Endel menar att det svenska samhället står inför förändringar gällande välfärdens omfattning. Dessa påståenden pekar på att den välfärd vi en gång haft är påväg bort. Socialdemokraterna, i regeringsställning i dagsläget, kan ses som ett parti vilket har haft en mycket stor betydelse för uppbyggnaden av sveriges omfattande välfärdsstat. Partiet vill i sin politik uttalat bevara den generella välfärden. Fråga blir således, vad är socialdemokraternas egentliga relation till välfärden? Den socialliberala teorin med den moderne förespråkaren Rawls, talar om ett rättvist samhälle byggt på allas personliga friheter som lika viktiga och ett samhälle med olikheter tillåtna endast om det gynnar de sämst ställda.

Alltsedan Sverigedemokraternas entré inom den politiska makten har flertalet ansatser gjorts för att undersöka deras framgångar och söka kategorisera partiet. SD har framförallt gjort sig kända genom att förespråka en restriktiv invandringspolitik, vilket återspeglas i många av de frågor partiet berör. I denna uppsats studeras Sverigedemokraternas utveckling och förändring mellan åren 1999 och 2010, genom att Partiprogram från angivna tidsperiod analyseras. Tillsammans med analyser av Partiprogrammen granskas vallokalsundersökningar över svenska folkets åsikter i sakpolitiska frågor under samma tidsperiod, för att undersöka huruvida det finns ett samband mellan förändringen i partiets förespråkade politik och opinionens rörelser. Inom statsvetenskapen finns omfattande belägg för att opinion och policy påverkar varandra.

Det Socialdemokratiska arbetarpartiet har betytt mycket för den välfärdsstat som präglat Sverige sedan 1960-talet, välfärdspolitiken har dessutom alltid varit en hörnsten för socialdemokratin. Tidigare forskning visar att välfärd har varit ett intressant studieobjekt för främst ekonomiska och demografiska studier, varför jag nu ämnar studera området från ett sociologiskt och politiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det Socialdemokratiska arbetarpartiet förändrat sin välfärdspolitik under de senaste decennierna samt hur den förda välfärdspolitiken kan relateras till partiets grundideologi. Giddens teori om ?tredje vägen? samt Esping-Andersens teori om välfärdsstater ligger till grund för denna studie.

Den strategiska politiska kommunikationen och valkampanjerna har blivit allt viktigare (Nord & Strömbäck, 2003, s.47). I Samband med detta har det marknadsorienterade partiet upptäckts framträda, ett parti som inte längre är knutet till sina ideologiska värderingar utan strävar efter att tillfredställa marknadens önskningar och behov (Strömbäck, 2009, s.228; Lilleker & Lees- Marshment, 2005, s. 1).Syftet med denna studie är att, utifrån teorin om politikens marknadsorientering, undersöka hur de svenska riksdagspartiernas ideologiska värderingar och aktuella sakfrågor är närvarade i de politiska tv-reklamerna från valrörelsen 2010. Vi undersöker hur partiernas ideologiska värderingar kommer till uttryck och i vilken utsträckning reklamfilmerna fokuserar på ideologiska värderingar respektive aktuella sakfrågor. Vi studerar även hur kopplingen ser ut mellan de aktuella sakfrågor som lyfts fram och de ideologiska värderingarna.

Denna studie ämnade undersöka huruvida politiska skandaler påverkar partier olika beroende på partiernas producering och förmedling av symboliskt kapital. Uppsatsen tar utgångspunkt i den relativa bristen på skandalforskning både i Sverige och internationellt. Den teoretiska ramen för studien tar avstamp i ett försök att hitta en gångbar definition av begreppet politisk skandal. Denna definition härgör ur en genomgång av lite av den forskning som finns på området innefattar bl. a Patrik Johanssons avhandling där han försöker utveckla en teori kring skandaler i svensk offentlig sektor och dess legitimitetsminskande effekter, John B.

Den här uppsatsen handlar om Vänsterpartiet, tidigare Vänsterpartiet Kommunisterna och vilka val de har gjort när det gäller relationen mellan ideologi och röstmaximering. Vänsterpartiet kommunisterna balanserade ofta strax ovanför 4 Procentspärren. Efter namnbytet 1990 kom Vänsterpartiet att öka sin andel av manskåren, för att 1998 göra sitt bästa riksdagsval någonsin. Vi har genom kvalitativa studier av Partiprogrammen från 1987, 1996 och 2004 försökt att finna orsaker till denna framgång. Vid vår undersökning har vi fokuserat på vad i dessa Partiprogram som kan sägas vara förenligt med rational choice teorin respektive marxism- leninism.

Sverigedemokraterna har enligt vissa vunnit frågan angående invandring och tagit den till sin egen. Vilket har inneburit uppmärksamhet och diskussioner i olika medieenheter sedan valet år 2006. Under mandatperioden har detta icke riksdagsrepresenterade parti blivit omtalat och diskuterats, att invandringsfrågan har givits ansenligt spelrum har gjort att andra frågor kommit i skymundan. Vi anser därför att studiens syfte som beskriver hur Sverigedemokraterna konstruerar kön och sexualitet är av betydelse. Undersökningens angreppssätt har genomförts genom en metodtriangulering utifrån metoden innehållsanalys.

Sverigedemokraterna har enligt vissa vunnit frågan angående invandring och tagit den till sin egen. Vilket har inneburit uppmärksamhet och diskussioner i olika medieenheter sedan valet år 2006. Under mandatperioden har detta icke riksdagsrepresenterade parti blivit omtalat och diskuterats, att invandringsfrågan har givits ansenligt spelrum har gjort att andra frågor kommit i skymundan. Vi anser därför att studiens syfte som beskriver hur Sverigedemokraterna konstruerar kön och sexualitet är av betydelse. Undersökningens angreppssätt har genomförts genom en metodtriangulering utifrån metoden innehållsanalys. De texter som ligger till grund för undersökningen är partiets handlings/ principprogram, SD- kuriren och den fantastiska fyrans publicerade blogginlägg under år 2010. Resultatets visar att partiet kategoriserar in människor beroende på kön samt efter religiös tillhörighet.

I svensk media har det under snart ett decennium existerat en debatt om vad som egentligen skiljer mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Flertalet röster har menat utvecklingen lett till att Sveriges i särklass två största och mest rivaliserande partier har blivit betydligt mer lik varandra. Alltså att utvecklingen i svensk politik har gått mot, vad som kan liknas vid Herbert Tingstens teori om ideologiernas död. Tidigare undersökningar har i huvudsak fokuserat på jämförelse mellan Socialdemokraternas och Moderaternas åsikter i sakfrågor inom politiken. Syftet med denna undersökning är att bortse från just denna form av åsikter, då dessa inte utgör tydliga markörer om vad partierna egentligen vill och står för.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga de nya villkor som, enligt den rådande diskursen inom globaliseringsämnet, färgat de senaste decenniernas politiska utveckling, för att sedan undersöka hur dessa påverkat den svenska socialdemokratin. Huvudfrågan lyder: Hur speglas den ekonomiska globaliseringens utveckling i den svenska socialdemokratins politik? För att besvara denna fråga har vi även formulerat en underfråga som besvaras först: Vad är den ekonomiska globaliseringen och vilka effekter har den, enligt den rådande diskursen, haft på nationers inhemska politik? Studien sker i två steg, där det första steget fokuserar på underfrågan och den andra på huvudfrågan. De olika stegen skiljer sig något i metodiken, även om båda delar utgår från textanalys. Den första delen är en är av en mer deskriptiv art, där fokus legat på texternas manifesta innehåll, medans den andra är mer av en analys där det latenta innehållet varit mer intressant.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga de nya villkor som, enligt den rådande diskursen inom globaliseringsämnet, färgat de senaste decenniernas politiska utveckling, för att sedan undersöka hur dessa påverkat den svenska socialdemokratin. Huvudfrågan lyder: Hur speglas den ekonomiska globaliseringens utveckling i den svenska socialdemokratins politik? För att besvara denna fråga har vi även formulerat en underfråga som besvaras först: Vad är den ekonomiska globaliseringen och vilka effekter har den, enligt den rådande diskursen, haft på nationers inhemska politik? Studien sker i två steg, där det första steget fokuserar på underfrågan och den andra på huvudfrågan. De olika stegen skiljer sig något i metodiken, även om båda delar utgår från textanalys. Den första delen är en är av en mer deskriptiv art, där fokus legat på texternas manifesta innehåll, medans den andra är mer av en analys där det latenta innehållet varit mer intressant.