The purpose of this study was to investigate and expand the knowledge of how bereaved spouses in palliative care handled their grief. Attempts were also made to distinguish common patterns among the experiences that the bereaved spouses expressed.  Furthermore the study aimed to understand how the bereaved spouses handled their grief, and to understand what helped them to move on. A qualitative method was used in this essay, related to the purpose of investigating the spouses? emotional experiences. The questions used to reach an understanding of the matter were: How did the bereaved experienced their grief? Were there important contributing factors worsening their grief or making it easier? How did the bereaved persons handle their grief, and what helped them to work things through and carry on with their lives? The result was analyzed by using Antonovsky?s theory; a feeling of coherence, Lazarus? coping theory combined with Folkman?s revised coping theory.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk kirurgi har låg prioritering inom den offentliga sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses.

Background: Palliative care is a type of care, which does not cure but eases the suffering caused by the disease. The goal of palliative care is not to extend or shorten the patient's life, but to relieve pain and distressing symptoms and to promote the patients? quality of life (QOL). QOL can be understood as a subjective sense of happiness of existence, which means that the patient is experiencing life when her total life situation is consistent with her ??wishes.

Aktiv dödshjälp är bara tillåtet på fem platser världen över och debatten om dess vara eller icke vara går i vågor. I Sverige är dödshjälp olagligt, dock är palliativ sedering (nedsöv-ning för symptomlindring) tillåtet även om det leder till att livet förkortas.Denna studie syftar till att undersöka den process som ligger bakom skapandet av män-niskors inställning till dödshjälp. Tidigare forskning inom området har inriktat sig på statis-tiskt paradigm, vilket begränsar forskningsområden och resultat samt även debatten kring ämnet. I uppsatsen har forskningen delats in i fyra kategorier, för- och emot forskning, kom-parativ forskning, övrig jämförande forskning samt övrig forskning.Fem intervjuer genomfördes med analytisk induktion som urvalsgrund med syfte att varje intervjuperson skulle slå hål på den tidigares uttalanden. Analysen genomfördes med hjälp av grundad teori.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vanligt förekommande problem samt faktorer som påverkar beslutsfattandet i vården av personer med demens i livets slutskede inom slutenvården. Artikelsökningen i databaserna Cinahl och Medline via PubMed resulterade i inkludering av 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att problem med näringsintag och komplikationer som pneumoni, feber och smärta var vanligt förekommande för personer med demens i livets slutskede. Flera drabbades av trycksår och rörelsehinder som exempelvis sänggrindar och bälten användes ofta. Det fanns brister i kommunikationen mellan vårdpersonal och anhöriga.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Bakgrund: Förr var tron att demens tillhörde det normala åldrandet men idag har kunskapen om demenssjukdomars orsak ökat. Antalet dementa i Sverige kunde år 2005 uppskattas till ca 142 200 varav 45 procent beräknades bo i särskilt boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens erfarenheter i arbetet med dementa personer på vårdhem. Metod: Litteraturstudien baserades på en innehållsanalys från innehållet i nio vetenskapliga artiklar. Litteraturen som inkluderades i resultatet söktes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

BakgrundSjuksköterskor ansvarar för att bedöma om en patient har smärta, vilket kan vara utmanande om patienten har svårt att kommunicera. För att bidra med mer kunskap kring detta uppfattades ett behov av att undersöka vad sjuksköterskor inom olika verksamheter har för erfarenheter kring att bedöma smärta hos dessa patienter och deras tankar kring smärtskattning som omvårdnadsåtgärd.SyfteSyftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter kring smärtskattning av patienter med nedsatt förmåga att kommunicera.MetodSemistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor inom olika verksamheter i Umeå och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.ResultatVi identifierade erfarenheter som sammanställdes inom åtta olika kategorier fördelade på fyra domäner. Centrala iakttagelser är att smärtskattning bör ske med välfungerande metoder och att smidiga rutiner för deras användning är viktiga. Det behövs mer kunskap om smärtskattning för att kunna komplettera de erfarenheter som finns. För att förbättra kvaliteten bör likaså hänsyn tas till nackdelar med alltför stela arbetssätt för att inte den personliga kunskapen och viljan ska gå förlorad.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Döden är något som för alla människor är oundviklig, men samtidigt ett tabu och ett stigma i dagens samhälle. Vid en diagnos av en dödlig sjukdom där allt hopp om bot är borta genomgår patienten olika känslostadier på vägen mot eventuell acceptans av döden. Att kunna nå en viss acceptans av döden som naturlig är för individen ofta svårt och vägen dit är ofta fylld av rädsla. Den mentala processen är krävande både för patienten och de som står patienten nära. Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna patienters rädslor inför döendet och behov av kommunikation i samband med livets slutskede.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ca 7000 kvinnor av bröstcancer. 90 % av dessa överlever sin sjukdom tack vare goda behandlingsmöjligheter. Kvinnor med spridd bröstcancer lever allt längre tid med sin sjukdom. När bröstcancer sprider sig till andra organ än bröstet räknas den inte längre vara botbar. Behandling inriktar sig då till att vara lindrande eller palliativ.

Bakgrund: Vård av barn i livets slutskede och deras föräldrar innefattar att försöka se både barnet och föräldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. Syfte: Syftet är att utifrån aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda till barn i livets slutskede och till deras föräldrar. Metod: Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie på kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehållsanalys.

Bakgrund: Hur döende har vårdats har sett olika ut genom historien. Allt från vård i hemmet till vård på hospicesjukhus. Det är viktigt att bemöta den döende på ett sådant sätt så att dennes sista tid blir så god som möjligt. Detta kan vara svårt med tanke på hur mycket känslor som dinns med i mötet med patienten i livets slutskede och vårdaren. Syftet med denna studie var att belysa detta möte.