Sammanfattning Ambulanssjuksköterskan arbetar idag i stressiga, krävande miljöer och ska då fatta snabba, korrekta beslut som kan vara livsavgörande för en svårt sjuk patient. Om en individ upplever att dennes yrkessituation inte kan kontrolleras eller hanteras kan personen till slut reagera med uppgivenhet, detta är en definition av långvarig stress. Syftet med denna studie var att undersöka hur litteraturen identifierar och beskriver upplevelser av stress hos ambulanssjuksköterskor och vilka preventiva interventioner som finns idag för att hantera ambulanssjuksköterskans stress i samband med traumatiska möten av svårt sjuka patienter.Metoden för studien var en deskriptiv litteraturstudie där artiklar hämtades via Google Scholar, Medline via PubMed och Cinahl.  Resultatet av denna studie visade att det i de flesta fall saknas en strategi för att möta den yrkesrelaterade stress som ambulanssjuksköterskor utsätts för. För att kunna upptäcka och undvika symtom på stress behövs mer preventiva interventioner och uppföljningar före eller i direkt anslutning till en kritisk händelse. Det behövs mer forskning i ämnet och fåtalet artiklar uppvisar förslag angående djupgående hjälpmedel för stresshantering och stressrelaterade sjukdomar. Slutsats Att ambulanssjuksköterskan i sitt arbete upplever stress och är tvungen att hantera den är ett faktum.

Background: A group severely affected by health issues, the experiences of homeless alcohol and drug abusers in the coverage of their medical care needs is not satisfactory. Aim: The aim of the study is to explore which factors experienced by homeless alcohol and drug abusers in Uppsala in regards to their living situation affected their health, their perception of access to healthcare, the character of treatment received and coping strategies used outside of the healthcare system. Method: Nine people who had experienced both homelessness and substance abuse problem were recruited for the study during their visit to Stadsmissionens facilities for the homeless. Data was collected through qualitative, semi-structured interviews including two women and seven men. Data was analyzed using qualitative content analysis according to Giorgi modified by Malterud.Results: Among homeless substance abusers interviewed experiences of unwelcoming and prejudiced healthcare were described.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.

Background: The goal of psychiatric nursing interventions is to enhance people?s ability tocope with feelings of futility, to get control of their lives and to learn coping strategies inorder to manage their mental illness and its consequences. Specialist nurses in psychiatric carecoordinate and direct nursing care based on evidence-based knowledge.Aim: The aim of this study was to investigate what kind of nursing acts specialist nurses usein the psychiatric inpatient unit and investigate how they perceive their professional role.Method: The design used was a descriptive qualitative interview study. Nine specialist nursesworking in psychiatric inpatient units were interviewed. Six of the participants were womenand three were men aged 28-53 years.

Syftet med denna litteraturöversikt var att utifrån tidigare forskning beskriva personers upplevelse av att leva med myelom under olika perioder i sjukdomsförloppet. Artikelsökningen genomfördes via databaserna PubMed och Cinahl och resulterade i 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att myelom för många var en okänd sjukdom vilket gjorde att god individanpassad information ansågs vara betydelsefull. Egenskaper hos vårdpersonalen som exempelvis förmåga att ingjuta hopp, vara empatisk samt ha goda kunskaper om sjukdomen sågs som särskilt önskvärda. Synliga tecken på cancersjukdom som exempelvis håravfall och viktnedgång upplevdes besvärande då känslan av att vara annorlunda i vissa fall bidrog till att personen undvek sociala sammanhang.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att drabbas av obotlig sjukdom med dödlig prognos kan innebära en tvär förändring i livet. Tidigare forskning visar att patienter har behov av stöd och information kring sitt tillstånd. Känslor som sorg, rädsla, ovisshet, ilska, hopp och förtvivlan kan uppstå. Att bemöta döende patienters känslor och tankar ställer krav på skicklighet och kunskap hos sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att belysa döende patienters känslor inför döden, samt hur de hanterar dessa känslor.Metod: En induktiv kvalitativ studie inspirerad av ett hermeneutiskt synsätt, där självbiografier har analyserats enligt Graneheim och Lundmans (2004) manifesta innehållsanalys.Resultat: Resultatet redovisades under två kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorin känslor inför döden med underkategorierna rädsla, sorg, tacksamhet, ilska, utsatthet, skuld och skam, samt kategorin hantering av känslor med underkategorierna: acceptans, reflektion, tröst, stöd och hopp.Slutsatser: I studien framkom känslor och känslohantering som beskrevs av informanterna, dessa kunde dock skilja sig markant mellan individerna.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att arbeta inom palliativ vård utifrån de fyra hörnstenarna samt beskriva vilka copingstrategier sjuksköterskan använder i den palliativa vården.Vidare var syftet att granska litteraturstudiens ingående artiklars kvalité med avseende på den metodologiska aspekten urval. Litteraturstudien var av en deskriptiv design som sammanställts av 13 kvalitativa artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att en god kommunikation var betydelsefull i arbetet utifrån de fyra hörnstenarna; symtomkontroll, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående i den palliativa vården. Arbetet utifrån hörnstenarna upplevdes fungera bra i flera avseenden, dock uppstod svårigheter i vården vilket sjuksköterskorna hanterade genom användning av en emotionsfokuserad, meningskapande och/eller problemfokuserad coping. Av samtliga artiklar tillämpade tre ett strategiskt urval, en ett bekvämlighetsurval och en ett teoretiskt urval.

