Denna studie syftar till att lyfta fram begreppet introvert i skolvärlden genom att undersöka hur introverta beteenden kan påverka elevers utbildning. Vi lyfter även fram lärares tillskrivande av introvert beteende.Vi utgår ifrån Jung och H.J. Eysencks definitioner av begreppet introvert samt tar upp olika beteendeteorier och perspektiv på introvert beteende för att kunna identifiera och analysera våra resultat. Studiens metod är en empirisk datainsamling i form av observationer och intervjuer. Observationerna och intervjuerna analyseras enskilt och avslutas i en gemensam analys.Det vi kom fram till var att extroverta normer till stor del råder i skolans verksamhet samt att det introverta begreppet sällan används i verksamheten utan istället beskrivs i andra termer, vilka då delvis kan ha en annan innebörd.

Vårt syfte är att undersöka på vilket sätt kulinarisk turism har potential att särskilja en region från andra. Vår empiriska studie tar sin utgångspunkt i ett regionalt matkoncept, en picknickkorg, och dess förmåga att synliggöra fem begrepp; rörlighet, plats, upplevelse, identitet och äkthet. Våra frågeställningar är:Hur påverkar matkonceptet turistens rörelse på Österlen?På vilket sätt bidrar matkonceptet till att skapa Österlen som plats? Hur skapas matupplevelsen på Österlen? Hur skapas identitet utifrån symbolvärden som kan kopplas till matkonceptet?På vilket sätt kan matkonceptet skapa en känsla av äkthet? Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vårt empiriska material bygger på intervjuer och observationer. Intervjuerna utfördes med fem turist- och matproducenter på Österlen.

Uppsatsens syfte är att ta reda på vad besöksparkers ledningar har för åsikter om- och vilka argument som ligger bakom valet av fri eller avgiftsbelagd entré. Samt hur personalen och parken påverkas av valet. Denna studie visar att parkernas skäl till att ha fri entré är för några ideologiska, ett annat svar är att parken är skattefinansierad och därför ska alla ha tillgång till parken. Parker med entréavgift anger att skälen är ekonomiska men några av dem poängterar också att den ska vara låg för att så många som möjligt ska kunna besöka parken. För vissa parker är entréavgiftens främsta uppgift är att hålla oönskade besökare borta.

Syftet med den här uppsatsen har varit att visa hur män och kvinnor med invandrarbakgrund framställs i svenska så kallade invandrarfilmer från år 2000. De frågeställningar jag arbetat utifrån är: Hur porträtteras män samt kvinnor med invandrarbakgrund i de svenska ?invandrarfilmerna? från år 2000? Vilka stereotyper kan man tänkas finna? Har det skett någon förändring i hur män och kvinnor med invandrarbakgrund porträtterats i svensk film? För att få svar på frågorna har jag genomfört textanalyser av fem filmer - Jalla! Jalla! av Josef Fares, Före stormen av Reza Parsa, Vingar av glas av Reza Bagher, Det nya landet av Geir Hansteen Jörgensen samt Bastarderna i Paradiset av Luis R. Vera - utifrån teorier om genus, ?ras? och etnicitet.

Denna uppsats har haft till syfte att söka nå en förståelse för ondskan och dess eventuella betydelse för människans förutsättningar i tillvaron. Med hjälp av ett psykoanalytiskt och arketypiskt förhållningssätt har jag valt att framställa ondskan som viktig beståndsdel i det mänskliga livet. I myter, riter, sagor och symboler kan man finna en slags överordnad mening som kan bringa balans och jämvikt mellan det jordiska och det överjordiska, och mellan det goda och onda, menar exempelvis den kände mytforskaren Joseph Campbell. De är till för att skapa mening och förståelse för allt som rör det mänskliga. Här har jag valt att titta närmare på myter som exempelvis Oden, Lilit, Utdrivningen ur Paradiset och Den gudomliga komedin.Oftast är vi inte särskilt benägna att se och erkänna vår egen ondska utan vill gärna behålla bilden av ondskans annorlundahet för att rättfärdiga bilden av oss själva.

 Skärseldens uppkomst, komplicerad som den må vara, grundar sig i mångt och mycket på kyrkans behov att skapa ett mellantillstånd mellan helvetet och Paradiset. Med hjälp av texter från bibeln, då främst Paulus brev, kunde den dogmatiska frågan om skärselden bryta igenom.Skärselden är en medveten skapelse av det som kom att bli den katolska kyrkan.Frågan om vart syndarna tog vägen efter döden besvarades i och med skapandet av skärselden. Människan behövde säkerställa sin väg upp till himlen och om hon inte lyckats göra det i livet så fick hon nu chansen att göra det efter döden. Själva tanken med straffet i skärselden är att kunna rena själen, till skillnad från helvetet där straffet är evinnerligt. I och med att tanken på skärselden föddes och så småningom institutionaliserades, började även bikten få en större betydelse. Bikten kom att bli en del av den botgöring som färdigställdes i skärselden.