Hästar är flocklevande djur i det vilda, trots detta hålls de i fångenskap ofta ensamma under stora delar av dygnet. Att hästar hindras från att ha fysisk kontakt med andra individer är inte ovanligt. Många hästägare är rädda för att deras häst ska komma till skada då de går i hage tillsammans med andra hästar. Den här litteraturstudien syftar till att ta reda på hur hästens sociala beteende påverkas av olika inhysningsformer och skötselrutiner. Utöver svaren på detta syftar översikten också till att avgöra om hästägarnas rädsla för skador på sina djur orsakade av andra hästar är befogad. Tama hästar tillbringar färre timmar om dagen med att äta och att förflytta sig jämfört med vilda hästar.

The following thesis is a study of the forest history on the island of Ängsön-Marskär concentrating on the last three hundred years. The island is located in the administrative province of Stockholm, the local community of Haninge and it is situated approximately seven kilometres east of the island Ornö in the south of the Stockholm archipelago. The questions this thesis attempts to answer are: How where the natural resources on Ängsön-Marskär used through the centuries? How has the state of the forests developed since the 16th century? How will the nature develop onwards? The thesis is based on archival sources for Ängsön-Marskär and the surrounding areas. A field study was conducted where the entire island was investigated using an objective forest inventory method. The first map material existing over Ängsön-Marskär is from the year 1711.

Arkeologiska fynd har visat tecken på att hästen levde vid människans sida redan för mer än 5 000 år sedan. De utmaningar som tidigare förfäder tvingats hantera har i mångt och mycket dagens hästar fått hjälp av oss människor att undvika. Trots detta är inte dagens hästar framselekterade för att reagera annorlunda på omgivingen, utan använder sig av samma samma sätt att hantera sin tillvaro som deras förfäder tvingats att göra för sin överlevnad. Hästhållningen i Sverige regleras i många avseenden enligt de lagar och förordningar som finns, både i fråga om hur den fysiska miljön ska se ut och vilka krav som ställs på hästens dagliga hantering. Jordbruksverket har tagit fram uppgifter som visar att nästan 90 % av svenska hästhållare tillgodoser hästarnas behov av social kontakt genom att de får gå i hage tillsammans med andra hästar och att 80 % har stall med boxar. Att inhysa tidigare stäpplevande djur på begränsade ytor kan antas medför en hel del risker.

Det svenska kulturlandskapet har förändrats radikalt under de senaste 200 åren från ett varierat och heterogent landskap till ett mer monotont, homogeniserat landskap som följd av att olika former av mänskligt resursutnyttjande har effektiviserats. Detta har lett till en fragmentering av livsmiljöerna för flera av kulturlandskapets arter. Kraftledningsgator kan tänkas hysa naturtyper som påminner om vissa av de nu försvunna eller fragmenterade livsmiljöerna (t ex betad skogsmark och vissa typer av ängsmarker) och skulle kunna ha en viktig betydelse som reträttplats och/eller spridningskorridor för dessa arter.I en fallfällsinventering i Köpings och Strängnäs kommun i Mälardalen undersöktes förekomst och abundans av marklevande evertebrater i kraftledningsgator, skog och betesmark. Jämförelser i förekomst och abundans gjordes mellan dessa marktyper (d v s kraftledningsgator, skog och betesmark), samt mellan positioner inom kraftledningsgator (centrala och distala delar) och närliggande skogsmark. Jämförelserna innefattade dels analyser av artantal (eller snarare antal taxa) och flera olika biodiversitetsindex och dels analyser av likhet i artförekomst och individantal med "likhetsindex" (similarity index).

Summary The estate of Johannishus is situated in the south of Sweden and in the province of Blekinge, about 8 kilometres from the city of Ronneby. The main building together with the park represents the province´s only example of a well preserved estate environment from the early 1800th Century, and was declared as a historic monument in 1982 because of its unique role in the province. Johannishus Park has during 300 years developed in close relation to the main building, the landscape and the surrounding infrastructure. Each century and owner has had an influence on the park, which has resulted in an interesting visible cross-section of 300 years of Swedish garden history. Most noticeable today are the traces from late 19th Century, but in its oldest parts the park contains structures from the early 18th Century.

At seed-growing the aim is to produce a commodity with high germination capacity, good soundness and purity, and also slight admixture of seeds from other species. The capacity of germination and the vigour of the seeds may become impaired in consequence of mechanical damage, infection of diseases, growth of mould, attacks of vermin, high drying temperature, secret germination, sprouting in the ears etc. The germ belongs to the outer and most unprotected parts of the seed, and consequently this is much exposed. Even quite sound seeds can instantaneously have low capability of germination. It can be due to the fact that the seeds are in rest of germination, i.e.