SAMMANFATTNING Sjukdom hos en familjemedlem drabbar hela familjen. Om närståendes behov i vårdsituationen inte uppmärksammas av sjuksköterskan kan ett lidande uppstå. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans upplevelser av relationen med närstående för att på så sätt få en ökad insikt om faktorer som kan påverka relationen. Metoden var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor som arbetade på olika medicinska avdelningar intervjuades.

Confusion can be a life threatening condition that is often missed by the nurses, thus it occurs in the same range as pain, fever or infections. Aim: The aim of this study was to describe the phenomenon of confusion among elderly patients, in order to establish a wider understanding of the patient's nursing needs. Method: Literature study based on scientific material. Results: The result showed the patient's ability to recollect and reconstruct episodes of confusion. During the confusion the stories contained a wide variety of experiences, such as threat, fear, suspicion, chaos and order, unreal experiences, a need to escape and a bad sleep.

Bakgrund: Konsekvenserna av att låta anhöriga närvara under återupplivning har studerats i vetenskaplig litteratur, mestadels ur vårdpersonals perspektiv. Att som sjuksköterska stödja och informera närvarande anhöriga skulle kunna göra en kaotisk och obehaglig situation mer förståelig. Då torde det vara viktigt att som sjuksköterska kunna förstå närvarande anhörigas upplevelser.Syfte: Att belysa närvaro av anhöriga vid återupplivning utifrån anhöriga och patienters perspektiv.Metod: En litteraturöversikt sammanställdes med tio vetenskapliga artiklar.Resultat: Både positiva och negativa aspekter av anhörigas närvaro vid återupplivning hade registrerats i artiklarna. Till de positiva aspekterna räknades att de anhöriga bättre kunde förstå patientens situation genom att närvara, samt att anhöriga även kunde fungera som ett stöd för sina familjemedlemmar, vilket påpekades av såväl anhöriga som patienter. Till de negativa aspekterna räknades att de anhöriga kunde känna sig i vägen för vårdpersonal.

Bakgrund: I dagens sjukvård förekommer möten som inte uppfyller de kriterier vilka ligger till grund för ett förtroendefullt möte mellan sjuksköterska och patient. Dessa grundpelare är trovärdighet, kunskap/utbildning, attityder, tid och närvaro. Syfte: Syftet med studien är att belysa förutsättningar och hinder för att förtroende skapas mellan vårdare och patient med långvarig smärta. Metod: Författarna har använt sig av en litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Studien är baserad på fyra vetenskapliga artiklar och två avhandlingar.

Background: Good quality of communication has a significant role and is essential in the care, and there are many factors that have an impact on the communication between nurse and patient. It is important that the interaction and communication is directed to and focused on understanding in broad sense in order to make sure that the meeting between nurse and care taker will result in something positive. Through a greater understanding the cooperation between nurse and the patient will be facilitated, which will create opportunities for both sides to be part of and contribute to a meaningful rehabilitation.Purpose: The aim of the study is to describe how the elderly patient and the nurse experience the communication within the health care, however also to identify what factors that are essential for an optimal communication.2Method: In this study the method that has been chosen is metasynthesis. The metasynthesis method implies that qualitative studies, that illustrate elderly patients and nurses perceptions and experiences of communication within health care, have systematically been reviewed and compiled to a result.Result: The analysis of the study?s results in a composition that consist of the following three themes; the patients and the nurses perspective on how information should be conveyed, the role of the time aspect in communication and the impact of the attitude on communication.

Bakgrund: Varje år ställs sjuksköterskor inför diverse problemställningar gällande palliativ vård i livets slutskede. Nutritionsbehandling är en av de åtgärder som kan sättas in för att lindra situationen för både patient och anhöriga. Då det är flera parter så som patient, anhöriga, läkare och sjuksköterska inblandade är det av stort vikt att alla förstår och är informerade om situationen för att den svårt sjuke ska få bästa möjliga vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av nutritionsproblem hos patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 10 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och analyserades enligt Friberg (2012).

