From an Evolutionary psychology point of view focusing on Attachment theory will this essay describe how adopted adults think about their roots. To find an answer to this purpose a several miner questions has been asked: Are their any earlier research according to Evolutionary psychology about internationally adopted? Is it possible to understand the creation of the identity in relation to the Attachment theory? In what way do the adoptees think that their youth has effected their situation of life? And finally, is there any specific time when the adoptees have had even more thoughts about their roots?We have tried to find the answer on these questions through a qualitative study. Questions have been asked to eight internationally adopted adults, in age between 24-33 years.The result from the study makes it even that adopted individuals thoughts about their roots get incensed in some specific periods in life. One period is adolescence, another is Parenthood.

När Sverige blev medlem i dåvarande EG 1995 fick det bland annat följden att EU:s fördrag och lagstiftning skulle implementeras och göras gällande i svensk lag. I många fall har detta skett utan större problem men i vissa frågor har det uppstått skiljaktliga meningar om huruvida den svenska lagstiftningen och förvaltningen lever upp till de regler som EU gemensamt fattat beslut om. Denna uppsats tar fasta på detta fenomen, närmare bestämt på hur EU och Sverige under en lång tid inte kunde nå en samsyn om hur den svenska vargstammen skulle förvaltas. Genom att beskriva de förutsättningar som ledde fram till den svenska licensjakten på varg kommer uppsatsen att försöka förklara vilka preferenser den svenska regeringen utgick ifrån när den försvarade sitt beslut att genomdriva licensjakt på varg trots EU-kommissionens protester..

Title: ?It´s so sensitive? - Persons in authority's arguments around those persons with disabilities chooses to become parents.Authors: Therese Andersson and Malene HelanderSupervisor: Magdalena DambergThe purpose with this paper is to describe and analyze how professionals act when people with disabilities chose to become parents. To achieve this purpose we have chosen to use a qualitative method with deliberation interviews. The interviews have been implemented with six different persons in authority who work in social welfare offices and as LSS - administrators.Ensured to our questions, (1) How does persons in authority do in the meeting with persons that has a disability and chooses to become parents? (2) Which possibilities respective difficulties see persons in authority within social service and LSS with Parenthood where the parent has a disability? (3) What is done in order to facilitate the needs that are added when persons with disabilities chooses to become parents? we consider that they have been responded to.Through our empirical materials we can interpret and read out the replies that we searched for in connection with our survey.

Syftet med denna studie var att undersöka vikten av ett genetiskt föräldraskap hos par som genomgick infertilitetsbehandling i Sverige med donerade ägg eller spermier, samt att jämföra attityder till genetiskt föräldraskap mellan kvinnor och män samt personer med eller utan möjlighet till genetiskt föräldraskap. Denna delstudie ingår i ett större projekt som heter Långtidsuppföljning av IVF, ägg- och spermiedonation i Sverige. Den grupp som har undersökts i föreliggande studie är par som genomgått behandling med donerade ägg eller spermier under 2005-2006. Antalet recipienter i denna studie var 277 personer. Information har samlats in i form av enkäter.

Mammor och pappor upplever specifik föräldrastress, och att få barn kan påverka anknytningen mellan föräldrarna. Inom projektet ?För tidigt födda barn och deras föräldrar ? en tvärvetenskaplig longitudinell studie? genomfördes en undersökning av Föräldrastress enligt Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) samt dimensionerna Undvikande och Ångest i vuxenanknytning enligt Erfarenheter av nära relationer (ENR), med syftet att undersöka relationen mellan föräldrastress och vuxenanknytning. 39 mammor och 33 pappor till fullgångna och prematurfödda barn deltog. Föräldrar till fullgångna barn skattade högre än prematurföräldrar på Föräldrastress, Undvikande 4 och 22 mån, samt Ångest 4 mån efter förlossning.

The following study was undertaken in the spring of 2005 in Helsingborg, Sweden.It presents a study of the experience and values six young couples have related to parenting and gender equality. Twelwe people, six women and six men, were interviewed about the above mentioned topics related to their new found role as parents. How did these women and men choose to assign or elaborate their role as parents in terms of household chores and parental leave? Did they consider their Parenthood to be equal or did they feel that their role as parents had already been assigned based on their gender? What were the decisive factors, if any, that determined their parenting roles?Although this study is relatively limited, the results are compatible with other published studies and indicate that young parents of today, without consideration to their gender, have a traditional view on parenting. The study also indicates that the attitudes seem to be established by traditional values, norms as well as sexualgender.

