Sök:

Sökresultat:

229 Uppsatser om Parken Strćket - Sida 7 av 16

Prefabricerade nÀra nollenergihus : Fallstudie om energieffektivisering av konventionella byggnader

MÄlet Àr att skapa en mjuk övergÄng mellan bergsvÀgg och Hornsbruksgatan, genom en fusion mellan byggnadstypologi och topografi. Förenandet som skapas mellan gata leder till ökad cirkulation genom byggnaden. Olika byggnadsdelar korsar varandra och integreras. Genom byggnadskorsningarna skapas det möjligheter för en programmix med ett trapphus som förenar park, bostad och kontor med gatan.Genom sluttande tak fÄr man terrasser som följer topografin och leder  till utblickar mot söder, vÀster och öster. HÀr bildas spontana mötesplatser mellan boende, kontorsanstÀllda och mÀnniskor som passerar byggnaden för att ta sig till och frÄn parken..

Olika faktorers inverkan pÄ vindkraftsetableringar : en jÀmförelse av tre olika vindkraftsparker

Sverige har sedan Ă„r 2009 det nationella mĂ„let att producera 30 TWh vindkraftsenergi, varav 20 TWh ska komma frĂ„n landbaserad vindkraft. Detta Ă€r ett viktigt delmĂ„l för att bli ett mindre fossilberoende samhĂ€lle och för att minska koldioxidutslĂ€pp och luftföroreningar. För att nĂ„ det nationella mĂ„let om 30 TWh utgör vindkraft en viktig förnybar energikĂ€lla. Åre kommun och Bergs kommun i JĂ€mtlands lĂ€n har bĂ„da upprĂ€ttat ett vindkraftstillĂ€gg till sina översiktsplaner dĂ€r de har pekat ut omrĂ„den möjliga för storskalig vindkraftsetablering, detta för att underlĂ€tta för exploatörer att veta pĂ„ vilka platser kommunen stödjer en utredning för vindkraftsetablering. En vindkraftspark kan sedan augusti Ă„r 2009 endast fĂ„ tillstĂ„nd om kommunfullmĂ€ktige i kommunen dĂ€r parken planeras att etableras i tillstyrker parken.

Trygghet i en stadspark : undersökning av trygghetsaspekten med fokus pÄ HumlegÄrden i Stockholm

Parker utgör med sina gröna lungor en kontrast till stenstaden och Àr en ovÀrderlig resurs för storstadsmÀnniskan för att finna avkoppling, ro och stimulans. För att kunna erbjuda detta krÀvs att parkerna upplevs som trygga. FrÄgan om vad som skapar kÀnslan av trygghet Àr komplex men en av de viktigaste faktorerna Àr att parken upplevs som befolkad. För att attrahera besökare krÀvs att parken Àr vÀlskött med en gestaltning som utstrÄlar omsorg i kombination med intressanta, lekfulla och stimulerande, gÀrna ?gröna? aktiviteter. För att kunna skapa detta behöver landskapsarkitekter, politiker och tjÀnstemÀn bli medvetna om problemstÀllningarna och de möjligheter till gestaltningslösningar som pÄverkar upplevelsen av trygghet. Teoridelen baseras pÄ information och studier som behandlar trygghet i offentliga utemiljöer.

OPTIMERING VID VAL AV BJÄLKLAGSTYP

Det hÀr Àr ett projekt som undersöker ett nytt sÀtt för bostÀder att utformas. HyresÀgenheter med fler rum, dÀr kontraktet kan delas upp mellan de boende. Samtidigt vÀrnas arkitektoniska kvalitéer, som bursprÄk i varje rum. För att minimera de uppvÀrmda allmÀnna ytorna i byggnaden gÄr trapphuset och hissen utomhus, och binder samman lÀgenheterna med en slags loftbalkong. Varje vÄningsplan fÄr sÄlunda en mötesplats dÀr grannar kan socialisera.

Varför upplevs vissa grönomrÄden otryggare Àn andra?

Idag pratas det vĂ€ldigt mycket om trygghet. Överallt ska det vara tryggt. Vi vill vara anonyma, men vi vill alltid att nĂ„gon ska se oss för att vi ska kĂ€nna oss trygga. DĂ€rför ökar bestĂ„ndet av t ex. övervakningskameror.

