Delaktighet och socialt kapital är två viktiga beståndsdelar för en god hälsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nätverk, socialt stöd och tillit som återkommer när föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige är föreningstraditionen väl förankrad vilket bevisas då ungefär hälften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlägga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hälsa. För att besvara syftet skickades en webbenkätundersökning till samtliga andraårsstudenter på akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling på Mälardalens högskola, Västerås.Resultatet, med en svarsfrekvens på 20 procent, visar att två tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefär 40 procent var delaktiga i arbetet i någon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var främst för att träffa andra människor och skapa kontaktnät.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hälsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd på grund av att datamaterialet var för litet och även snedfördelat.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Bakgrund: När en person söker vård för sin diabetes typ II sker ett möte med sjuksköterskan. Mötet mellan patient och sjuksköterska utgör grunden för att en patient ska kunna skapa tillit och känna trygghet i samvaro med sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med diabetes typ II upplever mötet med sjuksköterskan. Metod: En litteraturstudie som bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Genom analys hittades fem huvudkategorier: Att ta emot och förstå information, att ta emot stöd och bli motiverad, att våga känna tillit till sjuksköterskan, att vara delaktig i sin vård och att genom kommunikation skapa en relation med sjuksköterskan.

Background: Palliative care is a type of care, which does not cure but eases the suffering caused by the disease. The goal of palliative care is not to extend or shorten the patient's life, but to relieve pain and distressing symptoms and to promote the patients? quality of life (QOL). QOL can be understood as a subjective sense of happiness of existence, which means that the patient is experiencing life when her total life situation is consistent with her ??wishes.

Studies have shown that stress is common in the nursing profession.Purpose: The aim was to investigate nurses' experience of stress in the work environment at the University Hospital in Uppsala and how nurses deal with this stress and whether the perceived stress experienced affect patient safety and in what way. Method: The study had a descriptive, qualitative design based on nine interviews. The selection criteria for the study was that participants were nurses and that they had worked at least one year within the profession and that they had experienced stress in their work environment. Data from the interviews was analyzed using the qualitative content analysis method by Graneheim and Lundman. Results: The analysis resulted in three categories: "Stress in the workplace?, "stress management" and "patient safety? and showed that all participants had experienced stress repeatedly in their workplaces.

Caring for the suffering, dying patients and giving support to relatives is probably one of the toughest jobs a nurse can encounter. Palliative caring is, with different measures, the prolonging of life whereas hospice caring is giving patients a meaningful and natural journey toward death. The hospice philosophy is grounded on comfort, communication and peace. The expectation is that patients will have a dignified, peaceful death. The purpose of this study was to describe the nurse's role in palliative care.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Den palliativa vården syftar till att lindra fysiskt och psykiskt lidande och bevara den svårt sjuke patientens livskvalité under livets sista dagar. Sjuksköterskans kommunikation påverkar såväl patientens delaktighet och välbefinnande såväl som vårdrelationen dem emellan. En förtroendefull relation kan bidra till ökat välbefinnande för patienten i palliativ vård. För att främja delaktighet så måste sjuksköterskan kommunicera med patient och anhöriga. Den sociala kompetensen har stor betydelse och etablerandet av relationer ses som betydelsefullt, likaså förmågan att visa medkänsla samt att vara vänlig och trovärdig.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Bakgrund: Forskningen har visat att humor är ett socialt fenomen som kan ses som ett universellt språk. Den har visat sig påverka en rad faktorer positivt, däribland vårdmiljön, relationen mellan sjuksköterska och patient samt patientens hälsa. Humor är inte enbart positivt i en vårdkontext, däremot finns det tillfällen då den bör undvikas.Syfte: Syftet är att belysa användandet av humor i mötet mellan sjuksköterska och patient.Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar valts ut, skillnader och likheter har identifierats och slutligen sammanställts.Resultat: Resultatet består av tre huvudteman: Humorns inverkan på avdelningens vårdatmosfär, interaktion mellan sjuksköterska och patient samt humorns effekter. Under huvudtemat interaktion mellan sjuksköterska och patient hittades två underkategorier: kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt förlorade tillfällen till humor. I huvudtemat humorns effekter hittades underkategorierna: humor som strategi samt humor som lindring.Diskussion: I resultatdiskussionen följer en diskussion där resultatet implementeras i Travelbees omvårdnadsteori, Human-to-Human Relationship Theory, men också hur ny forskning förhåller sig till resultatet.

