Bakgrunden till denna studie är den aktuella brist på jourfamiljer som finns runt om i landets kommuner. Syftet med studien är att öka kännedomen om hur jourföräldrar upplever sitt uppdrag samt varför de valt att vara jourfamilj. De tidigare studier som gjorts visar på att det finns en avsaknad av jourfamiljer, och att det där av finns ett behov av att identifiera fler familjer villiga att ta uppdrag som jourfamilj. Det aktuella kunskapsläget som tidigare forskning visar på ger en bild av att jourfamiljer är ett relativt outforskat område och att jourfamiljernas upplevelser av uppdraget är än mer outforskat. Denna studie har undersökt hur sju jourfamiljsföräldrar från fem olika jourfamiljer beskriver och upplever sitt uppdrag.

Undersökningen jämför en teoretisk bas, baserad på Kerstin Bladinis ?Handledning som verktyg och rum för reflektion?, med hur pedagoger i en mellansvensk förskola tänker om specialpedagogens uppdrag och handledningssamtalets funktion.Resultatet visar att även om pedagogerna på ett intellektuellt plan är väl insatta i dessa områden, och känner till specialpedagogens uppdrag såväl som hur handledningssamtalet fungerar och vad det syftar till, så uppstår det ibland i praktiken en form av missförstånd mellan dem och specialpedagogen, där man istället efterfrågar helt andra kvaliteter än de specialpedagogen kan erbjuda. Av intervjuresultaten framträder en bild av att den avgörande faktorn för detta är stress. Pedagogerna beskriver situationer där specialpedagogens kompetens efterfrågas som en sista utväg, då man försökt allt annat och läget är akut. Men befinner sig i ett läge där man kräver snabba, konkreta besked och inte är mottaglig för det processinriktade arbetssätt som kännetecknar såväl specialpedagogens uppdrag som handledningssamtalets funktion.Uppfattningen om stress som en avgörande faktor för kvaliteten på kommunikationen mellan pedagog och specialpedagog styrks av de positiva erfarenheter som uttrycks då specialpedagogen i ett tidigt skede varit delaktig i utvecklingsarbetet kring ett eller flera barn ? och då stressmomentet kunnat elimineras..

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Syftet med denna intervjustudie har varit att analysera hur förskolechefer ser på sin roll som chef och pedagogisk ledare. Intentionen är att belysa vilka konsekvenser upplevda ramar och förutsättningar får för deras möjligheter att utföra sitt uppdrag. Studien visar att förskolechefer upplever sitt uppdrag komplext och mångfacetterat. De strävar efter att hitta en balans och struktur i mångfalden av uppgifter för att kunna agera som pedagogisk ledare och chef..

Syftet med vår studie var att få en inblick i hur familjehemsföräldrar ser på sitt uppdrag utifrån följande frågeställningar:Vilka motiv och förväntningar finns till att vilja bli familjehem?Hur har uppdraget som familjehem påverkat relationerna i familjen?Har familjehemmen avlastning eller behov av det?Vilken syn har familjehemmen på handledning?Hur resonerar familjehemmen kring den ekonomiska ersättningen?Studien genomfördes med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer, där vi tillsammans intervjuade 9 olika familjehem knutna till Kristianstads kommun. I 7 av intervjuerna medverkade båda familjehemsföräldrarna, i 2 intervjuer medverkade den ena familjehemsföräldern; sammanlagt 16 respondenter.Intervjuerna transkriberades, analyserades och presenterades sedan på två olika sätt. Utifrån meningskategorisering presenterades resultatet dels i idealtyper samt tematiskt utifrån citat.Familjehemsföräldrarna i vår studie har en samsyn som par i hur de ser på sitt uppdrag, och att de arbetar väl tillsammans. I vår studie fann vi 5 olika idealtyper, som illustrerar hur de ser på olika frågor.

Detta är en berättelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstå vilka faktorer som påverkar modersmålslärares möjligheter att genomföra sitt uppdrag i förskoleverksamhet. I studien utgick vi från tre modersmålslärares samt deras rektors perspektiv i en kommun i norra Sverige. För att besvara våra frågeställningar och syfte har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av intervjuerna visade att det finns några faktorer som starkt påverkar modersmålslärarnas möjligheter att genomföra sitt uppdrag och som kan verka hämmande på elevernas lärande. De faktorerna var bristande kunskap och förståelse hos personalen i förskolan kring modersmålslärares uppdrag, bristande interkulturell kompetens, lärmiljön-lokalproblem, interaktion och kommunikation mellan modersmålslärare och förskolans personal samt en eventuellt bristande ekonomi.

