Sedan 2006 är en allvarlig konflikt mellan föräldrarna det vanligaste skälet till att tilldöma en förälder enskild vårdnad vid en rättslig tvist om barn och i Sverige är det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vårdnad efter en separation. Syftet med denna studie är att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en Pappa som gått igenom en rättslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om ?barnets bästa?. Min teori är att lagstiftningen om ?barnets bästa? begränsar möjligheterna för lämpliga föräldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ?barnets bästa? inte är tillämpbar på tvister där två lämpliga föräldrar ställs emot varandra.

Pappans närvaro under förlossning har ökat de senaste åren. Vid förlossning förväntas de spela en aktiv roll i form av stöd för kvinnan. Många män är inte beredda på att en normal förlossning hastigt kan behöva slutas med kejsarsnitt. Syftet med studien är att ta reda på och beskriva pappors upplevelser av akut kejsarsnitt. För att få fram pappors upplevelse användes en fenomenologisk forskningsmetod i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

I professionen förskollärare ingår ett jämställdhetsuppdrag som innefattar att flickor och pojkar inte ska begränsas av stereotypa könsroller. Hur vuxna bemöter och förväntar sig olika saker av barn beroende på om dem är pojkar eller flickor är det som skapar ojämställdhet, vilket fick oss att rikta blicken mot de vuxna i förskolans värld, det vill säga förskollärarna. Ett steg för förskollärarna att arbeta mot ojämställdhet är att främja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv och i detta arbete kan barnlitteraturen få en betydande roll. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare använder barnlitteraturen i verksamheten vid högläsningssituationer för att främja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv. För att kunna synliggöra detta valde vi att intervjua fyra yrkesverksamma förskollärare och den insamlade empirin analyserades utifrån ett genusperspektiv.

Vi har genom en kvalitativ fokusgruppsstudie undersökt hur barns uppfattning ser ut angående mediernas rapportering och påverkan kring fetma. Syftet är att se hur barn i tioårsålder upplever att de påverkas av den rapportering kring hälsa och främst fetma som återfinns i dagspressen. Genom fokusgruppsintervjuer har vi velat få fram barnens egen syn på mediernas framställning av fetma och hälsa. Vi vill även se hur två rikstäckande dagstidningar framstället barn och fetma i sina artiklar under en viss tid, detta som ett underlag för vår studie om barnens uppfattning om ämnet.I resultatet resonerar vi kring vad medierna säger om fetma och barn och hur bilden av detta ser ut i de dagstidningar vi valt. När det gäller studien av dagstidningarnas rapportering kring fetma och övervikt fann vi att fokus i första hand ligger på Sverige och USA.

Det är viktigt för sjuksköterskan i barnhälsovården att bemöta nyblivna fäder så att de ska känna sig sedda, delaktiga och trygga i omsorgen av barnet. Syftet med denna studie var att beskriva förstagångsfäders upplevelse av barnhälsovården. Insamling av data skedde genom semistrukturerade intervjuer och totalt intervjuades sju fäder. Analysen av insamlad data skedde genom tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema och tre kategorier.

Examensarbetet tar sin utgångspunkt i att få syn på om det finns en skillnad gällande hur barns kommunikation i den fria leken i en inne- respektive utemiljö. Metoderna som vi använt oss av är kvalitativa och beskrivande observationer, videofilmning och intervjuer med pedagoger. Vi har valt att belysa teoridelen utifrån olika forskare som studerat barns kommunikation och lekbeteende, såsom exempelvis Knutsdotter Oloffson och Granberg. Resultatet tyder på att barn använder sig av olika kommunikationssätt i ute- och innemiljö. I observationerna framkom att pojkarna använde sig mest av läten och ljudeffekter när de vistades i utemiljön, medan flickorna använde sig av ett mer verbalt språk.

