The landscape is a great asset for Göteborg as a city and places in the landscape are much used by the public. This diploma work deals with the question of how nature in Göteborg can become more accessible and how a place in it can be supplemented with new landscape elements. It is a proposal for a new urban park at Björlanda peninsula in the western part of Hisingen, Göteborg, which today belongs to the Swedish Armed Forces and is a part of the Nature-2000 area "Nordre älvs estuarium". The reason for choosing this place is that it is the only area around the costal area in Göteborg that has not been built on and that it contains a very varied landscape. The proposal is presented as three different broschures, dated 10-20 years ahead: A map of a possible system of urban parks including a detail of such a park, Västra Hisingen (the western parts of Hisingen) The idea with a system of urban parks is to make the landscape generally more accessible and maybe open it for people that do not use it today. A broschure of the central area Välkommen, with my design proposal for an urban park at Björlanda peninsula The design aims to utilize the landscape elements water, mountains, vegetation and sky and to intensify the experience of them. A flora for Välkommen that shows a selection of plants for the design proposal.

Stadsdelen Väster i Lund har dålig tillgång till grönytor och en tydlig avsaknad av ett ordentligt stadsdelscentrum. Här finns dock stadens gamla Folkets park med potential att bli en grön mötesplats. Syftet med detta arbete är att göra en analys av Folkparkens potential och se till hur parken skulle kunna bli en mer attraktiv och funktionell samlingspunkt. Delvis baseras arbetet på empiriskt material i form av observationer och en enkätundersökning för att få fram vad Folkparkens besökare har för vanor och önskningar för området delvis baseras arbetet på kommunala dokument, tidigare inlämnade förslag, en jämförelse med andra fungerande parker och tidigare gjorda arbeten som berör planering av stadsrum vars teorier jag applicerat i mitt arbete. Resultatet av mitt arbete är utformat som en sammanfattning av inhämtat underlag, vilken jag sedan baserar min diskussion på.

Fisksätra has a historical background that goes back to the battle between Russia and Sweden that took place in 1719. This battle is known as "Slaget vid Stäket". Today there are plans to develop Fisksätra as a tourist destination where focus lays on the historic factor of the battlefield that took place there. As of this a project called the HAMN project has started to try to develop a new experience park at this destination unlike any other.The aim of this essay has been to study how much potential this experience park has to become a popular tourist destination in the future, while looking at the potential interest of the foreign tourists. This essay is written as an assignment for Göran Andersson, who is in charge of the tourism department at Södertörns Högskola.

Begreppet ?fickpark? är en direktöversättning från det engelska ordet ?pocket park?vilket för det mesta syftar på en liten park med mycket innehåll. Det är ett relativt nytt begrepp inom den svenska planeringen. Den kommun som i Sverige jobbat mest aktivt med fickparker är Enköping. Parktypen kan vara användbar i takt med att städerna förtätas.

Det här planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strävat efter att göra området till en fungerande offentlig plats. En sådan bör inbjuda till möten och diskussion, vilket den nya parken också skulle göra i ökad grad genom att fler målpunkter för fler människor införs. Planförslaget har även sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, främst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré också syftat till att skapa tydliga rumsliga avgränsningar. Tydlighet har även varit ett nyckelbegrepp för den nya vägstrukturen, vilken ändrat fokus från öst-västlig riktning till nord-sydlig, och på så sätt stärkt Hoglands parks position som vistelserum.

I Malmö finns en stor park som anlades på 1980-talet och som heter Bulltoftaparken. Samtidigt i Paris anlades Parc de la Villette efter att man haft en tävling om parkens utseende och chefsarkitekt. Här någonstans började mina tankar att cirkulera runt det faktum att parkerna ser olika ut, men båda är anlagda från 1982 ungefär och framåt. Finns det några andra gemensamma nämnare från början? Hur såg deras tillkomst ut? Vad bidrog till utformningen av Parc de la Villette och vad bidrog till utformningen av Bulltoftaparken? Genom att titta på historik, tillkomst, arkitekt och landskapsarkitekter, idéförslag och struktur, jämför jag parkerna och ser vad som skiljer dem åt och vad de har gemensamt.

In Dar es Salaam, as in many cities in developing countries, green areas are decreasing due to the fact that the growth of buildings, infrastructure and services has become a priority. As the population increases more buildings and infrastructure are needed and much of the building activity takes the form of uncontrolled settlements, which encroaches the public green space. Dar es Salaam has approximately three million inhabitants, of which about 70 percent are living in informal settlements. The aim with this study is to make a design proposal for a park and recreation area where the Msimbazi river basin in the centre of Dar es Salaam is today. The basin consist of a few playing fields, footpaths and some urban farming, but apart from this it mostly consists of unused grasslands, swamps and forests. Because it is an unsafe place and badly connected to the rest of the city infrastructure, it has become a barrier. The annual flood combined with the constant still shallow water creates a good breading ground for malaria mosquitoes.