Malmös parker som klassrum - Histora i nÀrmiljön

Sammanfattning Detta arbete har som syfte att ge förslag pÄ hur man kan anvÀnda sig av Malmös parker i undervisningen med tonvikt vid historia och med utgÄngspunkt i den offentliga grönskan. Metoderna jag anvÀnt mig av har varit litteraturstudier av olika slag samt förelÀsningar, samtal och grupparbete under kursen Stadens historia pÄ Malmö Högskola samt studiebesök pÄ Malmö stadsarkiv och stadsbibliotek. Vidare redovisas stöd för tanken att arbeta utifrÄn parkerna lokalhistoriskt i styrdokumenten och inom historiedidaktiken. En modell för hur man kan anvÀnda parken som ett pedagogiskt redskap presenteras samt en förteckning över litteratur innehÄllande olika övningar och uppgifter att anvÀnda i samband med parkbesöken..

Parkbiblioteket

Parkbiblioteket Detta examensprojekt Àr tÀnkt att ge Högalidsparken i Stockholm och de boende i staden en ny plats att finna information pÄ, samtidigt som platsen fÄr en ny koppling mellan gatan och parken dÄ grÀnsen utgörs av en bergskÀrning idag, och denna Àr idag planerad att ge plats för nya bostÀder. Utformningen av mitt bibliotek Àr förenklat sett en rampförbunden terrasserad plan som tar besökarna pÄ en vandring upp till den översta nivÄn dÀr gÄngvÀgar passerar förbi och leder vidare till andra delar av Södermalm. Byggnaden hÀngs delvis in i berget med bergsförankringsstag och byggnadskropparna tÀcks utvÀndigt med falsad skivtÀckning av zinkplÄt. Programmet innefattar Àven ett mindre café som fungerar som mötesplats mitt bland böcker, studieplatser och sökdatorer..

Urban Building i Stadshagen

Det hÀr Àr ett projekt som undersöker ett nytt sÀtt för bostÀder att utformas. HyresÀgenheter med fler rum, dÀr kontraktet kan delas upp mellan de boende. Samtidigt vÀrnas arkitektoniska kvalitéer, som bursprÄk i varje rum. För att minimera de uppvÀrmda allmÀnna ytorna i byggnaden gÄr trapphuset och hissen utomhus, och binder samman lÀgenheterna med en slags loftbalkong. Varje vÄningsplan fÄr sÄlunda en mötesplats dÀr grannar kan socialisera.

Dagvattenhantering och takpark för projektet PARK 1 : Ett utredande förslag

Som följd av den pÄgÄende urbaniseringen har de naturliga förutsÀttningarna för regn och smÀltvattnet att infiltrera i marken och ÄtergÄ till sitt kretslopp pÄ naturlig vÀg försvunnit i stÀderna. I Stockholm leds ungefÀr hÀlften av dagvattnet via VA-nÀtet direkt och orenat till reningsverken. Dagvattenflödet varierar kraftigt vilket orsakar toppar som överbelastar VAnÀtet  och Àr svÄra för reningsverken att hantera. IstÀllet för att ledas ut i VA-nÀtet ska dagvatten strÀvas efter att hanteras lokalt. Arbetet lÀgger fokus pÄ dagvattenhanteringen för takparken pÄ ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, projektet PARK 1.

Inbjudande och trygga parker : fallstudie av Seminarieparken

Inbjudande och trygga parker skapar betydelsefulla miljöer för mÀnniskor i staden. Skötsel och planering Àr tvÄ genomgÄende viktiga delar för att skapa en fungerande park. Detta examensarbete handlar om parker i Sverige och vad det finns för ÄtgÀrder att anvÀnda för att skapa en park som upplevs mer inbjudande och trygg att besöka. Seminarieparken i Göteborg har uppmÀrksammats eftersom att det finns ett behov att skapa en mer inbjudande och trygg park att vara i dÀr grönstrukturen i det urbana rummet har stor betydelse för rekreation och motion för parkens anvÀndare. Metoden till detta arbete Àr inledningsvis en litteraturstudie som tar upp Àmnet trygghet och hur det gÄr att skapa mer inbjudande parker. I litteraturstudien finns det olika delarna: - Planering - Belysning - VÀxtmaterial - Skötsel och förvaltning - Miljöpsykologi - Parkers anvÀndningsomrÄden - Storleksklassificering av parkyta - Marknadsföring av grönomrÄden - Kultur och historia - TillgÀnglighet Sedan följer en fallstudie dÀr Seminarieparken i Göteborg anvÀnds som exempel.

MariehÀllsskolan

MariehÀllsskolan ligger i den nya stadsdelen Annedal pÄ grÀnsen mellan Sundbyberg och Stockholm och Àr en grundskola för 750 elever frÄn förskoleklass till Ärskurs 5. Skolbyggnaden inrymmer Àven ett kulturcentrum som kan hyras ut nÀr det inte anvÀnds. Byggnadens dubbelprogram med ett kulturcentrum som riktar sig utÄt mot stadsrummet, kombinerat med en skolavdelning som vÀnder sig mot en lugn park, gör att byggnaden fÄr tvÄ sidor med olika karaktÀr.Mellan hemvisterna och kulturcentrum finns skolans administration och personalavdelning. Avdelningen för elevvÄrd Àr ocksÄ kopplad till denna del men Àr placerad nÀrmast hemvisterna för att vara mer lÀttillgÀnglig för skolbarnen. LÀnken mellan hemvisterna och kulturcentrum utgörs av en korridor av tegelpelare lÀngs med en glasfasad mot parken, dÀr naturen bjuds in.

