AbstractEffective January 1, 2005 publicly listed companies were obliged to adopt a new financialreporting standard (IFRS/IAS). The objective of IFRS/IAS was to increase transparency andcomparability in financial reports between companies. The authors have chosen to write aboutIAS 40 where the accounting treatment for investment property and related disclosurerequirements are regulated.The purpose of this thesis is to investigate potential effects of valuation of investmentproperty at fair market value for real estate companies at times when market price decreasesand to investigate what an acceptable difference for the valuation could be.To fulfil this purpose the authors have chosen a qualitative method interviewing accountants,property analysts and a credit analyst to obtain a deeper understanding of the problem. Basedata for the thesis have been collected during meetings, telephone interviews and e-mails.Additional data was collected from public available sources such as the internet, relevantprofessional magazines and professional newsletters. The authors have designed a modelshowing how Income and Balance Sheet statements are influenced by changed valuation ofinvestment property.

BAKGRUND: Bröstcancer är en av de vanligaste dödsorsakerna hos medelålders kvinnor i Sverige och varje år drabbas närmare 8500 kvinnor. Antalet kvinnor som avlider är ca 1400 per år. Recidiv av cancer kan bero på att alla cancerceller inte lyckats elimineras vid första behandlingen och istället återkommer i förökat antal. Tidigare forskning visar att lidandet hos cancerpatienter i det sena palliativa skedet omfattar psykiskt, socialt, existentiellt/andligt och fysiskt lidande. Den visar också att välbefinnande uppnås när kropp och själ fylls med meningsfulla upplevelser.

Bakgrund: Palliativ hemsjukvård är en växande vårdform i Sverige som ställer höga krav på involveringen av anhöriga. De anhöriga inom palliativ hemsjukvård befinner sig i en utsatt och omvälvande situation där vårdbördan kan upplevas mycket stor. Stödet från vården har en stor del i hur de anhöriga upplever situationen och ifall den sjuke kan erhålla vård i sitt hem. För att vården ska kunna stödja de anhöriga på ett lämpligt sätt krävs insyn i hur de anhöriga upplever sin situation.Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att ha en svårt sjuk närstående som vårdas med palliativ hemsjukvård.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier publicerade mellan år 2002-2010. Använda databaser är CINAHL, PubMed, Academic Search Premier samt Nursing & Allied Health Source.

Bakgrund Den palliativa patienten g?r inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste m?jliga kvalitet enligt definitionen av palliativ v?rd. Patienter inom palliativ v?rd drabbas av m?nga olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ?ngest ?r vanligt och p?verkar livskvaliteten negativt.

Bakgrund: En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet och området är sparsamt studerat inom palliativ vård. För att kunna bedöma munstatus på ett strukturerat sätt rekommenderas Revised Oral Assessment Guide (ROAG) att användas i Sverige. Året som studien utfördes gavs en prestationsersättning till alla svenska kommuner som använde ROAG och dokumenterade munhälsa i det nationella kvalitetsregistret senior alert.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om munhälsobedömningar gjorts enligt ROAG, och om åtgärderna som vidtagits stämmer överens med ROAGs rekommendationer. Det har även studerats om läkare eller tandläkare konsulterats, då allvarliga problem med munhälsan upptäcktes.Metod: En retrospektiv kvantitativ studie ägde rum på en palliativ slutenvårdsavdelning Pappersjournaler av 68 patienter granskades. Patienter som inte var i en palliativ fas eller som hade gått bort inom en vecka efter ankomst exkluderades från studien.

Bakgrund: En stor del av Sveriges äldre, svårt sjuka befolkning bor sin sista tid i livet på särskilt boende. I personalens uppdrag ligger att främja de boendes självbestämmande men arbetet försvåras av de boendes nedsatta autonomi. Syfte: Pilotstudien syftade till att undersöka personalens upplevelse av den äldres självbestämmande när han eller hon vårdades i palliativt skede på särskilt boende. Metod: Pilotstudien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys av fyra intervjuer med undersköterskor och sjuksköterskor som arbetade på särskilt boende. Resultat: Som manifest resultat framkom fem kategorier: Lindra lidande i döendet, Ta döden i egna händer, Självbestämmande efter omständigheterna, Bo i ett kollektiv och Kommunikation.

Bakgrund: Cancer är idag en av de stora folksjukdomarna och den vanligaste dödsorsaken bland personer upp till 80 års ålder. Fler människor lever allt längre med diagnosticerad cancer men hälften av dem som drabbas blir inte botade. När bot inte längre är möjligt flyttas vårdens fokus till palliativ vård. Forskning visar att det finns stora brister inom den palliativa vård som bedrivs i Sverige. Patienter med obotlig cancer utgör en stor grupp i vården och deras upplevelser av bemötande i den palliativa vården är av stor vikt.

