Bakgrund: Ett kirurgiskt ingrepp kan upplevas som en stressfylld situation av patienten och kan orsaka känslor av oro och ångest. Preoperativ oro kan påverka patienten fysiskt genom att bland annat ge förhöjd hjärtrytm och ökad smärta i det postoperativa skedet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av preoperativ omvårdnad inför elektiv kirurgi på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie valdes som metod och sökning av vetenskapliga artiklar genomfördes. Sökningen resulterade i elva relevanta artiklar, vilka granskades och analyserades.

Idag investerar många organisationer flera miljarder på IT-lösningar i önskan att deras IT-investering ska resultera i ökat affärsvärde. Genom en gjord litteraturstudie om hur dessa IT-investeringar skapar affärsvärde fann vi att ett mindre utforskat område är det stadiet som föregår själva IT-investeringen, alltså skedet där IT-företag säljer in IT-lösningen till en organisation. Vi ansåg det därför intressant att undersöka, ur ett företagsperspektiv, om säljarna i IT-företagen vet hur en IT-investering kan skapa affärsvärde. Detta eftersom att IT-företag som säljer produkter och tjänster vill att deras säljare ska kunna skapa och bidra till ökad kundnytta. För att uppnå uppsatsens syfte har vi analyserat vilken kunskap säljarna i en viss IT-företagsdomän har om utvalda teorier som pekar på viktiga villkor för att IT ska generera affärsvärde.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som förekommer i alla samhällsgrupper.År 2012 anmäldes 28 300 fall av kvinnomisshandel Sverige, men enligt Brå är mörkertaletstort (Brå, 2012). Kvinnor som utsätts för våld har avsevärt sämre psykosocial hälsa änkvinnor i allmänhet (Socialstyrelsen, 2009). Samhället har ansvar för att förbygga och åtgärdavåldet, och hälso- och sjukvården har en unik möjlighet att upptäcka våldet och hjälpa devåldsutsatta kvinnorna. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sjukvårdens oftaförsta instans, akutmottagningen, tar emot de kvinnor som utsatts för våld i en nära relation,med fokus på sjukhuskuratorns roll. Att vara utsatt för psykiskt och fysiskt våld kan ha fleranegativa effekter på hälsan.

Bakgrund: Det finns brister i sjukvårdsystemet inom palliativ vård. En anledning är att vårdpersonalen saknar tillräcklig utbildning. Den palliativa vården kan ses som ett lotteri ? där nitlotten är att få vårdas i slutet av sitt liv av någon som endast har några timmars utbildning. Familjer kan uppleva livets slut som den mest smärtsamma fasen.

SyfteSyftet med uppsatsen är att visa på skillnader i vårdens syn på vad god vård för en kvinna med missfall är, och vad kvinnan själv upplever att hon behöver. Syftet är även att belysa vilka föreställningar som finns om missfall, från vårdens respektive kvinnans sida. Frågeställningar Vad finns det för föreställningar om tidiga missfall hos barnmorskor?Vilka rutiner finns vid tidiga missfall och var har de fokus?Vilka föreställningar har kvinnor med tidiga missfall av sin upplevelse? Metod Halvstrukturerade intervjuer med fyra barnmorskor från tre olika sjukhus samt tre kvinnor med erfarenheter av tidiga missfall.Resultat Vårt resultat visar att barnmorskornas föreställningar om tidiga missfall domineras av det medicinska perspektivet så också rutinerna som de har att förhålla sig till. Det finns en medvetenhet hos de enskilda barnmorskorna om det känslomässigt svåra i det som kvinnorna går igenom.

Syfte: Att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva föräldrars upplevelse av stöd generellt och av distriktssköterskan specifikt, efter att ha förlorat ett barn i plötslig spädbarnsdöd. Ett ytterligare syfte var att beskriva de ingående artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna Medline och Cinahl samt via manuell sökning. Tio artiklar som mötte inklusionskriterierna granskades. Resultat: De flesta föräldrarna ansåg att de fick bra stöd i det akuta skedet och på sjukhuset.

Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige.

Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige.

Målet för palliativ vård är bästa möjliga livskvalitet för både den sjuke och dennes anhöriga. Det var viktigt som vårdpersonal att se till hela familjen, och inte bara den sjuke. När vårdpersonal ej ser de anhöriga upplevs det som ett lidande för anhöriga. Livskvaliteten ökade för både den sjuke och de anhöriga när vårdpersonalen gav bra vård. Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vård.

Genom den ökade medellivslängden drabbas allt fler personer av demens, en sjukdomsgrupp vars symtom endast kan lindras, inte botas. Demenssjukdomar räknas därför till gruppen palliativa sjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar palliativ omvårdnad av personer med gravdemenssjukdom. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserar sig på analys av 35 vetenskapliga artiklar med olika metodansatser publicerade 2001- 2011.

Patienter med suicidala tankar och handlingar är en skör patientgrupp som är sårbara på grund av sitt sjukdomstillstånd. Omvårdnaden av dessa patienter är en stor utmaning för ambulanssjuksköterskan som många gånger är patientens första kontakt med vården i det akuta skedet. Vårdandet kräver ett stort personligt engagemang och kan spela stor roll för att förhindra suicid och påverka patientens framtida liv och välbefinnande. Denna studies syfte var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med suicidala tankar och handlingar. Kvalitativa djupintervjuer av åtta ambulanssjuksköterskor genomfördes.

Family members need a great deal of support during palliative care. It is vital for the family that nursing contacts are accessible all day and night. The nurse can support the family members by sharing a professional knowledge and adapt the information to the recipient, by being present and also encourage them by not only focus on death. The support should be adapted to each individual and also have the possibility to be adjusted in each case. The aim of the study was to illustrate family members experiences of support in a late stage of palliative care.

Ett kärnbegrepp inom omvårdnad är stöd, som förekommer ofta och är en viktig del i sjuksköterskans profession. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av stöd till personer i livets slut. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Detta resulterade till fyra slutkategorier: att kunna samtala, lyssna och trösta patienten, att bli känslomässigt påverkad, att tillgodose patienternas behov och att respektera patienten ända in i livets slut. Dessa kategorier visade att det krävdes mycket av sjuksköterskan i arbetet med människor i livets slut.

SAMMANFATTNING                                                                                             Syftet med interventionsstudien var att undersöka om ROAG (revised oral assessment guide) munbedömningsinstrument förbättrade sjuksköterskor bedömning av cancerpatienters munhälsa på en palliativ vårdenhet.Metoden hade en kvasiexperimentell design med en journalgranskning före och efter en intervention. Interventionen bestod av en kortare utbildning av munhälsa samt införandet av ROAG munbedömningsinstrumentet.Resultatet visade att både bedömningar och åtgärder av munhälsan har ökat statistiskt signifikant jämfört med före interventionen på den palliativa vårdenheten, resultatet visar också att det inte alltid finns rätt koppling mellan symtom och åtgärd.Slutsats ROAG munbedömningsinstrument är ett bra verktyg för sjuksköterskor att använda för att bedöma munhälsan på en palliativ vårdenhet, men det räcker inte bara med ROAG munbedömningsinstrument utan det behövs kontinuerlig utbildning för att förbättra bedömningar och åtgärder ..

Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige.