Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem, då våldets konsekvenser innebär ett liv av skuld, skam och lidande hos kvinnorna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en unik och viktig roll i att hitta och identifiera kvinnorna. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som utsätts för våld i nära relationer upplever mötet med hälso- och sjukvården. En litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats och som ligger till grund för resultatet. Resultatet bygger på tre kategorier: Att inte bli sedd och hörd, Att känna rädsla, skam och skuld samt Att inte känna stöd.

Bakgrund: Cirka 5000 fall av plötsligt hjärtstopp inträffar varje år på svenska sjukhus. Hjärt- lungräddning (HLR) kan då vara en livräddande behandling. Dock är HLR inte alltid aktuellt, till exempel för terminalt sjuka patienter. Att dra den gränsen för när botande vård ska övergå i palliativ vård kan vara ett svårt beslut att fatta. All personal ska omedelbart påbörja HLR på personer som vistas på sjukhus och som drabbats av plötsligt hjärtstopp, såvida det inte finns ett dokumenterat beslut om att HLR inte ska utföras.

Cancer är en vanlig sjukdom som de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med inom slutenvården. På vårdavdelningar vårdas patienter med cancer parallellt med andra patientkategorier. Sjuksköterskor slits mellan olika patienter med olika behov. En viktig uppgift för sjuksköterskor är att skapa en god relation till patienten i vårdandet. Det innebär att vara nära, stödja och ge patienten en möjlighet att bearbeta sin situation.

Utvecklingen i samhället visar på att allt mer kvalificerad vård bedrivs i hemmet och detta ställer nya krav på de närstående och professionella vårdgivarna.En förutsättning för vård i hemmet är att det (oftast?) finns en närvarande närstående som kan delta i vården. De närstående har en central roll i vårdandet i samverkan med professionell vårdpersonal.Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en cancersjuk make/maka i hemmet. Hur upplevs stödet från professionell vårdpersonal? I studien har sex närstående intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier som har betydelse för närståendes upplevelser av att vårda samt stödet från vårdpersonalen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

The aim of this study was to describe home care personnel and their experiences in palliative care. The design was qualitative and data were collected through interviews. Five home care personnel were interviewed, all women, whom have experience of palliative home care.The material was then analysed with qualitative content analysis and eight main categories, derived from experiences of home care personnel, were identified: relationship, safety, quality of care, a better end-of-life, routine, information, knowledge and competence, and work environment. The result showed that all participants of this study identified themselves as family members of the patients whom they had cared for during a long period of time. Additionally, the participants were emotionally touched when the patient died.The majority experienced that the patients do receive good care in their homes.

Background: When a patient suffer from a disease and is in need of palliative care, it is normal to have existential questions and thoughts. For some patients these questions can be painful and the nurse need to have knowledge about dealing with these kind of questions and thoughts to be able to relieve and/or prevent this kind of suffering.Aim: The aim was to describe how the nurse can prevent the existential suffering among patients with palliative care.Method: A literature-based study was based on eight qualitative studies.Results: The results showed that nurses meet patients in the palliative care environment which may suffer from existential problems when their questions and thoughts don´t get answered. It showed that the most important a nurse can do is to give time to these calls and build up a safe relation to the patient. This allows the nurse to read the patients existential questions and observing possibly suffering. The result is organized in two categories "To see and confirm" and " To listen and give support" and see subcategories " Use body language", " Create reliable relationship", respond to the existential questions", "Give the patient time", " take help from others in hard situations" and "to focus on other things"Conclusion: It is easy to only focus on the physical illness while caring for a patient and believe that it is creating suffering.

Föräldrar med barn som får diagnosen cancer hamnar i en livskris. Hela familjen drabbas av kaos. För att föräldrarna ska känna att de får stöd av sjuksköterskan, krävs att de får anpassad och lättillgänglig information om sitt barns sjukdom. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa behovet av stöd, hjälp och information inom barncancersjukvården, ur både föräldrars och sjuksköterskors perspektiv. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes.

