I Sverige insjuknar varje år cirka 300 barn i cancer. De vanligaste cancerformerna är leukemi samt hjärntumörer. Trots att forskningen har utvecklats är det en fjärdedel av de drabbade barnen som inte går att rädda. Då ett cancersjukt barn vårdas palliativt och sedan går bort, påverkas en hel familj med föräldrar och syskon. Att förlora ett barn är en fruktansvärd upplevelse.

AbstractEvidence based research has shown that organized parent support programmes have a goodeffect in strengthening the role of the parent and preventing problems during growth. Thisin turn has a great significance for Public Health.Komet is one of the evidence based programmes used in Sweden, based on Americanprogrammes and adapted to Swedish conditions.This qualitative study consists of interviews with six children between six and nine yearswith behaviour problems, whose parents have taken part in the Komet programme.With Grounded Theory as research approach the children?s experiences of the programmeand relations within the family have been looked into and analysed.The result of this study suggests that a space for growth of their own is a common need ofthe children, and that this can be achieved by giving them the opportunity to function in afamily environment where they are seen and understood.The Komet programme contributed to this by giving the family tools to strengthen relationswithin the family, create calm and make the children more visible.The self image of the children in this study had improved which gave them more room togrow in a strengthened family situation. This in turn improved conditions for good feelings,and sense of well being, of importance for child development and health..

Bakgrund: Vid palliativ vård ligger fokuset på patienten, medan anhöriga kommer i andrahand. Det är viktigt att de inte åsidosätts eftersom de utgör ett stort stöd och ger trygghetoch kärlek till den sjuke. I Sverige har det blivit vanligt att familjen tar hand om den döende i hemmet med stöd från hälso- och sjukvård. För många är detta en självklarhet,medan det för andra kan innebära stora uppoffringar. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigvårdarens upplevelser av att vårda en närstående med cancer i livetsslutskede i hemmet.

Cancer är en sjukdom som väcker många tankar och känslor. Tidigare värderingar och prioriteringar i livet ifrågasätts och omvärderas oftast av den som drabbats av cancer. En allvarlig sjukdom som cancer kan bidra till stress och påverka kroppen på flera sätt, försämrat immunförsvar är ett av dem. Coping är ett begrepp som innebär individens sätt att hantera en svår situation. Coping delas in i två huvudgrupper, emotionell- och problemfokuserad coping.

Cancer är en sjukdom som drabbar människor i alla åldrar. Den är fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn och ungdomar. Smärtan hos barn har underskattats på grund av bristfällig kunskap och därför inte alltid behandlats på ett adekvat sätt. Syftet med studien är att sammanställa och belysa forskning som beskriver huruvida rädsla kan påverka barns upplevelse av smärta vid cancerbehandling samt beskriva vilka åtgärder som kan vidtas för att minska rädslan och därmed smärtupplevelsen. Metoden som används är en litteraturöversikt som grundar sig på forskning som finns inom området.

The aim of this study was to find relations between parents background and education ina wider sense and their children's success in school. The study also includes genusdifferentiations, the family profile and residential areas influence on children's ability anddetermination to study.The study confirmed earlier research that children's success in school is to some extentdependant on their parents education. At the same time it was shown that in most casesthe children reached higher level of education than their parents ? also when they werepoorly educated or had emigrated from a country with big cultural differences. It was alsoevident that children with at least one Swedish parent (and presumably Swedish as theirmother tongue) reached higher educational levels than other children.Children from single parent families often stopped their school carrier after the 9-yearcompulsory class while children of dual parent families more often continued to university.In general, girls were more affluent in school than the boys.

Enligt Barncancerfonden drabbas varje år ca 300 barn av cancer. De vanligaste formerna av cancer hos barn är leukemi, hjärntumör och neuroblastom. Prognosen har förbättrats, men fortfarande avlider ett av fyra barn. För föräldrarna innebär det en stor tragedi att förlora sitt barn. Det kan föra med sig känslor av chock, rädsla, skuld och maktlöshet.

