Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nämligen rapporterna till en kortsiktig syn på investering och innebär dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förändringar av EU:s öppenhetsdirektiv har på senare tid uppkommit, innehållandes bland annat förslag på avskaffande av krav på kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.Syftet med min framställning är först och främst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer på värdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna få för dem. Ett argument för att behålla kvartalsrapporterna är att investerarna ska ha rätt till samma information samtidigt.

En stor del av Trafikverkets budget går till att reparera och underhålla våra broar. Underhållsåtgärder orsakar också trafikproblem med stora miljöutsläpp och samhällskonsekvenser som följd. Eftersom broar vanligtvis dimensioneras för en lång livslängd på 120 år är det viktigt att planera för långsiktiga lösningar och förutse konsekvenserna av kommande underhållsåtgärder. Genom att använda mer underhållsfria material finns möjligheten att minska kostnaderna och koldioxidsläppen.Målet med examensarbetet är att ta reda på hur stora besparingarna är genom att svara på frågan: ?Vilka fördelar erhålls av att använda mer underhållsfria material i broöverbyggnader ur kostnads- och miljösynpunkt??.

En investering i en kommersiell fastighet kräver finansiering av något slag. I dagsläget är det vanligt förekommande att fastighetsinvesterare tar banklån för att erhålla likvida medel för fastighetsköpet. För en beviljad kredit krävs det även att en värdering av fastigheten har genomförts. Därför är kreditbedömning och värdering av kommersiella fastigheter två betydelsefulla processer i bankens dagliga arbete. Relationen mellan fastighetsinvesterare och banken är också av avgörande betydelse då fastighetsinvesteraren är i behov av likvida medel för sitt fastighetsköp.

Bakgrunden till denna rapport är att det sportvarumärke jag samarbetat med ville utveckla en modell av längdskidåkningsjacka som fanns i deras sortiment. Undersökningen gällde att identifiera förbättringspunkter på en dam- och herrvariant av denna jacka. Avsikten var att bevara plaggens design och genom förändringar i mönstrens konstruktion förbättra passform och rörelsefrihet, och därigenom plaggets funktion. Genom att konstruera, sy toiler och prova av dessa på provmodeller, har rörelsefrihet och passform kunnat utvärderas. Resultatet visade att viktiga punkter var raglanärmens konstruktion, böjningen av ärmen, kragens form, ärmhålsdjup och placering av skärlinjer.

I en värld där finansieringskunskap blir allt mer viktig för individer kan man ställa sig frågan vilken effekt finansiell utbildning har på finansiellt beteende; och vad det är som påverkar finansiellt beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomistudenter på Handelshögskolan vid Umeå Universitet påverkas av de kurser inom finansiering de kan läsa vid institutionen då det kommer till deras vilja att spara och investera i olika sparformer och finansiella instrument. Vi har identifierat ett forskningsgap inom detta ämne. Artiklar som fanns på området var både geografiskt och metodologiskt skilda, vilket indikerar ett starkt behov av denna studie. Utifrån den befintliga teorin valde vi att undersöka sex finansiella beteenden: pensionssparande, hållande av lågriskobligationer, sparande i sparkonton samt övriga sparformer, och hållande av aktier samt riskfyllda investeringar. Vi ställde även frågan om vad i de finansiella utbildningarna studenterna själv tycker påverkar deras vilja att spara och investera i dessa i en positiv riktning.

I den här uppsatsen diskuteras gränsdragning mellan de ersättningsrättsliga systemen inom sjörätten och miljörätten. Huvudsakligen handlar det om reglerna för vissa miljöskador i 32 kap. miljöbalken kan användas då utsläpp av en farlig substans har skett när fartyget ligger till kaj vid lastning eller lossning. En uppdelning har gjorts mellan sådana substanser som är specialreglerade i sjölagen, nämligen beständiga mineraloljor, och andra farliga substanser som är oreglerade. I uppsatsen diskuteras de olika regelverken rörande ansvarsgrund, tillämpningsområde, ansvarssubjekt, ersättningsgilla skador samt möjligheten till begränsning av ansvaret.

Syftet med uppsatsen är att klargöra vilken genomslagskraft kundbegreppet har fått inom vårdstrategier. Vi bidrar därmed i denna uppsats med att klargöra vilken syn på patienten som råder inom hälso- och sjukvården idag, om synen på patienten förändrats i och med kundbegreppets introduktion samt hur synen på patienten kan påverka kvaliteten. De frågeställningar som kommer att behandlas i denna uppsats är således följande: Har synen på patienten förändrats i och med kundbegreppets introduktion? Hur kan synen på patienten påverka kvaliteten i hälso- och sjukvården? Förbättringsarbetet kring kundorienteringen tar idag sin utgångspunkt i teorier som behandlar industriföretag. Eftersom hälso- och sjukvården skiljer sig från industriföretag genom att utgöras av människonära tjänster undersöks hur ett tjänsteperspektiv på patienten kan påverka kvaliteten.

The principle of proportionality is a guideline to interpret laws and agreements. The guideline has emerged within the EC-law as a moral aid to interpret laws. During the development of the guideline the EC Court of Justice has had the expression "appropriate and necessary" in mind. To consider the act as proportional it must fullfill the purpose, but not be more invasive than necessary. The advantage of the act must be proportional to the risk of damage.