Title: From openness and presence to distance and control: to be medicated and to administrate from a patient and nurse perspective.Background: Within forensic psychiatric care the patients are admitted against their will, under heavy security with long term treatments. Self-care seems, based on scientific studies, to be dependent on what the nurses involved can provide. Emphasis should focus on a humane and respectful approach when the patient is exposed to coercive measures.Aim: From a patient and nurse perspective describe experiences of beeing medicated with and to administrate antipsychotic drugs within the psychiatric inpatient care.Method: Interviews with patients and nurses, which were analyzed using qualitative content analysis with an inductive approach.Results: Patients experience frustration over not beeing able to participate in or influence descisions made regarding their neuroleptic treatment. The neuroleptic treatment is described as a coercive measure and is characterized as an experience of losing control and independence. Nurses? experiences of administering antipsychotics were described as having to do what is needed for the long term benefit of patients? well-being.

Bakgrund: År 2013 uppmättes Sveriges befolkningsökning till den största på nästan 70 år. I Malmö finns ca 170 länder representerade. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen1982:763 (HSL) ska hela befolkningen i Sverige erbjudas god vård på lika villkor. Kommunikation inom vården är ett riskområde. Socialstyrelsen skriver att bristfällig kommunikation mellan vårdpersonal och patient gällande informationsöverföring och missuppfattning om behandling kan äventyra patentsäkerheten.

SAMMANFATTNING Att möta och vårda personer som är allvarligt sjuka och döende är svårt. Syftet med studien var att belysa på vilket sätt som sjuksköterskan kan förmedla empati till en patient i livets slutskede samt att beskriva hur den empatiska relationen kan förstås med hjälp av Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Studien är litteraturbaserad och bygger på engelskspråkiga artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Studien bygger på sex vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 och 2000, varav fem är kvalitativa studier och en är litteraturstudie. I resultatet framkom att en god relation mellan sjuksköterska och patient är av betydelse för en empatisk relation, samt olika kommunikationsvägar och socialt samspel för att få patienten att uppleva livskvalitet.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete på akutmottagning präglas av hög medicinsk kompetens och effektivitet. Tiden patienten får med vårdpersonalen är ofta kort och intensiv och patientens behov av psykosocial omvårdnad, som i regel är stort, kan inte alltid tillgodoses. Vårdlidande är det lidande som skapas av vårdgivaren på grund av felbehandlingar, långa väntetider men främst i vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal. Syfte: Belysa patienters vårdlidande i mötet med vårdpersonal på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med granskning av åtta stycken kvalitativa forskningsartiklar.

Problemformulering: Sjuksköterskan behöver ge patienten förutsättning till delaktighet i vårdandet. En patient som är delaktig i sin vård upplever minde obehag över situationer och mindre stress. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som påverkar patientdelaktighet vid sjukhusvistelse och vad sjuksköterskan kunde göra för att underlätta detta. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och grundar sig på 13 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskan behövde bygga upp en relation till patienten och ge patienten tid och kunskap för att öka delaktigheten i vårdandet.

Läkemedelshantering såsom administrering av medicin till patienter är en av de dagliga omvårdnadshandlingarna för en sjuksköterska. För en patient som vårdas under Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) (SFS, 1991:1128) kan upplevelser av att få medicin vara blandade. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete är det viktigt att se patientens unika upplevelser av situationen. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelser av läkemedelsadministrering då de vårdas under LPT. Metoden är av kvalitativ natur där empirin samlats in med hjälp av intervjuer som har analyserats med manifest innehållsanalys.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern. The aim of this study is to illustrate what possibilities the authorized nurse has to detect and to support the depressed elderly patient.

Bakgrunden till föreliggande studie är att en tredjedel till hälften av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta. Flertal av dessa individer upplever att de inte får den information, uppmärksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvården. Studiens teoretiska referensram utgår från omvårdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vården alltid ska bedrivas utifrån patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vårdaren, utifrån patienter med långvarig smärta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av skönlitteröra böcker, utifrån två kvinnors perspektiv.

No accidents or injuries should occur because of our public health care. It should be a place with high security and good quality in order to avoid this type of accidents. This is a tough situation when the public health care organization should have as good quality as possible despite savings. It is difficult for middle managers to improve patient safety in the absence of money.The purpose of this study is to explain the work with patient safety that middle manager perform during saving times. The perspective we will look into is how they work with patient safety as an ongoing change.