Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan Stockholms parker och offentliga grönområdena i relation till den rådande förtätning staden genomför. Stockholm har en tydlig strategi på att skapa en tät stad vilket medför effekter på stadens parker och offentliga grönområden. Studien diskuterar de värden som tillkommer och går förlorade när exploateringen av staden ökar samtidigt som den totala arealen grönområden minskar. Vidare diskuteras det offentliga grönområdenas funktion i den täta staden. De metoder som använts i studien består av semistrukturerade informantintervjuer i kombination med telefon- och e-postintervjuer följt av en bred litteraturundersökning.

Sammanfattning Detta arbete har som syfte att ge förslag på hur man kan använda sig av Malmös parker i undervisningen med tonvikt vid historia och med utgångspunkt i den offentliga grönskan. Metoderna jag använt mig av har varit litteraturstudier av olika slag samt föreläsningar, samtal och grupparbete under kursen Stadens historia på Malmö Högskola samt studiebesök på Malmö stadsarkiv och stadsbibliotek. Vidare redovisas stöd för tanken att arbeta utifrån parkerna lokalhistoriskt i styrdokumenten och inom historiedidaktiken. En modell för hur man kan använda parken som ett pedagogiskt redskap presenteras samt en förteckning över litteratur innehållande olika övningar och uppgifter att använda i samband med parkbesöken..

För att locka nya invånare och turister strävar många städer efter att ge staden en positiv och tydlig profil. I arbetet har jag undersökt vilken roll stadens parker kan spela för stadens identitet genom att intervjua invånare i Uppsala och företrädare för trädgårdar och parker i staden. Parken är betydelsefull för stadens identitet genom att den spelar en roll som stadsbyggnadselement och ger karaktär åt staden. Parken har även betydelse för individens upplevelse av staden beroende på hennes föreställningar om parken. Detta kan bero på parkens tillgänglighet och attraktivitet och även på hur stor kunskap om platsen man har.

Uppsatsens syfte är att ta reda på vad besöksparkers ledningar har för åsikter om- och vilka argument som ligger bakom valet av fri eller avgiftsbelagd entré. Samt hur personalen och parken påverkas av valet. Denna studie visar att parkernas skäl till att ha fri entré är för några ideologiska, ett annat svar är att parken är skattefinansierad och därför ska alla ha tillgång till parken. Parker med entréavgift anger att skälen är ekonomiska men några av dem poängterar också att den ska vara låg för att så många som möjligt ska kunna besöka parken. För vissa parker är entréavgiftens främsta uppgift är att hålla oönskade besökare borta.

Inbjudande och trygga parker skapar betydelsefulla miljöer för människor i staden. Skötsel och planering är två genomgående viktiga delar för att skapa en fungerande park. Detta examensarbete handlar om parker i Sverige och vad det finns för åtgärder att använda för att skapa en park som upplevs mer inbjudande och trygg att besöka. Seminarieparken i Göteborg har uppmärksammats eftersom att det finns ett behov att skapa en mer inbjudande och trygg park att vara i där grönstrukturen i det urbana rummet har stor betydelse för rekreation och motion för parkens användare. Metoden till detta arbete är inledningsvis en litteraturstudie som tar upp ämnet trygghet och hur det går att skapa mer inbjudande parker. I litteraturstudien finns det olika delarna: - Planering - Belysning - Växtmaterial - Skötsel och förvaltning - Miljöpsykologi - Parkers användningsområden - Storleksklassificering av parkyta - Marknadsföring av grönområden - Kultur och historia - Tillgänglighet Sedan följer en fallstudie där Seminarieparken i Göteborg används som exempel.

A part of the Swedish TV-show Levande livet that aired between 1983 and 1984 was devoted to wine. This was the first time a wine tasting was being broadcasted in Sweden. Terms as ?sweaty horse? and ?moulded pile of leaves? ? that the wine connoisseurs Carl Jan Granqvist and Knut-Christian Gröntoft used to describe the wines ? became objects of both appreciation and ridicule. Their way of talking about wine reminds of Robert Parker?s wine language, which grew of importance from the 1970s and onwards.                      The purpose of this thesis is to try to write a history of taste.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 21 hp, 2011.

