Background Adolescents and adults suffering from needle phobia have an unreasonable fear of needles that leads to negative experiences if they do not get the support they need. Negative experiences lead to patients avoiding health care, or these experiences affect important aspects of life. The suffering that a patient experiences may be obvious to some, but others hide it, and then it will be more difficult to detect. The nurse's role is to recognize the suffering and its different reactions in order to alleviate and prevent unnecessary suffering of the patient. AimThe purpose of this study was to describe about young people's and adults' experiences of having needle phobias.

Avvikelserapportering är grundläggande för att identifiera risker som kan leda till vårdskador. Trots detta väljer många sjuksköterskor att inte anmäla avvikelser. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans beslut att avstå från att anmäla avvikelser. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs tidsbrist som ett hinder för att anmäla avvikelser.

Undersökningen är en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats och fokusgruppintervju som metod. Intervjugruppen består av fem personer, en man och fyra kvinnor i åldrarna 43 ? 62 år, där samtliga är utbildade lärare inom grundskolans olika stadier. Syftet med studien är att försöka förstå och problematisera hur lärare i grundskolan med erfarenhet av dramapedagogik och lärare utan dramapedagogisk erfarenhet, uppfattar dramapedagogik. Resultatet av studien utmynnar i de tre beskrivningskategorierna: Kategori A - Dramapedagogik som teaterKategori B - Dramapedagogik som individ och gruppstärkande redskapKategori C - Dramapedagogik som didaktiskt redskap Resultaten visar att informanterna är positiva till dramapedagogik men också känner sig osäkra på vad dramapedagogik egentligen är och efterfrågar mer utbildning inom området..

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bemötandet och tillgängligheten i den fysiska miljön på caféer upplevs av rullstolsburna cafébesökare och caféägare i Örebro 2006, samt undersöka vad respektive grupp vet om handlingsplanen "från patient till medborgare".Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med tre rullstolsburna cafébesökare samt sex caféägare som delades upp i två grupper, grupp 1 med fysiska hinder vid entrén och grupp 2 utan hinder vid entrén.Resultatet av studien visade att de rullstolsburna cafébesökarna tyckte oftast att cafémiljön ger ett gott bemötande men att utbudet av fysiskt tillgängliga caféer var dåligt. Samtliga caféägare upplevde att de gav ett gott bemötande men upplevelsen av den fysiska tillgängligheten varierade. Samtliga rullstolsburna cafébesökare var insatta i handlingsplanen "från patient till medborgare", ingen av caféägarna var insatta i den..

Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av besöket på akutmottagningen samt vilka faktorer som påverkade upplevelsen. Syftet var även att beskriva vilka faktorer som möjliggör och hindrar sjuksköterskan att arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 10 artiklar granskades och låg till grund för resultatet vilket visade att patientens upplevelse och faktorer som påverkade upplevelsen av besöket på akutmottagningen var sjuksköterskans omvårdnad, väntetider, akutmottagningens miljö samt vårdpersonalens information och kommunikation. För att sjuksköterskan skulle ha möjlighet att arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv krävdes vissa kunskaper hos sjuksköterskan, bland annat att ha bred kunskap inte bara i omvårdnad utan även inom medicinska sjukdomar, för att bättre förstå patientens situation. Att vara emotionellt involverad, känna ansvar, ta egna initiativ, vara öppen och lyhörd, genuint intresserad och involverad av patienten och göra det där "lilla extra" gjorde att sjuksköterskan kunde arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv.

Vårt sätt att kommunicera med varandra är i hög grad situationsberoende. Ett tillfälle när samtalets form kan ha stor betydelse är i kontakten mellan läkare och patient och då speciellt när läkaren behöver förmedla tråkiga nyheter till patienten. I denna studie undersöktes faktorer som påverkar hur läkaren upplever sin förmåga att genomföra samtal med ?bad news? för patienten. Nio läkare på två sjukhus i Mellansverige intervjuades.

Den ökade övervikten i samhället leder till att allt fler insjuknar i hjärtsjukdomar. Vi vill att allmänsjuksköterskor ska få ökad kunskap inom detta område, för att hjälpa patienter i ett tidigt skede till livsstilsförändringar. Syftet med denna studie är att undersöka hur sjuksköterskor kan arbeta preventivt med överviktiga, hjärtsjuka patienter. Som metod används analys och tolkning av tio vetenskapliga artiklar, som granskats enligt Polit m fl (2001). Våra frågeställningar är: Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan erbjuda en överviktig patient med hjärtsjukdom? Vilken är den optimala kosten för en överviktig patient med hjärtsjukdom? Har sociala förutsättningar någon inverkan på valet av kost? Resultatet visar att Medelhavsdieten har en positiv inverkan på patienter med kranskärlssjukdom och övervikt samt att sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder spelar stor roll..

The purpose of this scientific essay is to evaluate if a continuous glucose monitoring system is something that can benefit Swedish animal health care. The study investigates if it is medically possible to use continuous glucose monitoring systems on dogs with an apparatus attached to their bodies. Furthermore, I try to establish whether this is possible in practice and how it could be done. The keywords used were diabetes mellitus, insulin, continuous glucose monitoring, blood glucose monitoring, dog, pet owner and animal nursing care. Furthermore, I wanted to find out if this system could be an alternative to currently established methods to measure the patient?s blood glucose level.

