Varje år upptäcks 50 000 nya fall av cancer i Sverige, vilket innebär att drygt 100 personer insjuknar varje dag. Att få diagnosen cancer innebär ofta en chock för den drabbade. Det sociala stödet är av stor betydelse för hur krisen kommer att hanteras av patienten. Syftet med litteraturstudien var att kartlägga cancerpatienters upplevelser av att delta i olika former av stödgrupper och självhjälpsgrupper som kan ledas eller initieras av sjuksköterskan. Metoden är en litteraturstudie utförd på tio kvalitativa artiklar.

Syskon till barn med cancer ägnas lite tid inom hälso- och sjukvården. De är ofta emotionellt försummade av hälso- och sjukvårdspersonal samt närstående. Syftet med studien var att belysa behovet av stöd hos syskon till barn med cancer. Metoden var en litteraturstudie innehållande totalt 16 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var både av kvalitativ och kvantitativ ansats.

AbstractThe purpose of this essay was to study the parental education for adoptive parents. It´s provided by law since 1/1-2005 that parents have to participate in this education-program before they adopt. We wanted to look at what caused the change and made the education compulsory and to find out where the initiative came from, what purpose the education is supposed to fulfil, if it can facilitate for adopted children during their growth and whether the parental education can support the idea of what is best for a certain child always has to come first, according to the UN convention on the Rights of the child and the Haag-convention.The study was based on eight qualitative interviews, four with social workers, three with representatives of adoption-organisations and one with a representative of the public authority of international adoption (MIA). The conclusions of our study are that there is a risk that the education can not fulfil its purpose to prepare parents for their task, that it looses the idea of what´s best for the child and focuses on the parent instead. It seems to be more of a try out to not violate conventions signed and thereby fulfil a symbolic purpose..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de copingstrategier som föräldrar och syskon till barn med cancer använde för att hantera problem under vårdtiden, samt att beskriva vilka faktorer som påverkade dessa copingstrategier. Litteratursökningen utfördes via databasen Elin@Dalarna och sökorden som användes var childhood cancer, paediatric cancer, cancer, parents, siblings, coping, och coping strategies. Inklusions-kriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade 1999 eller senare, skrivna på engelska och finnas i fulltext på databasen. Sökningen resulterade i 20 artiklar som ansågs vara relevanta för arbetets syfte. En granskning av artiklarna gjordes och betygen G, VG, MVG och IG delades ut.

Bakgrund: Cancersjukdom är bakomliggande orsak till över 90 procent av alla registrerade dödsfall på specialiserade palliativa vårdenheter i Sverige. Målet med omvårdnaden inom palliativ vård är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt för patienten oavsett diagnos. Det symtom som cancer oftast förknippas med är smärta och flertalet patienter inom palliativ vård har behandlingskrävande smärta. Sjuksköterskan tillhör den yrkesprofession som oftast står närmst patienten och bedömer patientens problematik. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att lindra lidande.

Bakgrund: Övervikt och fetma är en global epidemi. Fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemässiga faktorer. Övervikt kanleda till flera följdsjukdomar. Viktminskning kan ge ökad livskvalité pch psykiskt välbefinnande. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det av vikt att det hälsofrämjande arbetet startar tidigt i barndomen.

In this essay I describe the development of my prose work entitled Jorden a?r platt (Earth is flat). In the text we encounter a woman whose 40-year-old brother is diagnosed with lung cancer. The brother has been living a hectic life of drug addiction. The relationship between brother and sister is characterized by ironic distance, but also a lot of love.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 300 barn av cancer som är den vanligaste dödsorsaken hos barn i Sverige. Hela familjen påverkas av detta under lång tid. En säker och trygg vardag ersätts med ständig strävan om överlevnad, att både barnet och familjen ska ta sig igenom denna period av rädsla, kaos och hjälplöshet. Syfte: Att beskriva föräldrar och syskons upplevelser av att ha ett cancersjukt barn i familjen. Metod: Litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Syfte: Är att beskriva hur sjuksköterskan upplevelser att vårda barn med cancer.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.  Huvudresultat: Att tillgodose barnet och föräldrarnas behov, sjuksköterskans upplevelse av den egna förmågan att vårda barn med cancer, sjuksköterskans relation till barnet samt hur sjuksköterskan upplever att vårda barnet i det palliativa skedet var fyra teman som identifierades. Några viktiga aspekter som framkom var att barnet och föräldrarna skulle involveras i barnet omvårdnad, sjuksköterskan tankar kring sitt agerande, att sjuksköterskan inger hopp till barnet och att sjuksköterskan kan känna hjälplöshet och maktlöshet när barnet befinner sig i det palliativa skedet.Slutsats: Sjuksköterskan som möter barn med cancer har ett psykiskt och känslomässigt påfrestande arbete. Varje dag utsätts sjuksköterskan för olika utmaningar i mötet av barnen, sjuksköterskan har som roll att försöka inkluderade både föräldrarna och barnet i sjukdoms förlopp.

