When going through a stem cell transplantation a patient is forced to undergo protective isolation to inhibit risk of opportunistic infections related to the low leucocyte count as a result of aggressive pre-transplant chemotherapy treatment. Protective isolation has shown to have an impact on patient experiences during treatment and the aim of this study is to elucidate experiences of protective isolation of patients undergoing hematopoietic stem cell transplantation and to deduce patient perceptions of the role of nurses in protective isolation care. The presented study was performed as a mixed qualitative and quantitative survey at a hematopoietic ward in Sweden. Results were analyzed by Mayring (2000) and by descriptive frequency charts and show that patients in protective isolation experience alienation, necessity, safety and anxiety with regards to their protective situation. Considering the role of nurses patients perceive their role to be attendant, informant and acting as an executioner of medical implementations.

Aim: The aim of this study was to investigate nurses? experiences of communicating with patients with immigrant backgrounds regarding language barriers, patient relations and use of interpreter. Method: Eight persons participated in this study. Four registered midwives were interviewed in a focus group and one clinical lecturer with a district nursing background, one midwife and two district nurses were individually interviewed about their experiences. The content was analysed using a qualitative content analysis.

SAMMANFATTNING I Sverige räknas diabetes som en av de allra största folksjukdomarna och idag finns det 300 000 individer som drabbats av sjukdomen. Av de människor som drabbats av sjukdomen lider 90 % av diabetes typ 2. Sjukdomen beräknas öka kraftigt i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin vårdkvalitet. Att vårdkvaliteten håller hög nivå och att patienter med diabetes typ 2 får den vård de behöver är av största vikt för sjukvården.

Diabetes mellitus type 2 is a rapidly increasing disease worldwide. The disease is connected to lifestyle. Making lifestyle changes is hard. When suffering from Diabetes mellitus type 2 it is necessary to live healthy to prevent secondary diseases. Lifestyle changes includes for example changing dietary habits, become psychically active or losing weight.

Bakgrund: Sjuksköterskor är en viktig länk i omvårdnaden kring den traumatiskt skallskadade patienten och dennes anhöriga. Den tidigare forskningen inom området har visat hur viktigt bemötandet och anhörigmedverkan är för patientens tillfrisknande. De kognitiva problem som ofta uppstår hos en traumatisk skallskadad patient är också de som är svårast att bemöta och behandla. Syfte: Att sammanställa och belysa forskning, som beskriver sjuksköterskors roll i omvårdnadsarbetet av traumatiskt skallskadade patienters speciella behov av omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt med 13 empiriska artiklar.

Nilsson, A & Svensson, T. Omvårdnad i livets slutskede i ett kulturellt perspektiv. En litteraturstudie om vårdpersonalens omhändertagande av döende patient från islamsk och judisk religion/kultur. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Genom världens globalisering och de öppna gränser det har medfört, har arbetet som sjukvårdspersonal fått ytterligare en inriktning, nämligen den kulturkongru-enta vården.

Bakgrund: WHO:s checklista är avsedd för operationskliniker världen över som vill reducera komplikationer i samband med operativa ingrepp. Studier har visat att checklistan inte bara förbättrade patientsäkerheten utan också bidrog till bättre teamarbete och kommunikation mellan personal. Få studier finns om hur patienter som är vakna under operation påverkas av att man använder checklista. Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att belysa hur ett antal operationssjuksköterskor upplevde att använda checklistan inför vaken patient. Metod: En pilotstudie med kvalitativ ansats där datainsamlingen genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med tre operationssjuksköterskor.

Bakgrund: Sveriges största folkhälsoproblem idag är hjärt- kärlsjukdomar och den vanligaste orsaken till att personer uppsöker akutsjukvård. Att drabbas av hjärt- kärlsjukdom innebär ett lidande och en livsstilsförändring för den drabbade. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som kan påverka en patient till förändrad livsstil efter hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie gjordes utifrån 8 stycken artiklar där författarna inspirerades av Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet redovisades i 4 kategorier sjukdomsinsikt, informationskällor, socialt stöd och professionellt stöd.