Bakgrund: Människor med funktionsnedsättning rapporterar i högre grad missnöje med omvårdnad och sjukvårdspersonalens förståelse för deras funktionsnedsättning. Många funktionsnedsättningar medför också kommunikationsnedsättningar vilket bidrar till svårigheter i vårdsammanhang. Då kommunikationen inte fungerar mellan patient och sjukvårdspersonal är det svårt att skapa en vårdrelation.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva erfarenheter av kommunikationen mellan sjukvårdspersonal och patienter med komplexa kommunikationsbehov [CCN].Metod: Studien är en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar har granskats. Till resultatet har nio artiklar analyserats och teman har identifierats.Resultat: Fyra teman som är kopplade till svårigheter med att kommunicera med människor med CCN lyfts fram i resultatet. Dessa teman är; kunskapsbrist, tid, anhörigvårdare och vårdrelation.Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån syftet med stöd i ytterligare studier.

Background:Chronic heart failure (CHF) is a complex clinical condition. The higher survival rate after heart attack and other heart diseases, plus aging population, has led to more CHF patients. Symptoms can have negative impact on exercise capacity, ability to perform activities of daily living and quality of life. Heart failure clinics have been established to help better quality of life. Helping to stabilize and maintain patients´ health can reduce the need of hospital admission.

Bakgrund: Meticillin resistenta staphylococcus aureus (MRSA) är ett växande problem i Sverige, bakterien som tidigare spreds i sjukhusmiljö sprids numera även ute i samhället. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur det är att leva och vårdas med MRSA. Metod: Arbetet genomfördes som en allmän litteraturstudie. Resultat: Bärarna upplevde kontakten med vården olika, vissa var nöjda med informationen de fick medan andra var missnöjda. Isoleringsvården som tillämpades, upplevdes av bärarna både som positivt samt negativt.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskan arbetar i en högteknologisk miljö där teknisk kompetens skallkombineras med patientomvårdnad. Kommunikation spelar en vital roll i interaktionen mellanröntgensjuksköterska och patient, medvetenhet och kunskap om kommunikation är viktiga delar avröntgensjuksköterskans yrkesroll. En stor mängd information måste utbytas med patienten under enradiografisk undersökning för att sörja för god omvårdnad och utvecklandet av en mellanmänskligrelation i det korta mötet. Röntgensjuksköterskan måste balansera sitt mål att skapa en röntgenbildav god diagnostisk kvalité med god patientkommunikation och omvårdnad för att göra patientendelaktig i sin undersökning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utforska fenomenetkommunikation i relation till den patientomvårdnad som sker på en röntgenavdelning under detkorta mötet mellan vårdtagare och Röntgensjuksköterska.

Denna systematiska litteraturstudie syftade till att beskriva och kartlägga humorns betydelse i omvårdnadsarbetet med inriktning på humorns påverkan på patientens välbefinnande, sjuksköterskans kommunikation med patienter och närstående samt sjuksköterskans psykosociala arbetsmiljö. Tjugo vetenskapliga artiklar, vilka sökts huvudsakligen via fulltextbasen Electronic Library Information Navigator (ELIN), valdes ut utifrån titel, abstrakt och genomläsning, varefter de kvalitetsgranskades och genomgick textanalys utmynnande i sex temata. Dessa evidensgraderades utifrån artiklarnas kvalitet. Resultatet visade att humor upplevdes ha betydelse i omvårdnadsarbetet både för patient och sjuksköterska genom att göra det lättare att hantera känslor, bygga upp en positiv självbild och att bevara värdigheten. Humorn är ett verktyg i bemästring av sjukdom och hälsoproblem samt viktig för en god kommunikation mellan såväl sjuksköterska och patient som mellan vårdpersonal.

Introduction: Reversal of a temporary loop-ileostomy is the final step after a long treatment for rectalcancer, an event that the patient has been looking forward to for a long time. Studies have shown that patients often have a significant impact on the bowel function after reversal of the stoma.Aim: To describe how the patient experienced the first time at home after reversal of a temporary loop-ileostomy due to rectalcancer. Method: Qualitative semi-structured interviews, with 15-20 patients who have undergone reversal of a temporary loop-ileostomy due to rectal cancer, will be conducted. The interviewes will be analysed using qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004). The patients will be recruited from the colorectal unit at Sahlgrenska University hospital/Östra and from the surgical unit at Kungälvs hospital.

Bakgrund: Genomgång av aktuellt kunskapsläge visar att patienter har andliga behov och att de flesta uppskattar att diskutera detta med sjuksköterskor. Sjuksköterskor har vetskapen om betydelsen av andlighet i omvårdnaden och visar förståelse i praktiska kunskaper, ändå blir patienters andliga behov inte bemötta. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters andliga behov ur patienters eget perspektiv. Metod: Det är en litteraturöversikt grundad på tio vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan 1997 och 2011. Resultat: Fem teman identifierades: Kärlek till de närmaste, Närhet till det gudomliga, Acceptans av ödet, Människovärde och Strävan efter sanningen.