Examensarbetets övergripande syfte är att beskriva föräldrars upplevelse av stödinsatser under tre tidsperioder: tiden före utredning, tiden under utredning och tiden efter fastställd diagnos, utifrån att vara förälder till barn med autismspektrumstörning. Genom intervjuer med tre tjänstemän har vi även fått inblick i tre olika områden: historiken om autismspektrumstörning, intresseföreningar och specialiserad habilitering. Datainsamling har skett i form av en kvalitativ intervjustudie med 6 familjer (4 mammor, en Pappa och ett föräldrapar). Vi har utgått ifrån en induktivt ansats, och samlat in empirin genom familjernas berättelser. Resultatet visar på att tiden före utredning av autismspektrumstörning hade föräldrarna olika erfarenheter av stödinsatser beroende på om deras barn hade ett tilläggshandikapp.

Cultural bias in health assessment has been asserted in various scientific reports. The aim of this study was to determine whether ethnicity effects how patients are represented in such medical certificates that are needed to obtain a certain Swedish social insurance. The setting was an analysis of 18 medical certificates for patients whose parents were born in Sweden, respectively of 18 medical certificates of patients whose parents immigrated to Sweden from non European countries. The main objective was comparison of the two groups to test for ethnical heteronormative representations of the patients and their parents. The method used is mainly based on critical discourse analysis in combination with Fowlers (1996) semantic tools used to decipher disparity in the discourse.

Varje år drabbas ungefär 300 barn av olika typer av cancer i Sverige. När barnet drabbas av cancer så hamnar föräldrarna i en krissituation, och då kan de behöva mer stöd för att hantera denna svåra situation. Föräldrarna är länken till barnet, är inte mamma och Pappa starka och mår bra så kan inte barnet heller må bra. Syftet med denna studie är att beskriva föräldrars upplevelser när barnet har drabbats av cancer. För att besvara syftet har vi valt att göra en litteraturstudie som bygger på kvalitativa artiklar.

Syfte: Att undersöka patienternas upplevelser efter en hjärtinfarkt samt deras behov av stöd efter hemgången från sjukhuset. Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Patienterna upplevde ofta känslor som irritation, vrede, depression, emotionella problem och uppfattade sig vara en börda för sin omgivning tiden efter hjärtinfarkten. De upplevde sig värdelösa och utan livsglädje relaterat till minskad energi för dagliga aktiviteter och oro för en ny hjärtinfarkt. Oro fanns även inför en nyupptäckt rädsla för döden och bristande kunskap om sjukdomen.

Antalet regnbågsfamiljer blir fler i Sverige och målet med folkhälsoarbetet är att skapaförutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Kunskapsläget om regnbågsfamiljersupplevelser av vårdsammanhang i Sverige är eftersatt när det kommer till mötet medbarnavårdscentraler. Med denna studie vill författarna öka kunskapen om hurregnbågsfamiljer upplever mötet med barnavårdscentraler. Studien är en kvalitativintervjustudie med induktiv ansats. Författarna genomförde intervjuer med åttavårdnadshavare till barn som för tillfället är inskrivna vid barnavårdscentraler i BoråssamtGöteborgsområdet.

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Att bli Pappa är en av de största förändringarna en man kan uppleva i sitt liv. Sedan flera år till-baka har den svenska mödrahälsovården arbetat aktivt för att involvera blivande pappor tidigt i kvinnors graviditet. Även internationellt ses en trend att medvetet stödja blivande och nyblivna fäder. Forskning pekar på långsiktiga hälsovinster för hela familjen, särskilt barnet, om den bli-vande fadern engageras redan tidigt i graviditeten. Barnmorskans uppgift är att stödja både kvinna och man i föräldrablivandet.

Ensamstående kvinnor som åker utomlands för att låta sig insemineras blir allt fler. Denna framställning söker belysa vad deras självständiga val att bilda familj utanför kärnfamiljskonstruktionen berättar i ett större samhälleligt sammanhang. Medvetet ensamstående kvinnors familjebildning placerar sig i brännpunkten mellan Individualisering, den samtida familjesociologins honnörsord, och Normalitet, vilket Queerforskningen på senare år belyst. De sex mammor som har intervjuats, lade ingen större vikt vid faderskapet och visade på alternativa sätt att knyta emotionella band, i linje med den individualistiska nätverksfamiljen. De stod starka i sitt val och var övertygade om att deras familjeform var minst lika god som någon annan.