Palliative care concerns care of those who are dying and when cure is no longer an option. The nurse´s job is then to support the patient and to give care of good qualitive so that the patient will experience optimal quality of life. The aim of this literature review was to describe how the nurse can prepare herself/himself for the meeting with both the patient and close ones also to describe a nurse´s need of support and education. Nine studies have been used as a foundation for this literature review. Four headlines have been crystallized out of the result, a) the view of death b) the impact of the meeting c) the importance of support d) the importance of preparation and education.

I dagens sjukvård är det mindre personal som tar hand om flera patienter, vilket kan resultera i att fokus på patienten som en unik person glöms bort. Personalens bemötande är viktigt för att få en god kontakt med patienterna, detta ska byggas på att personalen respekterar människans värdighet, integritet och självbestämmande. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av bemötande utifrån patientens perspektiv. Genom att se vad som är viktigt för patienterna i bemötandet med personalen och hur patienterna påverkas av bemötandet, kan personal inom sjukvården utföra sitt arbete med större insikt. Metoden är en litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar användes och analyserades med hjälp av Burnards innehållsanalys.

Ortopediska kliniken i Malmö tog emot flest utlokaliserade patienter 2012 av samtliga kliniker på Skånes Universitetssjukhus. Detta innebär att patienten vårdas på en vårdenhet som inte är specialiserade på den aktuella diagnosen och vårdas av sjuksköterskor med kompetens av annan specialitet, vilket kan innebära potentiella patientsäkerhetsrisker. Upplever sjuksköterskan att hens yrkeskompetens förändras vid vård av dessa patienter och på vilket sätt? Upplever sjuksköterskan att det påverkar omvårdnaden av patienten och på vilket sätt? Innebär det någon patientsäkerhetsrisk att vårda utlokaliserad patient på sin ordinarie avdelning? Elva sjuksköterskor intervjuades med ett hermeneutiskt perspektiv på studien med Patricia Benners teori om kompetensnivåer som teoretiskt ramverk. De flesta deltagarna upplevde en skillnad i omvårdnaden vid vård av utlokaliserad patient.

I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår venösa blodprov och insättande av perifera venkatetrar (PVK). Även då patienten bär en blodsmitta skall detta utföras, vilket sätter sjuksköterskans professionalism och biologiska säkerhet på prov. Sjuksköterskans upplevelser inför att sticka en patient med känd blodsmitta är ett ämne som bör diskuteras mer. Föregås stickmomentet av rädsla eller obehagskänslor? Denna studie syftade till att undersöka sjuksköterskans tankar och upplevelser inför att sticka en patient med känd blodsmitta.

In today?s health care it?s most common to treat an illness with a kind of pharmaceutical preparation. But lack of resources, given information and bad communication and collaboration between the patient and the nursing staff can lead to a patient unwilling to follow the doctor?s prescription. This does not just affect the individual patient?s health but it can also result in consequences for other people and the whole society.

Människor är i behov av hopp under helalivstiden och ett liv utan hopp kan ses sommeningslöst. Hopp är ett mångdimensionellt,komplext begrepp som förändras över tiden ochblir särskilt märkbart vid sjukdom. Syftet var attbelysa upplevelsen av hopp hos patienter. Studiengenomfördes som en litteraturstudie där resultatetutgjordes av elva vetenskapliga artiklar. Känslorsom oro, rädsla kunde bli märkbara vid sjukdomoch känslor av hopplöshet dominerade.

Bakgrund. Smittsamma sjukdomar har i alla tider har framkallat rädsla och fördomar. När vårdaren möter patienter med smittsamma sjukdomar måste de kunna ge trygg vård som grundar sig på teoretisk och praktisk kunskap. I dag möter vårdaren många patienter som bär på smittsamma sjukdomar, nya och tidigare kända, upplevelserna skiljer sig åt beroende på hur mycket kunskap de har om sjukdomen. Syfte.