Bakgrund: elevers hälsa och delaktighet har stor betydelse för deras skolprestationer, trivsel och möjlighet att fungera i skolmiljön. Goda skolprestationer är en skyddsfaktor för unga eftersom det minskar sannolikheten för sviktande hälsa, både psykisk och fysisk. Alla elever, inom grund- och gymnasieskola, ska ha tillgång till en samlad elevhälsa där skolsköterskan ingår. Delar av skolsköterskans arbete är lagstadgat, exempelvis de hälsosamtal som ska erbjudas alla elever. Syfte: Syfte med denna studie var att få ökad kunskap om vad som beskrivs som framgångsfaktorer för att elever ska uppleva delaktighet i sitt hälsosamtal eller i andra samtal/möten med sin skolsköterska.Metod: Systematisk litteraturstudie där data består av fem artiklar. Analysen gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sex underkategorier trädde fram som sedan byggde upp tre kategorier.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Tvångsvård inom psykiatrin tillämpas runt om i världen när patienter inte bedöms kunna fatta adekvata beslut om sin egen omvårdnad. Tvångsåtgärder är ett mycket känsligt förfarande där patienten lätt utsätts för övergrepp och kränkningar när åtgärder vidtas utan hans eller hennes medgivande.Vi ville belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrin och på så vis ta reda på om eller hur vårdpersonal skulle kunna tillämpa denna kunskap för att förbättra vården.Denna systematiska litteraturstudie har gjorts med syftet att ta reda på hur dessa patienter upplever de tvångsåtgärder som de utsatts för.Studien omfattar sju artiklar som berör ämnet och har valts ut från tre databaser, PubMed, PsycInfo och Cinahl, från sökkriterierna ?commitment of mentally ill?, ?psychiatric patients?, ?involuntary commitment? och ?attitude?, beroende på vilka termer databasen rekommenderade. Artiklarna analyserades och fyra gemensamma teman belystes.Resultaten tyder på att många kränkningar sker vid tvångs-omhändertagande, men att flertalet patienter i efterhand accepterar den tvångsvård de utsatts för. De aspekter som påverkar upplevelsen positivt tycks vara god information, goda relationer med personalen samt delaktighet i vården.

Resultatet av undersökningen på Försäkringskassan, Gävleborg, visar att majoriteten i båda respondentgrupperna definierar delaktighet och förtroende likadant. Därefter skiljer sig meningarna åt både mellan respondentgrupperna men även inom respondentgrupperna. Det som lednings- och chefsgrupperna har jobbat med för att uppnå känslan av delaktighet och, indirekt, förtroende är att ge information så tidigt som möjligt och att föra en dialog. De tycker att personalen måste visa engagemang och vilja för att delaktighet skall vara uppfyllt, vilket finner stöd i tidigare forskning. Informationen från huvudkontoret i Stockholm har erhållits i omgångar vilket lett till att det har funnits få svar att ge på personalens frågor.

Bakgrund: Hot och våld är vanligt förekommande inom psykiatrin. Hur sjuksköterskan bemöter en aggressiv eller våldsam patient kan vara avgörande för om mer aggression eller våld trappas upp. Konflikter som kan leda till att hot och våld uppstår sker oftast i interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Därför behöver hon kunskaper om olika faktorer som har betydelse för bemötandet av hotfulla eller aggressiva patienter.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans bemötande i hot- och våldssituationer inom psykiatrin.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet är baserades på elva vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som hade betydelse för sjuksköterskans bemötande i hot- och våldssituationer. Dessa var sjuksköterskans kommunikationsförmåga, relation till patienten och personlighet.Diskussion: Våldsincidenter inom psykiatrin kan begränsas om sjuksköterskan har kunskap om vad hon förmedlar genom sin attityd, kommunikation och känslor.