Syftet med denna uppsats har varit att få en förståelse för vad pågående förändringar kring bilanvändning innebär för stadsplanering i västvärlden. Denna uppsats lämnar ingen lösning utan ska ses som inlägg i en pågående och högaktuell diskussion kring bilens roll i staden. För att uppnå detta syfte har en litteraturöversikt samt en intervjustudie med sju trafikplanerare från Köpenhamn, Malmö, Helsingborg och Lund genomförts. Bilen och dess normer har sedan 1950-talet präglat städer och stadsplanering. Bilism har i stor utsträckning bidragit till klimatpåverkan och urbanisering. Något som sin tur har resulterat i urbana fenomen som förtätning och stadsutglesning, påtagliga både i en global kontext och ner på nationell och lokal nivå.

I januari 2009 trädde en gemenskapsrättlig förordning i kraft som reglerar tillämplig lag vid utomobligatoriskt skadestånd, den s.k. Rom II-förordningen. Inom ramen för denna uppsats analyseras hur Rom II påverkar lagvalet vid sjörättliga tvister och särskilt vid fartygskollisioner.Enligt huvudregeln i artikel 4 (1) Rom II stadgas att lagen i den stat där den direkta skadan uppkommer skall tillämpas på tvisten. Bestämmelsen innehåller två undantag, dels artikel 4 (2) som stadgar lagen i det land där skadelidande och skadevållare har sin vistelseort, dels artikel 4 (3) med ett allmänt undantag för det fall det finns en uppenbart närmare anknytning till ett annat land.Enligt tidigare sjörättspraxis hade flaggans lag en central betydelse vid lagvalet. I och med att artikel 4 (2) pekar ut lagen i det land där skadelidande och skadevållare har sin vistelseort, vilket rörande juridiska personer förtydligas i artikel 23, blir platsen för den centrala förvaltningen avgörande.

De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens Parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga instituti­onella skillnader mellan län­dernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anställ­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestånds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ung­doms­arbetslöshetens nivåer och samman­sättning i res­pektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jäm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika åldersgrupper i de undersökta länderna.

 Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur skolor framgångsrikt kan arbeta för att stimulera elever till aktiv skolpendling. För att uppfylla syftet har vi undersökt vilka strategier skolor använder samt vilka förutsättningar och hinder som finns i arbetet med aktiv skolpendling. MetodMetoden som använts är kvalitativ i form av intervjuer. Urvalet är strategiskt där låg- och mellanstadieskolor valts eftersom de i nuläget bedriver ett arbete för att stimulera elever till att gå eller cykla till och från skolan, personer som intervjuats är också drivande i detta arbete. Urvalet har utgått ifrån projektet ?säker och lekvänlig skolväg? för att hitta skolor som matchar denna profil. Resultat I resultatet har både övergripande och konkreta strategier framträtt.

Det svenska samhället och dess konkurrenslagstiftning bygger på principer om frihandel och perfekt konkurrens där monopol i princip är förbjudna. Tanken bakom detta är att konkurrens är något bra som leder till välfungerande marknader. Den rivalitet som uppstår mellan företag som konkurrerar med varandra föder ett större utbud för konsumenterna med varor och tjänster till bättre kvalité och lägre priser än om konkurrensen inte funnits. Samhällskollektivet som helhet vinner också på konkurrens då det bl a möjliggör nya innovationer, forskning och utveckling, högre sysselsättning och en starkare internationell ställning i världshandeln ? något som främjar samhällsekonomin.

Inom byggnadsindustrin visas det att 30-35% av ett byggprojekts totala kostnad består av slöserier på grund av att resurser används på onödiga sätt såsom att felkostnader uppstår av diverse olika skäl, spill av material, väntetider på bland annat material eller maskiner samt arbetsskador. Cirka 5% av de allvarliga arbetsolyckorna år 2009-2010 inträffade när personen lastade, lossade, bar eller flyttade något och cirka 20% av de som drabbades tillhörde bygg- och anläggningsarbetare samt metallarbetare. Många av dessa skador skulle nog kunna förhindras genom att se över arbetsmiljön på arbetsplatsen. Armeringen som arbetarna använder är ofta tunga, långa och besvärlig att hantera och detta gör att det finns ett flertal risker som en armerare utsätts för dagligen. Dessa är bland annat: tunga lyft, ohälsosamma arbetsställningar, risken att snubbla samt halka över material.I nuläget finns det en mängd olika armeringslittera (olika typer av armering) inom byggnadsindustrin.

Kvävgas kan inte tas upp direkt av växter men genom biologisk kvävefixering kan vissa symbiosbildande bakterier omvandla kvävgas till ammonium. Med bakteriens hjälp kan en växt tillgodogöra sig ammonium och på så sätt bilda protein. Ett exempel på denna typ av symbios är den som kan uppstå mellan en särskild grupp av bakterier, Rhizobium ssp och baljväxter, så kallad rotknölssymbios. Detta är ett exempel på en ekosystemtjänst, en fördelaktig interaktion mellan växt och mikroorganism, som gynnar alla Parter, inklusive människan som odlar baljväxten. Hur allmän förekomsten av Rhizobium genotyper är i svenska odlingsjordar är ej klart dokumenterad och därför är frågan om behovet av inokulering av utsäden fortsatt aktuell.