Titel: Fondförvaltare som ägare - en undersökning om fondförvaltares syn på sin ägarroll ochsitt ägaransvar.Bakgrund: Historiskt sett har de institutionella ägarna fört en passiv ägarroll i de företag somde har investerat i. Konsekvensen har blivit att allmänhetens krav på aktivt ägande ökat i taktmed att deras aktieinnehav i enskilda företag vuxit. Bland de institutionella ägarnarepresenterar fondbolagen en intressant grupp på kapitalmarknaden då de förvaltar en storandel av privatpersoners kapital. Idag utgör fondbolagen elva procent av det totala ägandet ibolag noterade på svensk marknadsplats. För att klargöra sin investeringsfilosofi harfondbolagen upprättat en ägarpolicy.

Studiens syfte är att undersöka om den planerade högläsningen i förskolan tar fasta på läroplanens tankar om vad den är tänkt att leda till och om det är en passiv eller aktiv aktivitet för barnen. Tre pedagoger på olika förskolor har blivit observerade och intervjuade angående sin bilderboksläsning, då de under intervjuerna fått frågor rörande deras syfte med läsningen och varför man läser bilderböcker i förskolan. Anledningen till att jag valde intervju som metod var för att jag var intresserad av hur pedagoger egentligen tänker angående bilderboksläsningen i förskolan, men likaså om läroplanens mål synliggörs i verksamheten. Resultatet jag fått fram i min forskning är att den planerade högläsningen i det stora hela innebär vila och språkutveckling för barnen. Däremot skiljer sig de berörda pedagogernas lässtrategier åt och de har olika åsikter om hur bokläsningen ska gå till, samt vad de värderar som professionella lärare gällande högläsningen i förskolan..

Att ha en relativt låg personalomsättning är en väldigt viktig del av ett företags välmående, i ett säsongsbaserat turistföretag är det i mångt och mycket en grundpelare för fortsatt framgång. För att lyckas med att skapa en lägre personalomsättning måste företagens avdelningar arbeta mot samma mål. Ett steg i framgången är att fokusera sina strategiska val på rekryteringen och upplärningsprocessen för de nyanställda. Dock kan inte företag nöja sig med att göra långsiktiga planer för dessa delar utan måste även fokusera på personalens trivsel och välbefinnande på arbetsplatsen, det är detta som skapar en lägre personalomsättning i en långsiktig plan.Personalomsättning i stort är ett relativt välutforskat område och det har eskalerat sedan mitten på 1990-talet. Forskarna har kommit fram till att det är bra med en låg personalomsättning men vad som inte kommit fram är hur företag praktiskt ska göra för att minska den.

Har utseendet någon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? Utifrån en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar på vilka de estetiska kraven är inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven ställs har kartlagts. Denna artikel ämnar därmed att presentera vilka de estetiska sambanden är som råder inom offentliga organisationer i Sverige..

Högpresterande isolering är en typ av material som finns tillgängligt men inte används på den svenska marknaden i den utsträckning som de bör göra. I denna rapport kommer det högpresterande isoleringsmaterialet PIR att ligga i fokus och det jämförs främst med det traditionella isoleringsmaterialet cellplast men paralleller dras även till mineralullen.PIR- isoleringen har 40 % bättre värmekonduktivitet än cellplasten och detta innebär att materialet har bättre isoleringsförmåga som bidrar till tunnare konstruktioner. Isoleringen är därför idealiskt att använda för passiv-, lågenergi och nollenergihus. En annan egenskap som utmärker PIR- isoleringen är dess brandegenskaper som uppfyller en högre brandklass än cellplasten, trots att det är ett plastmaterial.PIR- isoleringen är ett dyrare material, dock sparas pengar in redan vid produktion då fukt- och vindskydd kan uteslutas i en konstruktion. Om högre energikrav ska uppfyllas kan pengar även sparas in på sikt genom lägre energikostnader..

Vi vill med denna studie ta reda på vilka mekanismer, som bidrar till den låga andelen kvinnor bland VD:ar i svenska privata företag och om situationen har förändrats de senaste tio åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka glastaket från ett ovanifrån-perspektiv. Fokus i studien ligger därför på de styrelseordförande, som arbetar med rekrytering, och inte på de kvinnor, som strävar efter att nå toppen. I referensramen ingår feministiska begrepp som genuskunskap, intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet, och homosocialitet men den behandlar även rekrytering, kvotering och positiv särbehandling.Studien är kvalitativ och genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. En serie intervjuer utfördes, med två projektledare på en jämställdhetsorganisation, sex styrelseordförande och två rekryterare.

Uppsatsen analyserar hur återförsäljning på Internet hanteras under EU-rättens konkurrensregler för vertikala avtal bl.a. i ljuset av EU-domstolens avgörande i Mål C-439/09 Pierre Fabre. Med EU-rättens konkurrensregler för vertikala avtal åsyftas artikel 101 Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt, Kommissionens förordning (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden och Kommissionens Riktlinjer om Vertikala Begränsningar (2010/C 130/01). Fokus ligger på att utreda om den balans som reglerna speglar mellan olika intressen är välavvägd och hur reglerna bemöter de utmaningar som Internetförsäljning medför..

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning.Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden..

Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen. Trots detta är den svenska arbetsmarknaden mycket könsuppdelad och inom den mansdominerade räddningstjänsten är endast 2,4 % av alla heltidsarbetande brandmän kvinnor. Syftet med vår uppsats är att undersöka kvinnors underrepresentation i räddningstjänsten ur ett genusperspektiv. Vi har valt att rikta in oss på rekryteringsprocessen på grund av att få kvinnor som har gått den eftergymnasiala brandmannautbildningen ?Skydd mot olyckor?(SMO) får en anställning som brandman.

Research has shown that still today mostly men inhibit the managing director positions and jobs such as electricians, engineers, and road workers, which makes the work situation unequal among those work places. Another issue is that studies show that minority groups have fewer possibilities in comparison with majority inhabitants on the labour market. One reason can be that many companies and organizations lack when it comes to the recruitment process due to prejudices and the applicants for a job who has names such as Ahmed, Carlos and Ali are taken out of the process at first stage.The purpose of this research is to study how civil servants at Vägverket (Swedish Road Administration) discuss about diversity and equality. Whereas subjects such as ethnicity and gender will be illuminated..

Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är i första hand att öka förståelsen för den betydelse som den initiala envägskommunikationen mellan mottagare och sändare har för effektiviseringen av rekryteringsarbetet. I undersökningen vill vi jämföra företagens tanke med de sökandes tolkning av platsannonser för att se om det finns brister i kommunikationen som kan åtgärdas. Metod: Med kvalitativa intervjuer med tre företag och tio potentiella sökande samt en enkät har vi studerat tolkningar av platsannonser. Vi har intervjuat företagen för att förstå idén och personprofilen som annonsen beskriver, och därefter intervjuat tio personer som kunde tänkas söka tjänsterna. Vi har i undersökningen använt en enkät för att avgöra om företagen och de sökande har samma uppfattningar om vad som är viktigt att inkludera i platsannonserna.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Vi är alla olika och har olika behov och förutsättningar. Men vi har alla rätt till en likvärdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. Lärarna på en skola i Västsverige kände i takt med att klassen växte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla där de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjälp av aktionsforskning valde lärarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrån deras förutsättningar och behov.

Det finns barn som aldrig fått möjlighet att lära sig läsa och skriva. Syftet med fallstudien är att bidra till kunskap om hur tvåspråkig undervisning uppfattas av några romska barn i tolv års ålder, som var analfabeter, samt att ge en inblick i deras modersmålslärares arbetssätt. Tre huvudfrågor ställdes: Vad betyder tvåspråkig undervisning för några romska barn? Hur arbetar modersmålsläraren? Hur upplever dessa romska barn momentet läs- och skrivinlärning? Som metod användes observation och kvalitativ intervju. Modersmålsläraren agerade som tolk under intervjun.