Målet med detta examensarbete är att få en större förståelse för det temporära landskapets förutsättningar i staden och hur man inom planeringen kan använda stadens mellanrum till gröna ändamål tills dess de permanenta strukturerna finns på plats. Uppsatsen tar utgångspunkt i Hagstorp i nordöstra Malmö, ett grönskande f.d. koloniområde vilket legat öde sedan slutet på 1990-talet men som nu åter är aktuellt som ett möjligt förtätningsområde i ett stationsnära läge. Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningar och möjligheter till en temporär park samt ta fram ett övergripande förslag på hur en temporär park i Hagstorp skulle kunna utformas. Med hjälp av litteraturstudier, arkivstudier, intervjuer och observationer diskuteras förutsättningarna i Hagstorp utifrån tre olika teman; det vardagliga landskapet, det visionära landskapet och det juridiska landskapet. Det vardagliga landskapet behandlar den historiska utvecklingen i Hagstorp och hur platsen används idag.

Begreppet ?fickpark? är en direktöversättning från det engelska ordet ?pocket park?vilket för det mesta syftar på en liten park med mycket innehåll. Det är ett relativt nytt begrepp inom den svenska planeringen. Den kommun som i Sverige jobbat mest aktivt med fickparker är Enköping. Parktypen kan vara användbar i takt med att städerna förtätas.

The purpose of this thesis is to investigate how a local community, and those who dwell within its borders, are affected when a large scale windmill park is planned in its immediate vicinity. I have used a qualitative approach and conducted semi structured interviews to gather empirical data. The study took place in a small Swedish village named Svartnäs, situated in the region Dalarna.I have used the concept of community as a symbolic construction (Cohen 1984), that together with the theory of structuration (Giddens 1984) and the notion of expert system (Giddens 1996) served as my main theoretical perspectives.Even though the windmill park is not built yet, its impact on the people and the local community of Svartnäs has been considerable. In the traces of the new windmill park new options and constraints, that will play an important role in the lives of the people who dwell in Svartnäs, are arising. The windmill project is enlarging old conflicts and is creating a divided village.

In today?s world urbanisation is an on-going process, cities are growing and becoming denser, and places for recreation gain value. Therefore, urban parks are much appreciated by people living in cities. When the first public parks where planned, their main function was to increase health, hygiene, education and social life. In the middle of 19th century the meaning of public parks to people?s wellbeing gained attention and parks were planned to provide space for lively activities. This paper focuses on parks? activities.

By doing a study of Stapelbäddsparken from a gender perspective I have been investigating and analysing physical planning and landscape architectural design. My intention with this thesis is to reflect on what a gender perspective in physical planning means and what kind of consequences and effects it could have on physical planning and outdoor design. Gender is something that is created, moulded and transformed by social and cultural processes. And it also includes a dimension of power concerning the knowledge of the relationships between women and men where the standard in today?s society is still men?s interests. To implement gender in my analysis of the park I have been observing how the park is used and who is using it. I have also been investigating who?s needs and wishes that has been provided for in planning and design.

Syftet med detta examensarbete var att ta fram en modell för att attrahera innovationsmöjligheter till Munktell Science Park i Eskilstuna. Detta gjorde författarna genom att från befintliga teorier deducera fram en hypotetisk modell. Modellen används inte för att skapa innovationer utan för att hitta komplexa problem. Det är lösningarna på de komplexa problemen som i sin tur kan vara innovationerna. Därför har vi kallat de komplexa problemen för innovationsmöjligheter. .

Syftet med arbetet har varit att gestalta Vasaparken iUppsala för en ökad biologisk mångfald med pedagogiskanvändbarhet. Detta för att Biotopia, enkommunal verksamhet, vill kunna använda parkeni sin undervisning av barn och unga.Arbetet består av en bakgrundsstudie om biologiskmångfald och utomhuspedagogik. Sedan följer eninventering och en analys som mynnar i ett gestaltningsförslag för parken.Vasaparken är idag en park som saknar många elementsom gynnar den biologiska mångfalden, t.exvatten, ett buskskikt och variation i fältskiktet.Genom att tillföra dessa och andra element så kanparken stärkas. För att parken ska bli mer pedagogisktanvändbar utformas de element som läggs tillför att barnen ska komma nära det de studerar ochså att lek och lärande blandas.Resultatet blir en varierad och naturlik park somlänkar tillbaka i historien genom att de förändringarsom gjorts inte radikalt ändrar parkens karaktär.Parken får en stor variation i miljöer och flera platseroch redskap som kombinerar lek och lärande..

Bakgrund: Klusterbegreppet introducerades under 1900-talet, men fenomenet erkändes redan under tidigt 1900-tal. Trots att marknaderna idag blir mer globaliserade, är klusterbegreppet fortfarande aktuellt. Som exempel på områden som kännetecknas av starka länkar mellan företagen kan Silicon Valley och Sophia-Antipolis nämnas, även kända som ?Industriella Hollywoods?.Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera interaktioner mellan aktörer inom ett lokalt ?Industriellt Hollywood? ? Mjärdevi Science Park. Hur förhåller sig aktörerna till fördelar med att befinna sig inom ett närområde, i hur stor utsträckning utnyttjas dessa agglomerationsmöjligheter och varför?Metod: Denna studie är baserad på djupintervjuer med sexton företagsrepresentanter från Mjärdevi Science Park och en professor från Linköpings Universitet.Resultat: Aktörerna verkar vara medvetna om vilka agglomerationsfördelar som föreligger, dock utnyttjas dessa inte i någon större utsträckning.