ABSTRACTD Level Essay in Political Science, Autumn Semester 2008 by Mattias Andersson. Tutor: Alf Sundin. ?The Swedish Centre Party and Nuclear Power. A Study of Change in a Political Party?The aim of this essay is to examine the policy of the Swedish Centre Party on nuclear power.

Bakgrund: Tidigare forskning har undersökt hur religiösa religionslärare förhåller sig tillsaklighetskravet i läroplanerna. Hur politiskt aktiva lärare förhåller sig till saklighetskravet har dock inte studerats.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur politiskt aktiva lärare förhåller sig till kravet på saklig och allsidig undervisning i läroplanerna, samt i vilken utsträckning de visar tecken på objektivitetskramp. Frågan besvaras genom en undersökning av åsikter hos politiskt aktiva lärare.Studiens frågeställningar lyder:1. Vilka förhållningssätt till saklighetskravet kan urskiljas hos politiskt aktiva grund - ochgymnasielärare?2.

Jag har för denna uppsats granskat språkbruket i samtliga riksdagspartiers jämställdhetsplaner, i avseendet språk och kön, detta för att undersöka hur språkbruket ser ut för aspekterna personliga pronomina, titlar och personbeteckningar, böjning av adjektiv i naturligt genus, förekomst av ord och ordkombinationer som ?kvinnor?, ?män? och ?kvinnor och män? och snarlika ord samt omskrivningar. De partier som omfattas av min undersökning är centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna och vänsterpartiet.Mitt syfte med uppsatsen är att se i hur stor grad riksdagspartierna använder ett jämställt språk. Fokus i min uppsats ligger på att analysera hur de olika partiernas texter är uppbyggda och vilka språkliga verktyg partierna använder sig av för att språket inte ska upplevas obalanserat eller riktat till endast ett av könen. En kartläggning av språkbruket i jämställdhetsplanerna kan visa på ambitionen att skriva könsneutralt, vilka strategier som tillämpas för att kringgå könsmarkörer samt eventuella omedvetna könsmarkeringar.

En vanlig inställning är att ingen ska behöva tigga i dagens välfärdsamhälle. I och med ökadrörlighet och globalisering har dock tiggeri som fenomen blivit allt synligare på våra gator iGöteborg. Medierna uppmärksammar frekvent tiggeri vilket även gör det till en aktuell del avallas vår verklighet. I Göteborgs stad är även tiggarna en grupp människor som dykt upp påsocialpolitikens agenda. Syftet med denna studie är därför att undersöka lokala politikers bildav tiggeri i Göteborgs stad samt dess kopplingar till samhällsdiskursen.

 I den här uppsatsen undersöks hur mycket och på vilket sätt Sverigedemokraterna nämns och uttalar sig i TV4Nyheterna före och efter att de valdes in i riksdagen 2010. En kvantitativ och en kvalitativ ansats har kombinerats för att undersöka två tremåndersperioder, en under 2008 och en under 2012. Vidare studeras framingen av nyheter, vem står för framingen och vem som sätter agendan, journalister eller politiker. Även inramningen av Sverigedemokraterna studeras. Teoretiskt ligger modellen för agenda-setting till grund för stora delar av resonemanget. Även teorier kring nyhetsvärdering, journalistikens beskrivningsmakt, framing och TV:s genomslagskraft bygger upp den teoretiska ramen. I den kvantitativa delen tillämpas en kvantitativ innehållsanalys av samtliga inslag som berör immigration och integration i Rapport, Aktuellt och TV4Nyheterna under de tidigare nämnda tidsperioderna.

Målet med undersökningen var att få reda på hur lantbrukare som använder sig av silotorkar uppfattar silotorkarnas funktion då man lägger in spannmål med högre vattenhalt. I arbetet har 15 stycken lantbrukare intervjuats, sju från Östergötland, tre från Västergötland och fem från Skåne. Lantbrukarna i intervjuerna har olika lång erfarenhet av att använda sig av silotorkar. De lantbrukare som har haft sin siltork längst byggde den 2004, medan tre andra bara använt sina silotorkar en säsong. Av intervjuerna framkommer att de flesta lantbrukarna är nöjda med silotorkens funktion. Endast en av lantbrukarna som har intervjuats var besviken på silotorken då taket på silotorken gav vika första året han använde den. Samma lantbrukare hade aldrig lyckats torka ner spannmålen till rätt vattenhalt på hösten utan hade fått vänta till våren och torkat ner de sista procent-enheterna. Lantbrukarna som intervjuats konstaterar att det inte är några problem att lägga in spannmål med höga vattenhalter i en silotork. Av 15 intervjuade lantbrukare var det tio stycken som hade lagt in spannmål med vattenhalter mellan 24 och 30 % resterande hade antingen lyckats tröska med lägre vattenhalt, eller hade torkat ner spannmålen till 17-19 % i en konventionell varmluftstork innan de lagt in spannmålen i silotorken. Till silotorkarna används tillsatsvärme för att spannmålen ska torkas snabbare.