Följande uppsats studerar föräldraaktiv inskolning som forskningsobjekt, en relativt nyutvecklad modell för inskolning som fått fotfäste bland flera av landets kommuner och förskolor. Modellen innebär kortfattat att barnet i gemenskap med sin förälder deltar i samtliga rutiner på förskolan under tre heldagar. Förälderns uppgift är att introducera den nya verksamheten för sitt barn, pedagogen antar därmed en mer passiv roll i inskolningen. Den fjärde dagen sker den första separationen mellan barn och förälder som innebär ett kort och tydligt avsked, därefter anses inskolningen avslutad.Forskning angående modellen är bristfällig, i media hörs dock både positiva och negativa röster. Pedagoger som praktiserat föräldraaktiv inskolning talar gott om modellen och visar på flera fördelar medan kritik mot modellen riktas utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka de fysiologiska effekterna av kombinationsträning, innefattande styrketräning, contrast complex training (CCT) kombinerat med intervallträning i form av upprepade kortare sprintar (ca 6 s) (RSE) eller längre (30 s) högintensiva intervaller (HIIT) hos handbollsspelare i herrelit, under tävlingssäsong.Metod: Under 12 veckor, i tävlingssäsong, genomförde 15 elithandbollsherrar, utöver sin vanliga handbollsträning antingen RSE (n=8) bestående av 10 repetitioner av shuttle sprintar (2 x 15 m) med start varje minut och med passiv vila eller HIIT (n=7) bestående av 5 reps av 30-s all-out sprintar med riktningsförändringar. Båda grupperna genomförde ocksåCCT bestående av 3 set med 3 övningar (3 x knäböj 90 % av 1RM, 6 x jump squat med 50 % av kroppsvikten, 6 x dropp jump från 30 cm Pre- och posttesterna inkluderade jump squat (JS) (RFD (Ns/kg)), 5 jump for distance test (5JT) (m), 30m sprint (5m (s), 20-30m (m/s), repeated shuttle sprint ability test (RSSA) (RSA Bäst, Sämst, Tot (s) samt beräknat trötthetindexFI (%), Sdec (%)), 1 RM knäböj (koncentrisk) (kg/kg kroppsvikt), Yo-Yo intermittent recovery test (YYIRT 1)(m) and maximal syreupptagningstest (VO2max) (l O2/min, ml·kg-0.75·min-1). Resultat: Båda grupperna ökade signifikant maxstyrkan i knäböj, RSE gruppen (8,8 %) mer än HITT (7,4 %) (p<0.01). I motsats visade HIIT gruppen större förbättringar i rate of force development (RFD) (63,3 %) än RSE (56,3 %) (p<0,05). VO2max ökade signifikant och likartat i båda grupperna (~2%).

För människor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men även möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde på tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan år 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehålls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begränsas och inte ha kontroll över kroppen.

För människor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men även möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde på tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan år 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehålls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begränsas och inte ha kontroll över kroppen.

Examensarbetet har utförts på Saab Security and Defence Solutions i Arboga. Syftet med arbetet har varit att ta fram nya miljökrav för stativlådor med innehållande elektronikutrustning som behövs för upprättandet av en mobil flygplats, samt att ta fram lösningar för hur dessa miljökrav kan uppfyllas. Arbetet begränsades till att främst undersöka nya miljökrav för stativlåda AP-F (innehåller elektronik för kommunikation) som är en av stativlådorna. Tanken är dock att analysen och lösningarna ska kunna tillämpas på övriga stativlådor. Den elektroniska utrustningen inuti stativlådorna producerar värme som måste föras bort för att inte riskera att tillförlitligheten försämras hos utrustningen.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 5000 personer med spinalskada. Där spinalskadan lett till nedsatt blåsfunktion är ren intermittent kateterisering (RIK) den metod som rekommenderas i första hand.Syfte: Att undersöka hur personer med traumatisk spinalskada som använder ren intermittent kateterisering (RIK) upplever detta. Syftet var även att ta reda på vilka hanteringsstrategier som finns för att underlätta det dagliga livet.Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes där fem personer med traumatisk spinalskada som använder RIK intervjuades.Resultat: Att behöva tillägna sig metoden väckte blandade känslor. Män upplevde det lättare att RIKa jämfört med kvinnor. Den egna kompetensen och kunnandet om metoden RIK ökade med tiden och de hittade nya hanteringsstrategier för att underlätta vardagen.

BAKGRUND Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Sjukdomen bryter vanligtvis ut i 20-40 årsåldern och ger neurologiska symtom ex. domningar. MS är än så länge obotlig, men sedan i början av 2000-talet finns effektiva bromsmediciner. Fatigue är ett engelskt ord som beskriver den sjukliga trötthet som kan uppträda vid exempelvis MS.

Bakgrund: Många patienter inom vården drabbas av venösa bensår och det är en orsak till både fysiskt och psykiskt lidande. Läkningstiden är lång och venösa bensår är ofta återkommande. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter med venösa bensår uppfattar sitt sjukdomstillstånd Metod: Tio vetenskapliga artiklar med inriktning på patienters upplevelse av att leva med venösa bensår söktes fram. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed med hjälp av relevanta och vedertagna söktermer. Därefter genomfördes en analys av de utvalda artiklarna.