Urban Building vid Hornsbruksgatan : Hornsbruksgatan

Projektet Àr ett förslag pÄ hur man kan bygga nya bostÀder, kontor och butiker i en av Stockholms större innerstadsparker. Hornsbruksgatan pÄ Södermalm ligger lÀngs Högalidsparken som kröns av Ivar Tengboms Högalidskyrka frÄn 1923. I förslaget presenteras tvÄ byggnadskomplex med ett 30-tal lÀgenheter pÄ drygt 1300 kvm samt ca 3500kvm för kontor och detaljhandel. Byggnadskropparna Àr tegelklÀdda med bÀrande stomelement i betongskivor.Förslaget handlar om hur husen möter parken och gatan som har tvÄ helt skilda karaktÀrer. Stadsgatan möter en allvarlig park för rekreation.

Fenway corner - bakom muren

Avancerad program- och funktionsstudie i form av multi-use-byggnad uppbyggd kring ett badhus i urban miljö i stadsdelen Fenway i Boston. Byggnadens huvudteman Àr "den klÀttrande parken" och "bakom muren". Det förstnÀmna genom att det befintliga parkrummet invid byggnaden tematiskt ges en förlÀngning in i byggnaden och trappar sig uppÄt i badets olika nivÄer för att mynna i en södervÀnd taktrÀdgÄrd och soldÀck högst upp. Temat kring muren uttrycks genom en massiv lÄngstrÀckt byggnad mot gatan som skÀrmar av det södervÀnda badet frÄn den trafikerade gatan. Mot parkens lummiga trÀd vÀnder sig ett tredje objekt i form en glasad byggnad i fyra plan med café/restaurang och bibliotek med lÀsrum och studieplatser..

Ett gestaltningsförslag till en del av lusttrÀdgÄrden vid Rosersbergs slott :

Rosersbergs slottsanlÀggning, vackert belÀget mellan Stockholm och Uppsala intill MÀlarens strand Àr ett slott med kunglig dispositionsrÀtt. OmrÄdet Àr byggnadsminnesmÀrkt och förvaltas av Statens fastighetsverk.RÀddningsskolans verksamhet finns idag i omrÄdet, men har en oviss framtid dÀr. Egendomen tillkom 1620 och har ett stort historiskt intresse, ur sÄvÀl byggnads-, trÀdgÄrds- som personhistoriskt perspektiv vilket det omfattande material som finns om platsen understryker. Det omgivande landskapets lÀtt kuperade skogsmark och slÀtter med Äker- och betesmark bidrar till platsens höga naturvÀrden, men det expansiva industriomrÄdet i öster Àr dÀremot ett hot. Parken och trÀdgÄrden ger ett förvuxet intryck,strukturen med gÄngsystem och alléer finns kvar men i övrigt Àr det svÄrt att tyda spÄr av tidigare byggnadsverk eller kanalen. Den unika kombinationen av natur och kultur tillsammans med en variation av arkitektur, tidsskikt och anvÀndningsgrad samt bÄde kontrasten och samspelet i anlÀggningen och till omgivningen gör platsen till ett viktigt rekreationsomrÄde. LusttrÀdgÄrden har förutom den ursprungliga anlÀggningen genomgÄtt tvÄ stora förÀndringar som prÀglats av sina Àgare och de arkitekter/ trÀdgÄrdskunniga de tagit hjÀlp av.

Ut och skissa! : skapande formstudier som vÀg till platskÀnnedom

I arbetet visas hur man kan anvÀnda skapande arbete som vÀg till platskÀnnedom och bas för ett koncept för en plats, med ett omrÄde i Gottsunda/ValsÀtra, Uppsala, som exempel. Jag utarbetade tio undersökningsmetoder med skapande arbete som gemensam nÀmnare och prövade dem pÄ omrÄdet. Undersökningsmetoderna var skilda varandra i utförande. Jag byggde modeller, gjorde kÀnsloskisser, seriella vyer, tecknade konturer och mellanrum, skissade pÄ natten, gjorde collage, karikatyrer, promenerade och tecknade samtidigt, samt tecknade reflekterande skisser. Jag tolkade resultatet frÄn undersökningsmetoderna och drog slutsatser ifrÄn det.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->