Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Precis som samhället utvecklas, måste även familjekonstellationerna följa samma utveckling.Kvinnor och män kan ha 'före detta Partner' och 'exPartner', men det finns inget barn som kanvara ett 'före detta barn'. Ett barn är ett livslångt åtagande, och därför är det viktigt att integlömma bort barnet när föräldrarna separerar.Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur unga vuxna talar om växelvis boende, samthur informanterna tycker att deras familjer fungerar/fungerade när den unga vuxna boddeväxelvis. Vi utförde sex kvalitativa intervjuer med ungdomar och unga vuxna, i åldrarnamellan 16-30 år. Vi analyserade intervjuerna med ett systemteoretisk synsätt, och förklarar hurolika system är uppbyggda med subsystem, och mellan dessa system finns gränser som är avbetydande för hur dessa system kan kommunicera med varandra och med omvärlden. Någraav våra informanter har styvföräldrar, styvsyskon och/eller halvsyskon.

Bakgrund: Va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett globalt ha?lsoproblem. Ett svenskt universi- tetssjukhus har tagit fram en handlingsplan fo?r omha?ndertagande av va?ldsutsatta kvinnor och det finns evidens fo?r att avdelningschefer spelar en stor roll fo?r implementeringen av hand- lingsplaner.Syfte: Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka avdelningschefers erfarenheter av att implementera en handlingsplan om va?ldsutsatthet; ?Va?ldsutsatta kvinnor - en handlingsplan fo?r omha?ndertagande?, samt att underso?ka vilka hinder och underla?ttande faktorer som ligger bakom implementeringen.Metod: Studien genomfo?rdes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju avdelningschefer fra?n sju olika avdelningar inom fem divisioner intervjuades vid ett svenskt universitetssjukhus som har en handlingsplan fo?r omha?ndertagande av va?ldsutsatta kvinnor.

Hur kan man skapa en fungerande, kostnadseffektiv distributionslösning för direktleverans med en hög servicenivå för att tillfredställa kund- och konsumentbehovet? Problemet kan delas upp i en teoretisk och en praktisk del. Den teoretiska delen är att det inte finns en generell lösning på problemet. Det praktiska problemet är att företaget vi studerar, Lifebox, idag inte har någon lösning.Syfte Huvudsyftet med examensarbetet är att ge Lifebox förutsättningar för en fungerande, kostnadseffektiv distributionslösning med direktleverans med en hög servicenivå för att tillfredställa kund- och konsumentbehovet. Vi har också definierat ett delsyfte vilket är att skapa förståelse för de krav, behov och förväntningar som finns i Lifebox och dess intressenter.Metod För att uppfylla detta syfte måste vi använda oss av en metod som möjliggör att vi kan studera ett projekt i förändring och som samtidigt ger en lösning som knyter an till verkligheten i ett så brett perspektiv som möjligt.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem. Vårdpersonal har en unik och viktig roll i kontakten med våldsutsatta kvinnor. Dessa kvinnor söker hjälp inom många olika delar av vården och är därmed en del av vårdpersonalens dagliga arbete. Syfte: Att belysa varför våldsutsatta kvinnor upplever bemötandet i hälso- och sjukvården bristfälligt och därigenom identifiera hur bemötandet kan förbättras. Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar utifrån vilka tre teman identifierades: Att skapa en trygg miljö, Kommunikation samt Kompetens.

Bakgrund: Målsättningen med vård efter förlossningen (BB-vård) är att den nyblivna familjen ska få råd, stöd och medicinsk omvårdnad utifrån sina behov. Vårdrelationen kan vara stödjande när kompetens och visad omtanke skapar tillit mellan vårdare och patient. Tidigare forskning har visat att föräldrar varit mer nöjda med förlossningsvården än med vården på BB och att missnöjet ofta beror på brist på stöd och dåligt bemötande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors negativa upplevelser av bemötande på en svensk BB-avdelning. Metod: En öppen fråga om bemötande inom BB-vård analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Våld i nära relation betraktas idag som ett globalt folkhälsoproblem på grund av dess prevalens  och  de  fysiska  och  mentala  skador  som  det  innebär  för  den  drabbade. Forskning har funnit att en separation från gärningsmannen inte alltid innebär att våldet upphör.  Det finns dock begränsad  forskning gällande vad som gör kvinnor som lämnat ett  förhållande  sårbara  för  att  bli  fortsatt  utsatta  för  våld.  Syftet  med  uppsatsen  vardärmed  att  undersöka  förekomsten  av  sårbarhetsfaktorer  hos  kvinnor  som  lämnat  en manlig Partner  som utsatt dem för våld och hur dessa sårbarhetsfaktorer är kopplade till den  bedömda  risken  för  fortsatt  utsatthet.  Materialet  som  studien  byggde  på  var bedömningar genomförda under samtal med 101 kvinnor som deltog i en kurs riktad till personer  som  upplevt  våld  i  nära  relation.  Bedömningarna  bestod  av  bedömda sårbarhetsfaktorer och bedömd risk utifrån SARA:SV samt anteckningar nedskrivna av bedömaren vid samtalen. Korrelationen mellan sårbarhetsfaktorerna  och  den bedömda risken analyserades genom  ?2test  och  odds-  ratio. Anteckningarna analyserades genom en  innehållsanalys  för  att  undersöka  om  det  fanns  ytterligare  sårbarhetsfaktorer  som bedömaren lagt vikt vid.

Enligt lagar och förordningar, omvårdnadsteorier och etiska förhållningsregler ska hälso- sjukvården ge god omvårdnad till alla patienter och den ska utgå från den enskilda individens behov. Denna litteraturstudies syfte är att belysa innebörden av god omvårdnad ur patientens perspektiv. Efter litteratursökning i databasen CINAHL valdes åtta artiklar som motsvarade syftet ut. Metoden som använts utgår från Fribergs (2006) modell om analys av kvalitativ forskning. Friberg (2006) skriver att kvalitativa studier har ökad förståelse som yttersta mål.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplevde sin livskvalitet efter ett hjärtstopp samt hur närstående upplevde att livet påverkades efter en anhörigs hjärtstopp. Metod: Sökningar efter artiklar skedde via PubMed, CINAHL och Medline. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska, primärkällor samt publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan 2000-2012. Huvudresultat: Livskvaliteten påverkades inom flera områden hos patienterna. Det aktiva dagliga livet (ADL) och/eller den fysiska förmågan var försämrad, dock rapporterades en tillfredsställande livskvalitet och en god ADL nivå 15 år efter hjärtstoppet.

Denna studie syftar till att genomföra en kartläggning som belyser förekomsten av ungdomars upplevelser kring hedersrelaterade normer och begränsningar samt därtill undersöka erfarenheter av kränkande behandling i Malmö. För att uppnå syftet har följande tre frågeställningar formulerats: I vilken omfattning upplever ungdomar att de begränsas eller har begränsats av normer inom familjen avseende val av Partner, kärleksförhållande, val av umgänge och om de har de krav på att förbli oskulder fram till äktenskap? I vilken omfattning begränsas eller har dessa ungdomar begränsats av normer inom familjen avseende vanligt förekommande aktiviteter på fritiden och/eller lektioner eller aktiviteter under deras skolgång? I vilken utsträckning upplever eller har dessa ungdomar upplevt kränkande behandling som innefattar inskränkningar i den personliga integriteten, förbud, social kontroll, isolering, förskjutning, hot om våld och/eller våld från sin familj eller annan släkting? Vidare ämnar studien även undersöka om det förekommer likheter och skillnader avseende ungdomarnas upplevda begränsningar utifrån ungdomarnas bakgrund. Studien är av kvantitativ ansats baserad på en guppenkätundersökning riktad till ungdomar i tredje årskurs på gymnasiet i Malmö och ägde rum hösten 2011. Det slumpmässiga urvalet består av 549 respondenter, varav 384 respondenter har besvarat enkäten.

Bakgrund: Våld i nära relationer innebär fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld. Det anses vara ett stort hälsoproblem som främst drabbar kvinnor och ger fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar gällande att upptäcka och hjälpa utsatta kvinnor samt förebygga våld i nära relationer, men många kvinnor upplever att de inte fått adekvat stöd och hjälp från hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors beredskap inför och agerande vid mötet med kvinnor som misstänks vara eller är utsatta för våld i nära relation. Metod: Allmän litteraturöversikt med analys och sammanställning av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ data.

Att bli gravid innebär en ny fas i livet som för de flesta associeras med lycka och förväntan. Det är för många en livsavgörande händelse. Då ett missfall inträffar drabbas kvinnan av sorg och skuld och förhoppningarna övergår i förtvivlan. Ett missfall ses av kvinnan som förlusten av ett väntat barn. Vårt syfte är att beskriva kvinnors upplevelse av spontant missfall samt bemötande och behov av socialt stöd.

Bakgrund: Det finns ungefär 25 000 stomiopererade i Sverige. Anledningarna till varför stomi erhålls är olika där kolorektalcancer är den vanligaste bakomliggande sjukdomen. De förändringar som stomin medför innebär ibland annat en påverkan på livkvalitet, kroppsbild men även sexualitet. Det sistnämnda området, sexualitet, är ett ämne som utifrån ett omvårdnadsperspektiv ofta blir åsidosatt av sjuksköterskan. Sexualitet har genom åren främst handlat om reproduktion men fokus ligger numera på den sexuella hälsan där även andra problemområden ingår, där bland fysiska funktionsnedsättningar.

Bakgrund: Palliativ vård är ett förhållningssätt som syftar till att främja livskvalitet hos patienter och deras närstående när de drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Många döende önskar att få vårdas i hemmet och utvecklingen av den palliativa vården har lett till att allt fler människor också avlider i det egna hemmet. Närstående är en central del i den palliativa vården i hemmet och det beskrivs att de är i en utsatt situation när de tar på sig dubbla roller i att både finnas där som Partner, vän eller familj samtidigt som de tar på sig ansvar att vårda den sjuke i hemmet.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelse av palliativ vård i hemmet.Metod: En litteraturöversikt har genomförts med sökning i databaserna SwePub, PubMed och PsycINFO. Åtta vetenskapliga artiklar, samtliga kvalitativa och baserade på forskning från Sverige inkluderades för resultatet. Artiklarna var publicerade mellan 2003 och 2014.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman; Upplevelse av ansvar, , upplevelse av att närståendes egen situation påverkas, upplevelse av den kommande förlusten och upplevelse av stöd från vårdteam och omgivningen.

Syftet med studien var att beskriva och jämföra kvinnornas upplevelse och erfarenhet av amningsrådgivning och amningsstöd genom vårdkedjan relaterat till paritet, det vill säga omföderskor och förstföderskor. Studien genomfördes som en retrospektiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. I studien ingick 250 kvinnor varav 103 var förstföderskor och 147 var omföderskor. Studien utfördes med hjälp av enkäter som skickades kvinnorna när barnen var 9 månader gamla. Efter utskick en vecka senare intervjuades kvinnorna per telefon.