Bakgrund: Varje ?r bed?ms cirka 70 000 m?nniskor i Sverige vara i behov av palliativ v?rd, varav cirka 22 000 av specialiserad palliativ v?rd. I takt med omst?llningarna mot n?ra v?rd och en ?ldrande befolkning f?rv?ntas behovet av palliativ v?rd i hemmet att ?ka. V?rd i ett palliativt syfte i hemmet kan vara b?de emotionellt och fysiskt p?frestande, och anh?riga har d?rf?r ett omfattande behov av st?d.

Enligt statistik från svenska palliativregistret får patienter som är i ett palliativt skede inte optimal vård, det kan innebära ett ökat lidande för både patienter och närstående. Man kan tydligt se att flera av de tolv kvalitetsindikatorer som mäts, har låg eller mycket låg måluppfyllelse. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse svenska palliativregistret har för sjuksköterskor i mötet med patienter i behov av palliativ vård. Vi valde att intervjua sjuksköterskor, verksamma i kommunal hälso- och sjukvård. En kvalitativ metod har använts med en induktiv ansats eftersom denna metod ansågs mest lämpad för att undersöka om sjuksköterskorna upplevde svenska palliativregistret som betydelsefullt i den palliativa vården.

Palliativ vård och vård i livets slutskede har på senare år uppmärksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 människor per år och av dem dör ca 85 procent på institutioner. Vård av svårt sjuka och döende förekommer inom all hälso- och sjukvård. Palliativ vård - lindrande vård- påbörjas då kurativ vård - botande vård - inte längre är möjlig. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.

Bakgrund: Att vara närstående till någon som vårdas palliativt i hemmet, innebär ofta en förändrad livssituation och påverkar de närstående på olika sätt. Syfte: Studiens syfte var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod:En litteraturstudie som bygger på sex vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med inspiration av Burnards (1995) modell. Resultat: Efter genomförd analys fick författarna fram tre kategorier: oro/rädsla, stöd och att få eller vara utan information.

Bakgrund: Patienter i palliativt skede upplever oftast en stark smärta, inte enbart den smärta från grundsjukdomen utan också smärta som innefattar oro, ångest, sorg, depression och vrede. Detta i sin tur påverkar patienternas livskvalitet. Palliativ vård skall präglas av respekt för patientens autonomi, vara individuell och ha som mål att ge en så god livskvalitet som möjligt. Detta kan ske med hjälp av tidig identifiering, analys och behandling av smärta, samt andra fysiska, psykiska och sociala/ andliga problem.Syfte: Studiens syfte var att belysa livskvalitet i samband med smärta och farmakologisk smärtlindring hos patienter som befinner sig i ett palliativt skede.Metod: Metoden i studien var en systematisk litteraturstudie med analys av sex vetenskapliga artiklar, varav tre hade kvalitativ och tre hade kvantitativ ansats. Dessa artiklar kommer från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Bakgrund: Inom den palliativa vården är närstående ofta en förutsättning för att den anhörige ska kunna vårdas i hemmet, trots hjälp från ett vårdteam. De närstående är en viktig del av vården då de känner den anhörige bäst och kan fungera som ett stöd i anpassningen till en ny situation. Den palliativa vården vilar på fyra hörnstenar där närståendestöd ingår. Det ligger också i sjuksköterskans ansvar att stödja närstående i syfte att främja hälsa och förhindra ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig i ett palliativt skede i hemmet. Metod: Litteraturöversikten baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, publicerade mellan åren 2003-2011. Artiklarna togs fram via databaserna CINAHL plus with full text och PubMed.

Bakgrund: Att vara närstående till någon som vårdas palliativt i hemmet, innebär ofta en förändrad livssituation och påverkar de närstående på olika sätt. Syfte: Studiens syfte var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod:En litteraturstudie som bygger på sex vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med inspiration av Burnards (1995) modell. Resultat: Efter genomförd analys fick författarna fram tre kategorier: oro/rädsla, stöd och att få eller vara utan information.

Bakgrund: Att vårda palliativt sjuka barn upplevdes svårt för vårdpersonalen då varje barn är unikt och har en helt egen begreppsvärld. Genom språket skapades förståelse och medmänsklig gemenskap. Information fick aldrig bli en bristvara i den palliativa vården. Genom att förklara, beskriva och stötta till förståelse kunde sjuksköterskan hjälpa närstående att åter finna hopp och mening. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva möjligheter och hinder i kommunikationen mellan sjuksköterskor och föräldrar till barn med palliativ sjukdom.

Bakgrund: Att v?rda barn med cancer i palliativt skede inneb?r sv?ra utmaningar f?r sjuksk?terskor. Sjuksk?terskor har ett ansvar att lindra fysiskt och psykiskt lidande och f?rmedla tr?st och trygghet till barnet och dess familj. Barnkonventionen ligger till grund f?r sjuksk?terskans omv?rdnadsarbete inom palliativ v?rd som str?var efter att fr?mja barns livskvalitet och v?rdighet.