Uppsats för avläggande av kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design. 21 hp.

En attraktiv stad är ett vitt begrepp. Vad som är attraktivt för någon behöver inte vara det för någon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta är överens om krävs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men också om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna närmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet är viktiga ingredienser i områden där människor bor och arbetar.

The aim of this work is to analyze if a change in the benthic community can be detected two years after a restoration of a small stream. The samples were taken in a small stream at Tinnerö Eklandskap just south of Linköping. In addition to the restored area, two reference sites upstream and downstream of the restored area were sampled to compare to the restored site. The method used for sampling of benthic fauna in the stream was kick sampling. ASPT, Berger-Parker and Renkonen-indices were used to find out if there was any difference between the reference areas and the restored area.

I denna rapport beskrivs en undersökning och jämförelse av två olika sorters segjärn. Detvå materialen som har studerats har varit det segjärnet som används i Parker Hannifinsnuvarande hydraulikmotorer och ett nytt segjärn, vars mekaniska egenskaper har påståttsvara mer fördelaktiga. Målet med arbetet var att få fram en tillförlitlig jämförelse av de olikamaterialen och avgöra om det fanns ett tydligt underlag för att inleda processen av ett byteav material i vissa komponenter i Parker Hannifins produkter.Det utfördes jämförelser mellan de olika materialens mekaniska egenskaper baserade delspå information som redan fanns om materialen och dels på data insamlad vid tester medskärande bearbetning. Förslitning på verktygen vid fräsning studerades tillsammans medskärkraften med olika sorters skärdata. Restspänningar efter ingreppen i de båda materialenmättes med en röntgendiffraktometer.Resultaten gav inga signifikanta indikationer på att ett materialbyte skulle innebära en lägreproduktionskostnad, dock visade analyser att det nya materialet tål att bearbetas fortare ändet traditionella segjärnet och att fler undersökningar bör göras.

Nu för tiden finns nästan inga av de gamla järnvägsparkerna kvar. De ansågs vara för kostsamma och att de inte längre hade någon funktion att fylla. Skulle man kunna använda sig av designen och tankarna bakom när man anlägger nya järnvägsparker? Jag vill i detta arbete därför lyfta fram dessa parker. Jag har genom litteraturstudier och studiebesök på järnvägsmuséet i Gävle tittat närmare på hur parkerna var designade gällande utformning och växtval.

En attraktiv stad är ett vitt begrepp. Vad som är attraktivt för någon behöver inte vara det för någon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta är överens om krävs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men också om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna närmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet är viktiga ingredienser i områden där människor bor och arbetar. Dessa fysiska faktorer har jag sedan försökt att arbeta in i ett förslag till stadsförnyelse i industriområdet Sorgenfri i östra delen av centrala Malmö. För att få en bild av vad som gör staden attraktiv har jag bland annat studerat dess historia och dess parker och grönområden.

Den urbana grönskan är en förutsättning för en hållbar stad. Gröna ytor i den urbana miljön främjar hälsa och välbefinnande. De stimulerar till fysisk aktivitet och med rätt utformning kan de också vara en restorativ miljö, som motverkar och lindrar stress. Med en central placering är de tillgängliga för alla människor. Stockholm står inför en period av stark tillväxt.

Syftet med detta kandidatarbete är att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjälp av inventering på plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvärdering av platsens kvalitéer och brister följs därefter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremål för en arkitekttävling. Med hjälp av texter av Jürgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet är så viktigt. Därefter beskrivs det spänningsfält mellan auktoritet och tillgänglighet för allmänheten som präglar många offentliga platser, däribland Amiralitetsparken i Karlskrona.