Bakgrund: Mötet mellan sjuksköterska och patient har beskrivits som grundläggande isjuksköterskearbetet och är mer välstuderat i andra sjukvårdsmiljöer än hemsjukvården,som är basen för Sveriges sjukvård och engagerar ett stort antal behövande som vårdasav många anställda. Hemmet får allt större betydelse som vårdplats och antalet platserpå sjukhusen blir färre.Syftet var att beskriva sjuksköterskan i hemsjukvårdens upplevelse av mötet medpatienten och dennes närstående i deras eget hem (ordinärt boende).Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie där vetenskapliga artiklarsystematiskt söktes i olika databaser för att sedan analyseras. Sökningarna resulterade i11 artiklar.Resultatet: Presenteras i tre kategorier som beskriver sjuksköterskans upplevelser:Relationens betydelse i mötet med patient och närstående, förtroende, tillit och respekt imötet samt maktlöshet, frustration och en känsla att inte räcka till.Diskussion: Med kännedom om hur betydelsefull relationen till patienten upplevskänns det angeläget att som sjuksköterska i hemsjukvården arbeta personcentrerat ochatt hela tiden lyssna in patient och närstående och försöka anpassa sig till situationen.7Slutsats: Relationen mellan patient, närstående och sjuksköterska har stor betydelse föroch påverkar alla inblandade parter. Kunskap som är av betydelse för att möta de kravoch förväntningar hemsjukvården kommer ställas inför när allt fler och allt sjukarepersoner kommer behöva hjälp med allt mer avancerade insatser..

This study gives voice to which strategies preschool teacher?s use they teach preschool children in different performance tasks. The overreaching aim of this study was to find out what teacher give expressions to, verbally and in action, and what educating strategy they use when the purpose is that the children are to learn something specific. The theoretical starting-point of the study is a phenomenography research which aims in finding and systematizing of forms of thought in terms of which people interpret significant aspects of reality. The study has a Sociocultural perspective which means that the structuring occurs through choice of which activities children have access to observe and engage in, as well as through in-person shared endeavours, including conversations, recounting of narratives, and engagement in routines and play.

Bakgrunden behandlar vårdsituationen i mötet mellan patient och vårdare. Mötet påverkar och kan därför ha betydelse genom att det ligger till grund för patientens inställning till vården. Joyce Travelbees teoretisk referensram har valts då den fokuserar på mellanmänskliga dimensioner i omvårdnad. Syftet med studien var att undersöka upplevelsen i mötet mellan patient och vårdare, och dess betydelse för patientens inställning till vården. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av vetenskapliga artiklar.

Sjuksköterskan har ett stort ansvar i hur man bemöter patienten. Ett bra bemötande betyder mycket för patientens välbefinnande. Att uppnå välbefinnande är målet med bemötandet. Omvårdnadsteoretikern Jean Watson talar om en transpersonell relation, en speciell mänsklig samvaro mellan sjuksköterskan och patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur ett antal faktorer kan relateras till sjuksköterskans bemötande av patienten.

In the growing concern for the state of the environment more tools are being integrated in the decision-making processes. Sweden actively makes use of environmental impact assessment (EIA), which is supposed to minimise negative impacts of a project, policy or plans on the environment. The EIA process in Sweden still requires certain improvements to be more efficient. In this study actor interaction was analysed with trust being the framework for analysis. The aim is to find out whether it is possible to use trust as a framework for analysis since trust research is very discipline dependent.

Occasionally the views of medicine and social sciences can collide. Doctors typically relate to a explanatory biological model, and social workers and psychologists seek social and historical reasons for neuropsychological diagnoses.A diagnosis is an obligation for medical doctors as well as other professionals within Child and Adolescent Psychiatry, and a neuropsychological diagnosis is a prerequisite for treatment and more often than not for other forms of support from society.The aim of this study is to examine the function of a neuropsychological diagnosis with regards to the individual patient, Child and Adolescent Psychiatry and society. A second aim was to examine how psychologists and social workers trained in the social sciences view neuropsychological diagnoses.Qualitative interview research methods have been used. Most of the interviews were recorded and transcribed in their entirety. The data has been organised into appropriate categories and the most relevant quotes have been selected.

Introduktion: Parkinsons sjukdom (PS) är en kronisk, progressiv sjukdom som bl.a. drabbar rörelsemönstret och leder till sociala, psykiska och fysiska problem för både den drabbade och dennes familj. Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa patientens och dess närståendes upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom till livets slut. Metod: Artiklarna söktes via PubMed och Cinahl, vilka bearbetades utifrån syftet. 16 st artiklar kvalitetsbedömdes och sammanställdes till ett resultat.

The aim for this paper has been to examine three textbooks designed for science education in upper secondary school in order to determine whether they convey any specific attitudes regarding what is considered to be ideal knowledge within the field of biology. The main focus has been to investigate if different types of design strategies have been used to emphasize certain values or attitudes and if this proves to be the case, how is this achieved specifically?                      For this purpose I have conducted several different qualitative linguistic analyses of the textbooks. The theoretical framework for the analyses lies within the main field of critical linguistics and more specifically in the context of systemic functional linguistics. The two main language models I have chosen to use for my investigations are functional grammar and multimodal text analysis.                      My results imply amongst other things that by conducting an overall assessment of the headlines in the textbooks a fair assessment can be made of which overall attitudes the books convey.