Bakgrund: När en människa är drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjärtsjukdom, som är i ett palliativt skede innebär det för de flesta människor en existentiell erfarenhet. Både den sjuka människan och dennes närstående tvingas att fundera på bl.a. sin relation till döden och vad som är meningen med livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård och vad som kan utlösa dessa.Metod: Forskningsmetoden som användes var en allmän litteraturstudie.

Palliativ vård och vård i livets slutskede har på senare år uppmärksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 människor per år och av dem dör ca 85 procent på institutioner. Vård av svårt sjuka och döende förekommer inom all hälso- och sjukvård. Palliativ vård - lindrande vård- påbörjas då kurativ vård - botande vård - inte längre är möjlig. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.

Bakgrund: När en människa är drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjärtsjukdom, som är i ett palliativt skede innebär det för de flesta människor en existentiell erfarenhet. Både den sjuka människan och dennes närstående tvingas att fundera på bl.a. sin relation till döden och vad som är meningen med livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård och vad som kan utlösa dessa.Metod: Forskningsmetoden som användes var en allmän litteraturstudie.

Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbetsterapi ocharbetsterapeutiska åtgärder inom palliativ vård.Åtta arbetsterapeuter verksamma i palliativa team deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades via kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Betydelsen av att arbeta klientcentrerat, betydelsen av att arbeta med framförhållning då tiden är begränsad, att möjliggöra aktivitet och lindra symtom samt betydelsen av en bra teamsamverkan och en tydlig yrkesroll.Resultatet visade att det är särskilt betydelsefullt att arbeta klientcentrerat med palliativa klienter då deras tid är dyrbar och på betydelsen av att arbeta med framförhållning och att vara förutseende på klienternas kommande behov för att undvika onödigt dröjsmål. Vidare visade resultatet att arbetsterapeuterna arbetar med ett terapeutiskt förhållningssätt och med terapeutiska strategier i syfte att skapa en god relation med klienter och anhöriga. Resultatet visade att arbetsterapeutiska åtgärder oftast är av kompensatorisk art i syfte att möjliggöra aktivitet och lindra symtom.

Bakgrund: Alla patienter oavsett diagnos skall tillförsäkras en palliativ vård i livets slut på lika villkor över hela landet. Forskning visar att den äldre patienten inte alltid ges möjlighet att ta del av denna typ av vård. Det finns en tydlig trend mot att äldre människor i större utsträckning kommer att vårdas i sitt hem till livets slut. För distriktssköterskan innebär detta att ställas inför nya utmaningar i sin profession för att kunna ge dessa patienter palliativ vård. Den äldre människan i livets slut genomgår en transition.

Bakgrund: I dagens samhälle pågår ständiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vårdande utifrån genus är närvarande i media, i såväl TV som tidningar och på internet. Studier har visat på att kvinnor och män uppfattar vårdande olika samt har olika preferenser för hur vårdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör därför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskänsligt vårdande utifrån en personcentrerad utgångspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters uppfattningar av vårdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats på 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet är förankrat med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mäns förväntningar samt önskemål för vårdande, (b) När förväntningar och önskemål ej tillgodoses samt (c) När förväntningar och önskemål tillgodoses. Olikheter mellan könen gällande uppfattningar av vårdande framkom främst vid missnöje.

Bakgrund: I Sverige är cancer en av de största folksjukdomarna. År 2011 diagnostiserades 57726 personer med cancer och bakom dessa finns anhöriga som allt för ofta glöms bort i vården. Många av de med cancer vårdas av sina anhöriga som då blir anhörigvårdare. Att få rollen som anhörigvårdare är inte en självklarhet då det faktiskt innebär en förändrad relation till den sjuke samt en förändrad livssituation för den anhöriga själv. För att kunna klara av situationen som anhörig till en cancersjuk person krävs stöd från sjuksköterskan och vården.

Bakgrund: Inom den palliativa vården är närstående ofta en förutsättning för att den anhörige ska kunna vårdas i hemmet, trots hjälp från ett vårdteam. De närstående är en viktig del av vården då de känner den anhörige bäst och kan fungera som ett stöd i anpassningen till en ny situation. Den palliativa vården vilar på fyra hörnstenar där närståendestöd ingår. Det ligger också i sjuksköterskans ansvar att stödja närstående i syfte att främja hälsa och förhindra ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig i ett palliativt skede i hemmet. Metod: Litteraturöversikten baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, publicerade mellan åren 2003-2011. Artiklarna togs fram via databaserna CINAHL plus with full text och PubMed.