Background: The need for palliative care at home hasincreased in recent years as more people wish to die in their own homes. Toperform good palliative care by addressing patients' needs and desires of lifecare requires a better understanding of how nurses experience palliative careat home. Aim: The aim of the study was todescribe nurses experiences of caring for patients in palliative care in homecare. Method: The method was asystematic literature review and the article search resulted in elevenqualitative articles. An inductive qualitative approach was used where nursesdifferent experiences was identified. Results: Our results are reportedunder two themes:Opportunities and Barriers. Palliative carein home care experiencedby nurses in variousways in which personalgrowth, experience, guidance,trustful communication, cooperation and self-knowledgewas opportunies thatemerged. Barriers experienced by nurseswas ineffective communication,lack of time and abuseof power in palliative care at home.

AbstractPain among patients in their final stage of life is a commonly occurring problem. Results fromthe Swedish Register of Palliative Care (SRPC) indicate that validated instruments forassessing pain are rarely used. Nurses' insufficient knowledge of pain and pain treatmentmethods may be a cause of maltreatment of patients who suffer from pain.The goal of this study was to determine whether training within the area of pain, painassessment and pain assessment instruments increases the use of validated pain assessmentinstruments utilized by nurses working in care homes for patients in the final stage of life inthe city of Uppsala.Method: A quantitative and quasi-experimental design was selected to perform the study.The intervention study that was used consisted of one training session where onequestionnaire was given before and one after the time of training. Register data were collectedfrom the SRPC given the question of pain assessment before and after the intervention.Results: The study showed that nurses more often used pain assessment instruments after thetraining session. The results also showed that nurses to a greater extent than before alternatedbetween the two validated pain assessment instruments that were introduced at the trainingsession.Conclusion: The results showed that when nurses at care homes are given training in the areaof pain and pain assessment they absorb and use the newly acquired knowledge in theirclinical work..

SammanfattningBakgrund: I palliativ vård behöver närstående existentiellt och praktiskt stöd för att kunna hantera den svåra livssituationen det innebär att leva med en nära i livets slutskede. Närstående har behov av trygghet och en önskan om att den sjuke ska ha det så bra som möjligt. Syfte: Att belysa närståendes behov av stöd vid vård i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning av aktuell forskning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SweNurse+.

Tidigare forskning visade att omhändertagande möten med sjuksköterskan stärkte patientens självbild och skapade känslor av trygghet. Möten med sjuksköterskan som inte var omhändertagande skapade känslor av att bli nedbruten hos patienten. Patienterna ville vara delaktiga i sin egen vård. Det var inte lätt att vara anhörig till någon i livets slutskede. Det fanns inte mycket forskning skrivet om patientens upplevelser i livets slut.

Sjuksköterskor möter människor i ett palliativt skede oavsett vilken vårdavdelning det handlar om. Att vårda en person palliativt kan sjuksköterskan uppleva som tidskrävande och stressande. En rad känslor uppkommer som frustration, ledsamhet, ilska och hjälplöshet. Att känna sig otillräcklig och inte kunna ge den tid och vård sjuksköterskan vill upplevs som frustrerande. KASAM ? känsla av sammanhang beskriver hur en person med ett starkt eller svagt KASAM hanterar de känslor som uppkommer.

Bakgrund: Patienter med cancer i den palliativa vården lider av olika symtom. Symtom som patienterna kan lida av är smärta, ångest och sömnsvårigheter. Dessa symtom kan bland annat leda till att patienter har svårt att känna ett välbefinnande i sin sjukdom. Palliativa vårdens huvudmål är att lindra patienternas symtom och det vanligaste hjälpen till att lindra symtom är läkemedel men det finns även andra sätt att tillgå som t.ex. massage.

Background The aim of palliative care is to improve the quality of life for both the patient and her next of kin during the patient?s end of life. Palliative care rests on the four cornerstones managing symptoms, communication and relationship, teamwork and relative support. The nurses? task is to assess the patients? physical, mental and spiritual needs according to these four cornerstones.Aim To assess nurses? experiences of treating patients at the end of life.Method Eleven academic journals that respond to the aim has been analyzed and synthesized in a literature review in order to summarize current research on the subject.