Förväntningar inför föräldrarollen och i vilken utsträckning som dessa infrias har betydelse för anpassningen till föräldraskapet och den nyblivna förälders hälsa. Studiens fokus var oväntade upplevelser i föräldrarollen och hur dessa står i relation till tankar och förväntningar inför rollen. Fyra heterosexuella par som fått sitt första barn för mellan fem månader och två år sedan intervjuades i studien. Det semi-strukturerade intervjuerna transkriberades för att sedan menings-koncentreras och tematiseras. Meningskoncentreringen resulterade i fyra huvudteman: Tid, Prestation, Relationen till barnet och Relationen till andra.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur deltagare upplever en föräldragrupps innehåll och utförande på ett familjecentrum. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där åtta föräldrar intervjuades. Datamaterial bearbetades och analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys, och studiens teoretiska tolkningsram utgjordes av ett systemteoretiskt perspektiv, Putnams och Bourdieus teori om socialt kapital samt Eriksons psykosociala utvecklingsteori. Betydelsefulla resultat var att föräldragruppen upplevdes som viktig, framför allt för att etablera nya sociala kontakter, uppleva trygghet och stöd från andra nyblivna föräldrar. Det var även viktigt med en ledare med social kompetens, där lyhördhet och flexibilitet var några betydelsefulla egenskaper.

Syftet med studien var att genomföra en deskriptiv undersökning för att få kunskap om i vilken omfattning föräldrar med missbruksproblematik har deltagit i generella föräldrastödjande insatser och hur de uppfattat detta stöd. Ett delsyfte var att söka kunskap om huruvida dessa föräldrar har fått s.k. riktade föräldrastödjande insatser. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer, sju respondentintervjuer och åtta informantintervjuer. Studiens resultat påvisar att föräldrar med missbruksproblematik i mycket liten utsträckning utnyttjat de generella former av föräldrastöd som kommuner och landsting erbjuder.

Most studies on Parenthood and learning difficulties focus on mother and child, and very little is know about fathers with learning difficulties. Moreover, people with learning difficulties are rarely asked to tell their own narratives. The aim of the current study is to identify the role of the father in families where one or both of the parents have learning difficulties. Laws and regulations concerning the rights of people with learning difficulties in Sweden are accounted for and the he social support system for all parents in Sweden are described .The empirical study is a qualitative phenomenological interview study, inspired by narrative traditions, and describes how fathers with learning difficulties experience these support systems. The main data are two life stories of fathers with learning difficulties and one observation in a family.The findings suggest that although Sweden has a highly regarded disability policy and social support system, and even though fathers with learning difficulties are assured equal rights as members of the society and as parents by the Act of Human Rights, they are not treated equal but still faces structural inequalities.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

Family centres are established to serve families with children and the personnel usually consists of units of social-workers, preschool staff, paediatric nurses and midwives. The purpose of the study was to examine the social-workers preventive work with families at the family centre. To fulfil the purpose, a qualitative interview with five social-workers was conducted. The theoretical framework referred to attachment and empowerment theory. The results of the study showed that the main part of the work consists of giving advice and support to parents.

Based on phenomenological hermeneutics and narrative theory the study explored how parents experience and create meaning when the child receives the diagnosis of autistic disorder. Interviews were conducted with eight parents and the analysis concerned both contents and form in their stories. The resulting aspects of the contents is presented in seven areas: stories about the time before the diagnosis, seeking help, receiving the diagnosis, the meaning of the diagnosis, coping, living with autism and stories about the future. The six resulting aspects of form included: chronology of the stories, creating order out of chaos, cultural norms, rewriting the story about the child, aspects of metaphors and changing perspective. The conclusion of the study is that the diagnosis serves as a way for the parents to transform experiences into a meaningful whole.

Studien syftade till att utifrån en fenomenologisk utgångspunkt undersöka föräldrars erfarenheter av att ha barn med diagnos inom autismspektrumtillstånd, där bl.a. autism och Aspergers syndrom ingår. Detta paraplybegrepp ingår i sin tur i den medicinska termen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi ville förstå hur föräldrarna uppfattade sin situation och hur både den och diagnosen tillskrevs mening.Vi intervjuade tre mödrar till barn med autismspektrumstörning. Resultatet analyserades utifrån metoden Interpretative Phenomenological Analysis.

The purpose of this thesis is to investigate what functions the public library has for parents of small children. If and how they make use of the library and what their opinion is about it. The research questions are: Which functions does the public library have for parents of small children? How do parents of small children use the library and what opinion do they have about it? Which factors have an impact on the parents of small children and how do they influence their use of and opinion about the public library and the functions of the library? The theoretical approach is based on Henrik Jochumsen and Casper Hvenegaard Rasmussen?s model of the social room and the lifestyles and Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen?s model of the public library?s functions. To answer our research questions we have made seven qualitative interviews with parents of small children.