att mäta kvalitén på relationen mellan förälder och barn, så att den ska passa terapeut-patient-relationen. Vi har skattat videoinspelade sessioner av IPT-terapier (interpersonell psykoterapi) med hjälp av detta instrument.

Bakgrund: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vård krävs det en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. När sjuksköterskan vårdar patienter som är immigranter med annat modersmål räcker inte språkkunskaperna alltid till för att förstå och bli förstådd, vilket kan leda till missförstånd. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes som baserades på 14 vetenskapliga artklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Blekinge. Artiklar mellan 2000-2010 inkluderades.

Varje år drabbas cirka 1100 personer av någon form av hjärntumör i Sverige. Patienterna drabbas av fysiska, psykiska och kognitiva inskränkningar som förändrar individen. Förändringarna påverkar inte enbart patienterna utan även de närstående. Därför är det viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar vilka behov patienter och närstående har samt hur sjuksköterskan kan underlätta för familjerna under sjukdomstiden. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med diagnosen hjärntumör och deras närstående upplever sjukdomen och dess konsekvenser samt utvärdera vilken funktion sjuksköterskan hade för dem.

Bakgrund: Kroniska smärta är ett vanligt problem som inte enbart drabbar äldre människor. Sjuksköterskans kunskap om smärtbehandling och smärtlindring är inte helt tillfredsställt, vilket medför att patienter med kronisk smärta inte kan uppleva önskad livskvalitet. En god relation mellan patient och sjuksköterska är en förutsättning för en fungerande vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever sjuksköterskans bemötande. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskan arbetade inom olika specialområden. Mötet i en radiologiskundersökning var ofta kortvarig och hur röntgensjuksköterskan bemötte patienten hade stor betydelseför denne. Travelbee beskrev omvårdnad som en mellanmänsklig process där den professionellasjuksköterskan hjälper en individ med att förebygga eller hantera erfarenheter av sjukdom eller lidande.Interaktionen betydde ömsesidig påverkan mellan två individer. Målet i interaktionen var att lära kännapersonen, bestämma och uppfylla den sjukas omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet med litteraturstudien varatt belysa vad som påverkade samspelet mellan patienten och röntgensjuksköterskan vid en radiologiskundersökning.

Inledning: Information och undervisning är en stor del av omvårdnadsarbetet vid vård av patienter med kronisk sjukdom. Diabetes är en sjukdom där det är tydligt att en lyckad information och utbildning till patienten kan vara skillnaden mellan svåra komplikationer och en fungerande vardag. Bakgrund: I bakgrunden har tre huvudbegrepp presenterats. Empowerment är ett begrepp som har växt sig starkt inom omvårdnadsämnet under de senare decennierna och innebär att patienten sätts i fokus. Vid litteraturgenomgång beskrevs begreppet som det ideala sättet att bedriva patientundervisning.

Bakgrund: Kommunikation är en grundläggande förutsättning för patientsäkerheten inom vårdorganisationen. Tidigare forskning inom området handlar till stor del om kommunikation mellan sjuksköterska och patient eller sjuksköterska och läkare. Forskning som studerar kommunikation mellan sjuksköterska och omvårdnadspersonal finns i betydligt mindre omfattning.Syfte: Att ur omvårdnadspersonalens perspektiv kartlägga kommunikationen med sjuksköterskor inom korttidsboende samt beskriva erfarenheter av kommunikation mellan sjuksköterskor och omvårdnadspersonal i omvårdnaden av patienter som vistas på korttidsboende.Metod: EnkätstudieResultat: Resultatet visar att omvårdnadspersonalen har både bra och mindre bra erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskor. Enligt omvårdnadspersonalen är kommunikationen betydelsefull för att patienterna ska få en god vård, men även eftersom olika yrkesgrupper arbetar i team. Rutiner för kommunikation finns och omvårdnadspersonalens erfarenhet är att dessa fungerar bra.

Syftet med denna studie är att belysa psykoterapeuters erfarenheter av psykoterapi med äldre patienter. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem äldre legitimerade psykoterapeuter. I intervjuerna låg fokus på följande frågeställningar, förekommer specifika drag hos en äldre patient, hur ser den  psykoterapeutiska processen ut med äldre patienter och har psykoterapeutens egen ålder och livserfarenhet betydelse för psykoterapi med äldre patienter. Resultatet visar att åldras är ett nytt livsskede i en människas liv, som innebär förluster, sorger men också utveckling och fördjupad självkännedom. En tid av försoning och integritet.

Syftet med litteraturstudien var att kartlägga sjuksköterskans och patientens syn på egenvård vid typ två diabetes. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Materialsökningen har skett via facklitteratur, Internet samt databaserna Blackwell Synergy, EBSCO HOST, Elin@Dalarna och Ovid. Sökorden var diabetes, education, empowerment, management, nurse, nursing, patient, satisfaction, selfcare. Totalt användes 31 referenser till studien varav 16 empiriska artiklar låg till grund för resultatet.

Background: The need for structured practice has in recent years appeared in connection with the request for a more evidence-based nursing. In psychiatric care with its complex disabilities, it is important to have methods to identify these. Research has demonstrated the importance of patient participation in nursing that has been shown to affect their mental health. It is essential to get to know how patients with mental illness are capable of involvement in their life situation. The ICF emerged as a useful theoretical framework for development of questionnaires of patient participation.Aim: The aim of the present pilotstudy was to develop and test a questionnaire for participation, based on ICF.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av att bedöma klienters körförmåga - ur arbetsterapeuters perspektiv. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens län. Resultatet har i förhållande till studiens syfte identifierat arbetsterapeuternas erfarenhet av att tillämpa instrument, informera samt delge resultat av körförmågebedömningar. Studien bidrar även med arbetsterapeuternas erfarenhet av ökat behov för vidareutveckling inom det aktuella ämnet. I diskussionen lyfts vikten av information fram och på vilket sätt den framhålls till klienterna.