Under ett politiskt val ökar det politiska intresset bland medborgarna. Därmed ökar också intresset för att ta del av journalistik som handlar om politik och politiker. Vid valet 2006 bestämde sig en tredjedel av väljarna för vilket parti de skulle rösta på under den sista veckan före valet. Därmed blir journalistiken i valrörelsens slutskede ett viktigt element till hur medborgare ser på politik och politiker. Politisk nyhetsjournalistik har en tendens att gestalta politik som sport och spel i stället för som sakfrågor.

I den här studien har vi valt att undersöka hur partiet Sverigedemokraterna framställdes och gestaltades inför valet 2010. Tidigare forskning visar på att det alltid är något parti som gynnas eller missgynnas i medierna inför ett val, bland annat genom hur aktörerna framställs och hur partiet och deras sakfrågor framställs. Sverigedemokraterna har länge sagt att de särbehandlats i medierna, framställts på ett mycket negativt sätt och inte fått komma till tals i sina sakfrågor. I medierna har det också pågått en debatt om hur Sverigedemokraterna ska hanteras.För att undersöka hur partiet framställts har kategorierna negativ, positiv och neutral använts. För att avgöra om partiet gynnats eller missgynnats har vi använt oss av medieforskaren Kent Asps Aktörsbehandlingsindex (AB-index), som är en sammanställning av partiets negativa, positiva och neutrala framställning samt hur ofta partiet fått komma till tals som agerande aktör.

The purpose of this essay is to analyze the ideological development of the former communist parties and the contemporary left-wing socialist parties of the Nordic countries. It is aimed at the two decades that have passed since the collaps of the Berlin wall and the parties at hand are; the Norwegian Sosialistisk Venstre, the Danish Socialistisk Folkeparti, the Swedish Vänsterpartiet and the Finnish Vasemmistoliitto. Since the 1960´s these parties have undergone major ideological changes with reference to a widening of their political agenda to an inclusion of democratic ideals as well as the new ideologies of feminism and ecologism. Thus reforming them into modern left-wing socialist parties at different times. The main hypothesis is formulated from the idea that there must be a connection between the startingpoint of reformation and the degree of modernism/traditionalism they show today.

Rasism har varit ett problem genom historien men fenomenet har under vissa tidsperioder varit mer påtagligt än andra. Idag verkar det som att rasismen återigen är på frammarsch i samhället, inte minst med tanke på den växande islamofobin symboliserad av Sverigedemokraternas intåg i riksdagen. Politik är ett viktigt redskap för att förhindra rasism. De politiska beslut som tas för att stävja rasism grundas på den uppfattning som existerar om rasismens orsaker, dessa uppfattningar kan dock skilja sig från vad forskningen inom ämnet säger och därför är det viktigt att studera detta fenomen. Eftersom extremhögern återigen har börjat skörda framgångar är det viktigt att belysa fenomenet och bidra med förklaringar till varför den här typen av element kan växa.

To what extent do young Muslims relate to the left-right-scale in Swedish politics?: A case study from SUM?s youth conference of 2009.English AbstractIn Sweden there seem to be a growing concern about young people?s waning involvement in party politics. Another group that is sometimes described as uninvolved in politics is immigrants, living in worn down suburbs with low employment and education levels. In expressing sentiments like those above, it seems that ?guilt? is shifted onto young people or immigrants.

Det politiska landskapet har förändrats på senare år, och antalet personer som blir medlemmar i ett politiskt parti blir allt färre. Samtidigt så ökar antalet rörliga väljare och den tekniska utvecklingen har medfört nya kommunikationsmöjligheter som till exempel sociala medier. Forskare har under en tid förutspått att sociala medier kommer få en ökad inverkan på valresultatet, något som ännu inte inträffat fullt ut. Samtidigt som vikten av sociala medier och dialog är i fokus så har det visat sig att organisationer har svårt att veta hur de ska använda sociala medier på rätt sätt. Även vem som sätter dagordningen gällande samhällsfrågorna har kommit att ifrågasättas av forskarna på senare tid.

Politisk marknadsföring är ur många perspektiv ett intressant ämne. I Sverige spenderade de sju riksdagspartierna officiellt sammanlagt 175 miljoner kronor vid valet 2006 på marknadsföring. Problematiken med partiers marknadsföring är att de saknar en produkt och det de säljer är deras värderingar. Det finns även en etisk problematik som gör att det finns många regleringar om vart partierna får marknadsföra sig. Det finns en hel del forskning på området, den mesta belyser dock amerikanska och brittiska förhållanden.

Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer.

Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer.