Det förväntas att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en cancersjukdom är individuella då patienter är unika individer bestående av kropp, själ och ande. Det lidande cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrågasätter sin egen tillvaro på ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvårdnad till cancersjuka patienter krävs det att de får en ökad förståelse för patienternas livsvärldar. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom när livets slut är nära.

The aim with this thesis is to study how the phenomenon young people who run away from home (runaways) is presented in the research literature. The question at issue in our thesis is: How does research literature present the phenomenon of young people who run away from home? We have selected seven primary documents that we consider gives a broad picture of the knowledge about runaways. We have a postmodern and a hermeneutic approach in our thesis. Our material has been analyzed on the basis of social constructionist theory and the new sociological paradigm of childhood.

Bakgrund: Varje år får cirka 54 000 svenskar diagnosen cancer. När en person drabbas av cancer och får en palliativ diagnos inverkar det stort på de närståendes situation. Ångest och oro är många gånger större hos de närstående än hos den sjuke själv. Det är tungt att som närstående stå vid sidan om och se sin kära ha plågsamma symtom. I sjukvården hamnar närstående ofta i bakgrunden och allt fokus läggs på den sjuke.

Föräldrar kan ha olika typer av uppfostringsstil gentemot sina barn: auktoritär, auktoritativ och släpphänt. Den auktoritativa föräldrastilen har enligt tidigare forskning visat sig påverka sannolikheten för hög empati hos barnen. Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av olika föräldrastilar för individens empatiska förmåga. En enkätstudie utfördes med en kombination av ett mätinstrument för föräldrastilar, Parental Styles Dimensions Questionnaire (PSDQ) samt en för empati, A Questionnaire Measure of Emotional Empathy (QMEE). Deltagarna var 191 gymnasiestudenter från tre olika skolor i Mellansverige.

I Sverige får årligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vården för barn handlar om att vårda barnets kropp, själ och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan är ett stöd när familjer hamnar i en krissituation och det är betydelsefullt att ha en förståelse för vilken omvårdnad föräldrarna är i behov av. Syftet med studien var därför att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer.Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys av självbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och använda ordet barncancer.

The aim of this study was to review six professionals supporters work to support adolescents in grief, and if this support is the kind of support adolescents actually need. These professional supporters are two hospital social workers, two hospice social workers and two support group leaders. The questions included in the work are; How does the professional support look like for adolescents aged 12-18, who has lost a parent in cancer? Are the adolescents getting the support they need from these professionals? The study is based on qualitative interviews based on interview guides, which where then analyzed thematically and linked to previous research and grief theory. The result indicate that adolescents may need different forms of support when their parent is dying or has died.

I Sverige drabbas 1000 personer varje år av huvud- och halscancer. Rökning är den största enskilda orsaken till denna typ av cancer. Att motivera patienterna till att sluta röka är angeläget då fortsatt rökning har negativ inverkan på behandlings-resultatet samt förvärrar biverkningarna av behandlingen. Syftet med denna studie var att undersöka om patienter med huvud- och halscancer fick information om rökning och rökavvänjning inför och under strålbehandling, vad denna informa-tion innehöll samt att beskriva hur patienten upplevde informationen. Metoden var en intervjustudie som genomfördes på strålbehandlingsavdelningen, UMAS, Malmö.

Students who do not achieve the different credentials that Elementary schools demand because of their mental disability, have the alternative to go to special school. Special school has a reduced course of studies, which correspond  to the students' different conditions and qualifications. The students who go to special school have done assessments to establish their need of extra help and support in their education. This paper want to show how the schooling of the children can be experienced from a parental point of view. Parents with children with special needs constantly have to make different choices to promote their children's development. In this study the parents of disabled children have been interviewed about their children's participation and intergration in ordinary schools and later in special schools.

Cancer är den ledande orsaken till sjukdomsrelaterad död hos unga individer mellan 15-24 år. Detta är en tid som präglas av fysisk och psykisk utveckling, då unga söker efter identitet och självständighet.  Studier har visat att under pågående behandling upplever de unga patienterna ett sjukdomslidande och att de isoleras från sin normala omgivning. De unga påpekade vikten av att bli sedda och lyssnade på av vårdpersonalen, de beskriver även betydelsen av att vara delaktig i sin vård. Antalet unga canceröverlevande ökar och många av dem känner sig övergivna efter utskrivning, vilket späder på det lidande som de redan upplevde under behandlingen. Syftet med studien är att beskriva ungas, 15-25 år, upplevelser av att överleva en cancerdiagnos efter färdig behandling till friskförklaringen som är efter fem år.

Bakgrund: Att v?rda barn med cancer i palliativt skede inneb?r sv?ra utmaningar f?r sjuksk?terskor. Sjuksk?terskor har ett ansvar att lindra fysiskt och psykiskt lidande och f?rmedla tr?st och trygghet till barnet och dess familj. Barnkonventionen ligger till grund f?r sjuksk?terskans omv?rdnadsarbete inom palliativ v?rd som str?var efter att fr?mja barns livskvalitet och v?rdighet.

The purpose of the study is to explore preschool teachers experiences of how immigrant parents become involved in the preschool activities and how their linguistic and cultural background appears in relation to participation.The survey was conducted through individual interviews with eight preschool teachers working in various multicultural preeschools.The results of this survey shows that the preschool teachers perceive that parents with different cultural and linguistic backgrounds are reluctant to participate in various forms of cooperation, such as parent meetings. Preschool teachers believe that the lack of parental participation depends on the parents linguistic and cultural backgrounds, such as different approaches to understand the pre-school educational activity or the view of parenting, and other things such as language difficulties.Another result reveals also a great lack of written methods, because teachers sometimes face difficult dilemmas. To seek itself the right approach in a current situation can be both difficult and time consuming, therefore, the preschool teachers wish that there were already complete methods for use..

SAMMANFATTNINGSyfte: Att beskriva förekomst av posttraumatisk stress och behov av känslomässigt stöd bland föräldrar till barn med hjärntumör vid två månader efter barnets diagnos (T2) respektive 12 månader efter avslutad cytostatika-/strålbehandling eller 18 månader efter operation av barn som inte fått cytostatika-/strålbehandling (T6). Syftet var också att jämföra behovet av känslomässigt stöd bland föräldrar med möjlig PTSD och hos de föräldrar som inte visar symtom på möjlig PTSD vid T2 respektive T6. Urval: 42 föräldrar till barn med hjärntumör deltog i studien: 20 mödrar och 22 fäder. Metod: Designen var deskriptiv longitudinell. Nivåer av PTSS och förekomst av möjlig PTSD mättes med PTSD Checklist Civilian, föräldrars behov av känslomässigt stöd mättes med ett studiespecifikt formulär.

Orofarynx cancer (OC) är en form av huvud och hals cancer (HNC) som är den sjätte vanligaste cancerformen i världen. Antalet fall av OC har fördubblats under de senaste 20 åren. Vanligen uppkommer cancern i skivepitelceller som klär insidan av orofarynx. Humant papillomvirus (HPV) är den vanligaste sexuella överförbara infektionen i världen. HPV smittas genom att hud eller slemhinnor kommer i kontakt med viruset.

Prostata cancer (PC) är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige med 10 000 nya fall varje år. I Sverige opereras över 2000 män för PC årligen. Vanliga sidoeffekter efter operationen är impotens och inkontinens. Kunskap hos sjuksköterskor om hur inkontinens och impotens psykiskt påverkar proststata cancer patienter och hur patienter upplever dessa är liten. Bristande kunskap om detta kan innebära att många patienters problem inte uppmärksammas av vården i tid, som kan innebära stort lidande för dessa patienter.Syfte med studie är att belysa patientens upplevelse av att leva med dem två vanligaste komplikationer, impotens och urininkontinens, efter prostata operation.

The purpose of the study was to look into bilingual parents?perspectives on their own and their children?s communication andcommunication disabilities. Furthermore the study aimed to examine theseparents? needs regarding education in augmentative and alternativecommunication (AAC) and whether ComYoung communication course hadmet the needs. ComYoung address parents of school-aged children withextensive communicative disabilities and intend to give them increasedknowledge in communication and AAC.