The most common form of female cancer in Sweden is breast cancer and the primary choice of treatment is surgery. Removing a woman's breasts is not just removing a body part but is also strongly linked to the emotional life. This has psychosocial consequences and the reactions will be different depending on how people perceive health and illness. Factors that matter are both personal experiences and cultural factors such as religion, family, and the own standards and values. It is important that a nurse is aware of cultural factors that may influence the perception of care.

Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i vår tid och patientermed denna sjukdom påträffas ofta inom vården. Det äringen ovanlighet att flera av dessa patienter senare drabbasav ett recidiv i sjukdomen. Syftet med denna studie var attbelysa patienters upplevelser av recidiverande cancer. Studienutfördes som en litteraturstudie med induktiv metod därfakta i resultatet utkristalliserades i fyra teman, emotionellaupplevelser, sociala upplevelser, fysiska upplevelser samtupplevelser av hälso- och sjukvården. Några av huvudfyndeni studien var att flertalet av patienterna upplevde recidivetsom mer upprörande än den initiala cancerdiagnosen.

Bakgrund: Lyhördhet är ett tämligen begränsat område gällande forskning i vårdvetenskapen och forskning har indikerat på ett behov av att utforska patienters upplevelser kring lyhördhet i vårdrelationen. Patienter med cancer uttrycker sällan sin oro och ängslan med ord utan uttrycker istället antydningar, vilket sällan uppmärksammas av vårdpersonalen, något som indikerar på ett behov av lyhördhet i vårdrelationen. Att inte veta hur lyhördhet upplevs av patienter kan skapa en problematik i vårdrelationen och är därav ett viktigt område att belysa. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter med cancer upplever lyhördhet i vårdrelationen. Metod: Fem självbiografier analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Patienter med cancer i den palliativa vården lider av olika symtom. Symtom som patienterna kan lida av är smärta, ångest och sömnsvårigheter. Dessa symtom kan bland annat leda till att patienter har svårt att känna ett välbefinnande i sin sjukdom. Palliativa vårdens huvudmål är att lindra patienternas symtom och det vanligaste hjälpen till att lindra symtom är läkemedel men det finns även andra sätt att tillgå som t.ex. massage.

Breast cancer is the most common form of cancer affecting women. The treatment of breast cancer may lead to forcing the woman to remove her breast. The breast is a symbol of femininity and sexuality for many women. The purpose of this literature-based study is to describe women's experiences of altered body image and sexuality after mastectomy. This may provide a better understanding of the nurse in responding to these breast cancer patients.

All vårdpersonal och då också sjuksköterskan som omvårdnadsansvarig kommer förr eller senare i kontakt med människor som har allvarliga och ibland kroniska sjukdomar, t.ex. olika typer av cancer. Dessa patienter har ofta olika kunskapsnivåer om sin sjukdom och också olika behov av information.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva om det fanns någon skillnad på informationsbehov mellan unga och gamla, kvinnliga och manliga patienter med cancer och deras sätt att söka efter information. Resultatet bygger på 13 artiklar publicerade mellan 1998-2008 och funna i databaserna Pubmed/Medline och Cinahl. Studiens resultat visade att yngre och då framförallt yngre kvinnor, har ett stort informationsbehov och kompletterar och bekräftar gärna läkarens information med att söka alternativa källor.