Background: Throughout life, sexuality is a central aspect of being human and to experience a full and healthy. Several diseases and treatments can cause problems related to sexuality and sexual health. Despite this, research has shown that nurses, for various reasons choose not to take up the subject with their patients. Aim: The aim of this literature-based study was to illuminate nurses' experiences of talking with patients about sexuality and sexual health. Method: A literature-based study where both qualitative and quantitative studies, have been used.

The question of euthanasia has kept pre-occupying and agitating the minds of thinkers, sweeping the globe, pummelling pedagogy, assailing assumptions, and bludgeoning biases. Both the moralist, ethicist, theologian, psychologist, educationist, anthropologist, politician, physician, patient as well as the common man in the street are interested in it. This pervading interest simply arises out of the fact that euthanasia involves the question of life, and life is something that is a common denominator to all men.The controversy hinges on the fact that, there are divergent views on the moral question of euthanasia. While some would unflinchingly opt for euthanasia others would prefer to oppose it to the best of their strength, yet others will remain agnostic about it. But the issue here remains: is euthanasia in any way morally justified? Has human life an intrinsic value? Or is human life valuable only when it is healthy? Are we the ones who decide when to die? Has the physician any right to either assist or terminate the life of the patient simply on account of suffering? Has the patient any right to end his/her life? Are there some conditions in which euthanasia could be allowed? Is suffering meaningless?The topic of my project is: THE MORALITY OF EUTHANASIA IN THE LIGHT OF THE CATHOLIC CHURCH?S TEACHING.

Smärta är något subjektivt och det är bara patienten som kan säga hur ont han har. Smärtskattning ger sjuksköterskan en uppfattning om patientens upplevda smärta. Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med patienter med smärta, därav vikten av att kunna skatta smärta hos en patient på ett adekvat sätt. Olika smärtskattningsinstrument har tagits fram och är ett hjälpmedel till sjuksköterskan vid smärtskattning. Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap och insikt i smärtskattningen ur en sjuksköterskas perspektiv.

Syftet med detta arbete har främst varit att lära oss mer om bedömning. Vi har uppmärksammat bedömningens avgörande roll för elevers kunskapsinlärning och intervjuat några lärare om vad de har för uppfattning om bedömning. Fokus har lagts på resonemanget kring relationen mellan de-ras syn på bedömning och olika måltyper. I resultatet redogör vi för de olika lärarnas resonemang kring målen, bedömningssätt och bedöm-ningssituationer. Vi har även uppmärksammat att vissa lärare har en intuitiv kunskap om vad ele-verna kan och detta problematiserar vi i diskussionen, men har även redogjort för, de av oss in-tervjuade lärarnas resonemang kring detta.

Bakgrund: Kommunikation med patienter som vårdas med respirator är en stor del av omvårdnaden för intensivvårdssjuksköterskan. Otillräcklig kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan leda till otrygghet och stress hos patienten. Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor kommunicerar med patienter som vårdas med respirator, vilka möjligheter och hinder som finns samt om sjuksköterskans erfarenhet har betydelse.Metod: En kvantitativ ansats valdes och data till pilotstudien insamlades med hjälp av en enkät. Resultat: Sjuksköterskorna i studien ansåg inte att det är svårt att kommunicera med patienter som vårdas med respirator. Större delen av sjuksköterskorna använde sig av kroppsspråk, ögonkontakt och beröring som kommunikationsmetoder.

Bakgrund: Varje år drabbas nästan var tionde patient av skador under vårdtiden, skador som hade kunnat undvikas. Detta leder till ett onödigt lidande för dessa patienter och deras närstående. Vårdskadorna beräknas enligt Socialstyrelsen (2008) kosta samhället sex miljarder kronor per år. Operationssjuksköterskor liksom all vårdpersonal har skyldighet att avvikelserapportera händelser som kunnat leda till eller lett till vårdskada. Syftet med att rapportera avvikelser är att dra lärdom och att med riskförebyggande insatser förhindra att händelserna uppstår igen.

INTRODUCTION: Research from both nurse and patient perspective highlights shortcomings in psychiatric inpatient care for people with Non-Suicidal Self-Injury (NSSI). Nursing for people with NSSI, a subject in need for further knowledge, is in this study examined through a theoretical framework based on Person-Centered Nursing and Patientology AIM: Based on people's own experiences of being cared for NSSI in psychiatric inpatient care, the aim is to elucidate development opportunities for the nursing care of this group of patients.METHOD: Seven informants, all women aged 25-31, were interviewed about their experiences of nursing in psychiatric inpatient care. The transcribed text was analyzed and categorized according to an existential hermeneutic research approach.RESULTS: The categorization of the interviews resulted in seven areas of nursing in need of development. Knowledge, Environment, Information, Routines, Involvement, Communication and The nurse?s actions.CONCLUSION: Development of nursing is prevented since NSSI is stigmatized within psychiatric inpatient care.