Abstract Arbetets art: Specialpedagogexamen 90 hp Sidantal: 40 sidor Författare: Hansson, Catarina & Ekberg, Camilla Datum: 2011-05-25 Examinator: Lotta Anderson Handledare: Lisbeth Ohlsson Sammanfattning: Undersökningen baseras på vårt gemensamma intresse för hur specialpedagogprogrammet stämmer överens med specialpedagogers uppdrag ute i verksamheterna. Undersökningen innehåller svar från intervjuade specialpedagoger kring hur de upplever sitt uppdrag. Vi har i vårt arbete lagt fokus på specialpedagogprogrammets syfte jämfört med specialpedagogers uppdrag ute på skolorna. Vi har även undersökt hur specialpedagoger upplever rektorers syn på specialpedagoguppdrgaet samt specialpedagogers egen uppfattning om deras uppdrag. Syfte: Syftet med vår undersökning är att försöka få en uppfattning över hur specialpedagogprogrammet stämmer överens med de uppdrag specialpedagoger utför i verksamheterna. Vi vill få en uppfattning om hur det specialpedagogiska uppdraget kan se så olika ut.

Det finns ett stort och konstant behov av sjuksköterskor inom internationellt biståndsarbete. Vad en sjuksköterska gör vid uppdrag skiljer sig från det svenska omvårdnadsarbetet. Arbetet innebär mycket glädje av att göra gott men samtidigt många tragiska upplevelser. Den här studien var empiriskt förankrad med syfte att beskriva sjuksköterskors emotionella upplevelser vid internationellt biståndsarbete för Läkare Utan Gränser. Det empiriska materialet bestod av bloggar, reseberättelser och intervjuer som analyserades och presenterades under kategorierna före, under och efter uppdrag.

I denna tolkande studie undersöks samhällskunskapslärares förståelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag på gymnasieskolan. Styrdokumenten såsom skollag, läroplaner och kursplaner i samhällskunskap ålägger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsättas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgångspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angående tolkningar hur detta uppdrag kan omsättas. Detta material och skolans styrdokument sammanvävs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder på att de fem intervjuade samhällskunskapslärarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och värdegrundarbete i termer av organisationsproblematik.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstå vilka faktorer som påverkar modersmålslärares möjligheter att genomföra sitt uppdrag i förskoleverksamhet. I studien utgick vi från tre modersmålslärares samt deras rektors perspektiv i en kommun i norra Sverige. För att besvara våra frågeställningar och syfte har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av intervjuerna visade att det finns några faktorer som starkt påverkar modersmålslärarnas möjligheter att genomföra sitt uppdrag och som kan verka hämmande på elevernas lärande. De faktorerna var bristande kunskap och förståelse hos personalen i förskolan kring modersmålslärares uppdrag, bristande interkulturell kompetens, lärmiljön-lokalproblem, interaktion och kommunikation mellan modersmålslärare och förskolans personal samt en eventuellt bristande ekonomi.

Styrelsen och revisorn i ett aktiebolag har ett parallellt ansvar som främst aktualiseras vid skadeståndstalan när båda bolagsorganen på något sätt varit inblandade. ABL uppställer en ansvarsfördelning som anger att styrelsen är ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen har även till uppgift att se till bolagets ekonomiska förhållande och det ska ske fortlöpande. Styrelsens ansvarsområden framgår av 8 kap 4 § ABL. Revisorn däremot, som är ett oberoende organ i förhållande till bolaget, deltar inte i bolagets förvaltning.

AbstractDenna uppsats belyser förväntningar på specialpedagogrollen samt undersöker om specialpedagogens tre uppdrag som undervisare, utredare och utvecklare efterfrågas. I litteraturdelen definieras begreppet specialpedagogik samt kunskapen om specialpedagogrollen i handledning, kartläggning och utveckling. Förskolan är till för alla barn, och de bör ses utifrån ett helhetsperspektiv. Detta beskrivs i ett utvecklingsekologiskt perspektiv. Lärare i förskolan och skolledares yrkesroll belyses.

För att se hur olika skopoi påverkar en översättning översattes en källtext parallellt med vardera sitt specifika skopos. En facktext om vikingarna i Irland på 800-talet översattes dels för publicering i en fackbok, dels för publicering i en populärvetenskaplig tidskrift. För att analysera översättningsprocessen under de två översättningarna registrerades det som Christiane Nord (2005) kallar loopar, återkopplingar under översättningsprocessen när ny kunskap kräver en omformulering av strategin. I en egen metodutveckling av Nords modell registrerades och kategoriserades looparna. Den kvantitativa studien visar att klart flest loopar inträffar i inlednings- och avslutningsskedet av översättningen, oavsett skopos.

Detta är en berättelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.