Frågeställningarna som presenteras i uppsatsen är om flexibel arbetstid kan leda till att kvinnor och män delar mer jämställt på hushållsarbetet samt om flexibel arbetstid påverkar konflikterna i hushållet om fördelningen av hushållsarbetet och hur parterna arbetar. Bakgrunden till detta är att flextid i debatt framställs som något självklart positivt. Ett hjälpmedel för kvinnor att uppnå balans mellan arbete och familj. Något som i sin tur skulle öka jämställdheten i hemmet och förbättra kvinnors situation på arbetsmarknaden.Utifrån den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen formuleras två hypoteser:1.Flexibel arbetstid har ingen betydelse för fördelningen av hushållsarbete.2.Flexibel arbetstid minskar meningsskiljaktigheter med partnern när det gäller hushållsarbete och/eller egen och partners arbetstid.Syftet med uppsatsen är att testa om flexibel arbetstid leder till ökad jämställdhet i hemmet samt mindre slitningar mellan familj och arbetsliv.Studien är kvantitativ och baseras på den femte och senaste av levnadsnivåundersökningarna; LNU 2000 som bygger på intervjuer med 5411 personer om deras levnadsvillkor.I undersökningen medverkar alla yrkesverksamma kvinnor som har en yrkesverksam partner (man) vilket är 919 stycken. Av dessa 919 kvinnor har 58 procent flexibel arbetstid.I den första analysen var syftet att granska sambandet mellan flexibel arbetstid och fördelningen av hushållsarbetet.

Cirka hälften av de patienter som drabbats av stroke kan få svårigheter med att äta. Det kan bero på att de har drabbats av olika funktionsbortfall som är vanligt efter stroke. Svårigheter med att äta kan i sin tur leda till malnutrition, då det uppstår en obalans mellan energi- och näringsomsättning och energi- och näringsintag. Syftet med den här studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad bland patienter med stroke relaterat till deras nutrition. Teoretisk referensram för studien vara Dorothea Orems omvårdnadsteori.

The aim of this study was to investigate if the hen?s genotype, age and diet affect fat components in egg yolk. The fat components measured were total fat content, phospholipids, cholesterol and the fatty acid profile. This trial involved 12 groups of laying hens housed in 8-hen cages enriched with perches, dust baths and nests. The genotype Lohmann Selected Leghorn (LSL) and the genotype Lohmann Brown (LB)was used.

Celiac disease (CD) is an autoimmune disease, induced by an immune mediated reaction in the small intestine after ingestion of gluten and related prolamines. There is a strong genetic linkage and most important are the genes that encodes for HLA-DQ2 and HLA-DQ8. The European Society for Paediatric Gastroenterology, Hepatology and Nutrition (ESPGHAN) has developed new guidelines for investigation of CD in children and adolescents, which include genotyping for HLA-DQ2 and HLA-DQ8. Therefore, the clinical microbiological laboratory in Västmanland wants to introduce a method for analysis of these genes. Microarray is a newly developed method for determination of the alleles HLA-DQA1 and HLA-DQB1 that encodes for the ?- and ?-subunits of the HLA-molecules.

Människors hälsa och välmående är starkt forknippat med matvanorna. Då grunden förframtida vanor läggs redan i tidig ålder bör regelbundna mat- och motionsvanor främjas.Frukosten anses vara den viktigaste av dagens måltider då denna har en avgörande betydelseför prestations- och koncentrationsförmågan under resterande delen av dagen. Trots dettapresenterar Livsmedelsverket oroväckande information som visar att en av tio skolungdomarinte äter frukost. Ett annat påstående som nämns i samband med ungdomars frukostvanor äratt andelen fiukostätare minskar ju äldre de blir. Svenskarnas frukostvanor överlag harförändrats en hel del under de senaste åren och frukostätandet utanför hemmet tycks ha blivitallt mer förekommande.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om nutritionstillskott, tryckavlastning och typ av förband har någon påvisad effekt på läkningen av trycksår. Litteraturstudien grundar sig på Goodmans systematiska tillvägagångssätt. Litteratursökningen gjordes i CINAHL, PubMed och The Cochrane Library samt att artiklar som inte var tillgängliga i fulltext via någon av databaserna söktes via Samsök. Granskning och kvalitetsbedömning av artiklarna gjordes individuellt utav författarna oberoende av varandra utefter ett modifierat granskningsprotokoll. Elva artiklar av varierande kvalitet inkluderades i litteraturstudien.

Med hjälp av den klassiska juridiska metoden har jag i arbetet först undersökt barns möjligheter att i dagsläget få skadestånd vid bevittnat våld i hemmet. Här visade det sig att barn teoretiskt sett borde ha stora möjligheter att erhålla ersättning i de fall skadorna är medicinskt påvisbara. I praktiken förhåller det sig dock annorlunda. Endast i ett fåtal fall har bland annat Brottsoffermyndigheten betalat ut ersättning till barn som bevittnat när mamma blivit slagen. Enligt min undersökning har inte några fall prövats av högsta instans.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka grundskolelärares inställning till matematikläxor. Jag har genom kvalitativa intervjuer undersökt fem lärares inställning. Resultatet av studien visar att lärarna ger matematikläxor av olika anledningar. Repetera tidigare kunskaper, följa upp det som eleverna jobbat med i skolan, färdighetsträna och befästa kunskaper, upptäcka elevernas eventuella tankefel och försöka hjälpa dem att åtgärda det och information till hemmet är de viktigaste orsakerna för att ge eleverna matematikläxor.Studiens slutsats är att alla intervjuade lärare anser att matematikläxor spelar en viktig roll vid elevernas inlärning. De ser på läxorna som hjälpmedel..

Abstract P. Hed. (2011) What is health for men? Bachelor thesis. Gävle: University of Gävle, Faculty of health and occupational studies; 2011.

Mat är essentiellt och starkt förknippat med vårt fysiska jag och således en central del av vår identitet. ?Man tager vad man haver? har i och med livsmedelsbutikernas globala utbud fått en helt ny innebörd och vi ställs dagligen inför åtskilliga matval. Dagens valmöjligheter skapar förutsättning för människor att forma sin egen matidentitet och vi lägger större vikt vid identitetsskapande idag jämfört med tidigare. Syftet med studien är att belysa hur matval kan skapa identitet.

Nutrition är en viktig och central del av människans liv. När man inte får i sig tillräcklig mängd näring kan det få allvarliga följder så som malnutrition, ett tillstånd som ofta sätts i samband med trycksår. Trycksår orsakar lidande både fysiskt och psykiskt för de som drabbas och har därigenom påverkan på deras livskvalitet. Syftet med studien var därför att söka evidens för betydelsen av näringstillskott för läkningen av trycksår. Evidensstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna studie var att kartlägga screeningsinstrument som mäter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de används i vården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.

Studien visade hur patienter med funktionsnedsättningar förbereds inför en matningssituation på en somatisk vårdavdelning, som även omfattar vård-personalens bemötande gentemot patienterna samt om informationen gavs. Att tydliggöra och lyfta fram patientens upplevelse av matningen, är viktigt då det har stor inverkan på måltidssituationen. Resultatet visade att de patienter som blivit informerade och fått tillräckligt med tid för att förbereda sig verkade konsumera mer av sina portioner, än de som inte fick någon information. Brister fanns fram-förallt i informationsgivningen samt den tid patienten fick till att förbereda sig inför matningen. Vårdpersonalen på avdelningen där observationerna genom-fördes tog i stort sätt hänsyn till de grundläggande värderingarna som återges i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), ICN:s etiska kod (2000) samt kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005).

Inledning: Inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholms län finns fyra Mellanvårdsmottagningar. Dessa är en förstärkning till Öppenvården och kan arbeta intensivt med familjer i deras hem eller närmiljö.Frågeställningar: Syftet med denna studie är att få ökad förståelse och kunskap om hur familjer, som haft kontakt med BUP Mellanvård, upplever hembesök som arbetsmetod samt hur de upplevt den behandlingsinsats som de fått. Studiens frågeställningar är: Hur upplever familjer hembesök som arbetsmetod? Vilken betydelse har platsen för kontakten? Hur blev relationen mellan behandlare och familj? Hur blev utfallet av behandlingsinsatsen?Metod: Sex familjer deltog i studien som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Svaren presenteras i komprimerad och sammanfattad form under respektive område; hemmet, behandlingen och relationerna.Resultat: Resultatet visar att föräldrarna såg främst praktiska fördelar med hembesök, de upplevde det heller inte besvärande att ta emot behandlare i det egna hemmet.

Introduktion: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige samt dencancerform med högst mortalitet. Patienter med lungcancer upplever en stor symtombörda,som påverkar patienten såväl psykiskt, fysiskt som socialt. Syfte: Litteraturstudiens syfte varatt kartlägga symtomkluster hos patienter med lungcancer med utgångspunkt i The middlerangetheory of unpleasant symptoms. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudiesom följde Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes ilitteratursökningen.