Idag är cancer den andra vanligaste dödsorsaken i Sverige. För att kunna hjälpa patienterna som inte kommer att överleva en obotlig cancer diagnos, behövs bland annat erfarna sjuksköterskor inom palliativ vård. Den palliativa vården syftar till att lindra symtom för att patienten ska uppnå en god livskvalitet. Syftet med studien var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva betydelsefulla faktorer för god palliativ vård och sjuksköterskans upplevelse av dessa faktorers betydelse för den palliativa vården av vuxna personer med cancer och deras närstående. En kvalitativ litteraturstudie valdes som metod där 8 kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys.

När personer drabbas av cancer och måste vårdas på sjukhus påverkas upplevelsen av vårdmiljön av utformning, design och atmosfär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av vårdmiljön när de genomgår behandling mot cancer. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra slutkategorier: Att relationen till vårdpersonal bygger på respekt och lyhördhet, Att ha behov av att träffa andra i liknande situationer, Att en hemlik miljö ger trygghet och Att själv kunna välja gemenskap och avskildhet. Dessa kategorier indikerade att det första intrycket var viktigt och betydelsefullt.

Bakgrund: När en person drabbas av cancer förändras hela ens livsvärld. Bristande kunskap ger en känsla av att inte få grepp om situationen och därför är det viktigt att sjuksköterskan ger en god omvårdnad med fokus på helhet och kommunikation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid cancerbehandling på sjukhus. Metod: En litteraturstudie som bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Genom analys hittades tre huvudkategorier: Vikten av bred kunskap hos sjuksköterskan, Vikten av en bra vårdrelation och Vikten av ett bra omhändertagande som gynnar patientens välbefinnande och viljan att vara delaktig.

Att drabbas av cancer är en mycket genomgripande upplevelse i livet och då särskilt för unga som genomgår stora omställningar med utveckling av den egna identiteten. Denna utveckling sker i samspel med omgivningen samtidigt som de genomgår en frigörelseprocess från föräldrarna. En cancerdiagnos kan innebära att mognadsprocessen försvåras med risk för isolering i det dagliga livet från såväl närstående som nära vänner. Behovet av stöd kan därför vara omfattande för unga personer som samtidigt som de är unga är på väg in i vuxenlivet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka erfarenheter av stöd ungdomar och unga vuxna har när de genomgår behandling för cancer.

AbstractTitle: Cancer in media from a gender perspectiveNumber of pages: 33 (49 including enclosures)Author: Emma KreüTutor: Amelie HössjerCourse: Media- and Communication science DPeriod: Spring 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim of this thesis is to investigate if there are differences between the picture given in media of women with cancer and of men with cancer. The result is aimed to give a deeper picture of how gender is represented in media.Material/Method: The method used in this thesis is discourse analysis, applied on twenty articles which contained personal interviews with women and men who have or have had breast or prostate cancer. Ten of the articles contain interviews with women and ten interviews with men. The articles were selected from criteria based on where and when they were published. They were picked from the two largest papers in Sweden, Dagens Nyheter (DN) and Aftonbladet (AF), ten from each paper, of which five were interviews with women and five with men.

Bakgrund Hela familjen påverkas när ett barn drabbas av cancer. Det är sjuksköterskans uppgift att trösta och stötta familjen samt möjliggöra deras delaktighet i vården. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva hur syskon till barn med cancer påverkas. Metod Arbetet är en litteraturöversikt med grund i tio kvalitativa artiklar. Dataanalysen skedde enligt Febe Fribergs modell för granskning av kvalitativa artiklar.

ABSTRACT Behavioural problems are a compound conception for emotional difficulties at different levels. Individuals with behavioural problems could have difficulties with social relations, low self-esteem, anxiety and worry. The purpose with the examination was to describe how clients apprehend their behavioural problems and what they consider could be the causes of it. The examination was based on the qualitative interviews with 5 clients and a professional helper. We came in contact with our clients through our practice.

Palliativ vård ska sträva mot förbättrad livskvalitet och lindrat lidande för personer som står inför livets slut. För att undvika brister inom palliativ vård är det viktigt att utveckling sker. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelser av palliativ cancervård i hemmet. En litteratursökning gjordes som resulterade i 17 vetenskapliga studier. Dessa analyserades sedan med en manifest kvalitativ innehållsanalys.