Möten med palliativa cancerpatienter utgör en del av allmänsjuksköterskans yrkesområde. Osäkerhet som leder till svårigheter att bemöta dessa patienter finns hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Syftet var att undersöka vilka tankar, känslor och prioriteringar som var viktiga för den palliativa cancerpatienten samt vad som utmärkte en god relation till sjuksköterskan. En systematisk litteraturstudie enligt Goodmans sju steg genomfördes modifierat. I resultatet framkommer att patienter känner rädsla för att bli en börda och upplever osäkerhet samt ett kroppsligt förfall.

Syftet med denna studie var att studera handledningens betydelse för hemtjänstpersonal som utfört palliativa omsorgsinsatser. Metoden som användes var personliga intervjuer som berörde frågeområdena: Utbildning, kompetens, behov och erfarenhet av handledning, samarbete, handledningsformer, tillgång till handledning, arbetsgruppens betydelse samt vad som kan upplevas som svårt respektive utvecklande inom palliativt omsorgsarbete. I intervjuutsagorna framkom att hemtjänstpersonalen upplevde att de lämnades ensam med etiskt svåra ställningstaganden, ett resultat som kan härledas till den politiska ledningens prioritetsordning. Avsaknaden av formella riktlinjer medförde att hemtjänstpersonalen blev beroende av den handledning som gavs informellt i den egna arbetsgruppen. En slutsats som drogs av denna studie var att handledning som anpassats till hemtjänstpersonalens rådande behov gällande denna omsorgsform var ett mycket eftersatt kompetensutvecklingsområde.

Bakgrund: Det finns en tid av väntan före döden. För att kunna vänta på döden krävs det från individen en acceptans och medvetenhet kring att man ska dö.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av väntan när de befinner sig i ett palliativt skede.Metod: En kvalitativ litteraturstudie av tre biografier, Den utmätta tiden, Tisdagarna med Morrie och Ro utan åror. En teoristyrd analys utifrån de sex S:n, samt en systematisk textkondensering användes.Resultat: I analysen framkom två teman: Viktiga inslag i väntan på döden och Reflektioner kring liv och död. Det framkom att väntan är en process med fyra stadier: Acceptans, Väntan på sjukdomens väg, Förberedande inför döden och När bara väntan finns kvar. De två teman finns genomgående i de tre första stadierna.Diskussion: I diskussionen speglas resultatet mot bakgrunden och egna reflektioner påtalas.

Background: Children?s death is unexpected and unnatural irrespective of a long time of illness or a sudden death. Nurses working with palliative care of children experience a range of different emotions during the care. Palliative care is health promoting even though the purpose no longer is to cure. According to the nursing theorist Katie Eriksson health is possible to achieve even though the patient has got a deadly disease.

Att drabbas av esofaguscancer medför stora svårigheter för patientoch närstående. Dysfagi innebär ofta att inte kunna äta och dricka.Överlevnaden är kort och stentbehandling anses vara en bra metod.Syftet var att beskriva vilken livskvalitet patienter medesofaguscancer upplever, sjuksköterskans stödjande funktion samtbemästrande hos patient och närstående.Litteraturstudien baseras på tio veteskapliga artiklar och enavhandling som behandlar livskvalitet, stentbehandling,bemästrande och sjuksköterskans stödjande funktion.Patienter som behandlats palliativt med stent upplevde ensignifikant förbättring av livskvaliteten. Vårdpersonal hademöjligheter att påverka vården i positiv riktning. Positivabemästrandestrategier rapporterade ett ökat välbefinnande.Familjens betydelse för patientens välbefinnande återkommer iflera artiklar. Stentbehandling är en revolutionerande behandling.Vi ser ett behov av bättre modeller för att ta hand om patienten.

Bakgrund: Närstående är ofta delaktiga i den palliativa omvårdnaden. Det kan vara en tid av oro, osäkerhet och maktlöshet.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov av stöd från sjuksköterskan när en familjemedlem med cancer vårdas palliativt.Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningar efter relevanta studier gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter urval kvalitetsgranskades och analyserades 12 kvalitativa och kvantitativa artiklar. I analysprocessen kondenserades meningsbärande enheter till kategorier vilka utgjorde resultatet.Resultat: Närståendes behov av stöd från sjuksköterskan i palliativ vård beskrivs genom de tre huvudkategorierna kompetens, tillgänglighet och information.Slutsats: När sjuksköterskan visar medicinsk kunskap har god kommunikation med de närstående samt förser dem med fortlöpande information ökar det tryggheten i den palliativa kontexten.