Bakgrund: Generellt sett fokuserar palliativ vård främst på patientens behov. Mindre fokus läggs på de närståendes behov. Syfte: Att beskriva närståendes behov när vården av en närstående har övergått till att vara palliativ efter ett akut livshotande insjuknande. Metod: Litteraturöversikt av femton kvalitativa och en kvantitativ studie. I analysen framkom fyra teman, tio subteman samt ett övergripande tema.

Det har blivit allt vanligare att svårt sjuka människor vårdas sista tiden i hemmet. I WHO:s definition av palliativ vård är familjen viktiga medlemmar i teamet kring den palliativa vården.Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser kring palliativ vård i hemmet.En litteraturstudie innehållande sju kvalitativa artiklar genomfördes. Samtliga artiklar hämtades från databaserna PubMed och CINAHL för att sedan analyseras av författaren.Studien visade att de närstående upplevde känslor av otillräcklighet. De hade också en önskan om att få vara mer delaktiga i omvårdnaden samt en önskan om att förbättra relationen med vårdteamet. Endel saknade såväl professionellt som informellt stöd och upplevde den nya situationen som livsomvälvande.

Background:Existential and spiritual thoughts are a big part of pallative care. The terms existential and spiritual can be understood in many different ways. It may mean thoughts about faith or thoughts concerning life and death. The nurse in palliative care need to have good communication skills, be responsible and be present and supportive in meeting with the patient.Aim:To describe the nurse's experiences of meeting patients' existential and spiritual thoughts in palliative care.Methods:A literature review based on 10 scientific studies have been done. The studies have been downloaded from the following scientific databases; Academic Search preimer, CINAHL Plus with   Full Text, and PubMed.

Palliativ omvårdnad är något de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i omvårdnaden ur ett patientperspektiv.  Nio artiklar valdes för granskning, ur artiklarnas resultat framkom sex teman: Upplevelser av; omvårdnadsrelationer, kommunikation och information, vårdmiljön, symtomkontroll, tillgänglighet och självbestämmande. I resultatet framkom att en förtroendefull relation och kommunikation skapade god omvårdnad. Brister i kommunikationen kunde även förekomma. En bra sjuksköterska upplevdes som någon som lyssnade och hade bred kunskap.

Studiens syfte var att undersöka vad sjuksköterskorna på Hospice hade för uppfattningar om sin egen och patienternas död, samt om deras syn på döden förändrats genom yrkesgången. Undersökningen är en kvalitativ empirisk studie med inspiration av den fenomenografiska ansatsen som analysmodell. Fem semistrukturerade djupintervjuer har gjorts, som därefter transkriberats ordagrant. Utfallsrummet utgjorde åtta beskrivningskategorier. Studiens resultat visar att sjuksköterskornas uppfattningar om döden mest relateras till livet, hur de lärt sig att uppskatta sitt liv och hur de klarar av att arbeta med något så ångestladdat som döden..

Inledning: Att vara tonåring och leva med en svårt sjuk och döende förälder är påfrestade och det finns en ökad risk att detta på lång sikt påverkar det psykologiska välbefinnandet. För att kunna stödja dessa tonåringar och förebygga risk för framtida psykisk ohälsa behöver vi ta reda på mer om deras upplevelser.Frågeställningar: Hur upplever tonåringar att ha en svårt sjuk och döende förälder?- Upplevelse av den egna livssituationen- Upplevelse av familjens livssituation- Upplevelse av delaktighet- Upplevelse av förberedelseMetod: Tematisk analys (Hayes 2000). Upprepade retrospektiva intervjuer med tonåringar som förlorat en förälder, som erhållit palliativ vård, inom ett år efter förlusten. Kvalitativ analys användes för att analysera resultatet.Resultat: Samtliga tonåringar upplever ett ökat ansvar.

Bakgrund: Närstående kan uppleva den palliativa vårdsituationen som mycket svår, då det kan vara första gången de konfronteras med en döende människa Att vara närstående till en palliativt sjuk patient kräver stöd åt den närstående, vilka kan vara vänner, familj, sjuksköterska eller i form av ekonomisk hjälp från samhället Syfte: Att kartlägga stöd till närstående då en patient får palliativ vård och stöd till närstående efter patientens död. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Sju kategorier framkom; att delta i stödgrupp, att få emotionellt stöd, att få praktiskt stöd, att vara delaktig i omvårdnaden, att främja hopp, att få stöd efter dödsfallet och att få information. Information som ges till en människa i kris når inte alltid fram. Att som sjuksköterska avsätta tid, vara påläst och inte använda ett svårt språk är avgörande för att samtalet ska falla väl ut.

Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation när barnet är svårt sjukt, olika per­spektiv på döden och döendet, palliativ vård samt sjuksköterskans roll i denna kontext.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svårigheter i arbetet med svårt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas.Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar.Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjukskö­terskor på­verkas som privatpersoner av sina patientrelationer särskilt om/när patienten avlider. Sorg är en av de mest före­kom­mande känslorna och att ventilera sina känslor kan hjälpa sjuksköterskan att hantera situatio­nen och gå vidare. Det framkommer även att sjuksköterskor förutom att hantera tunga känslor även måste utstå etiska konflikter, tidskrävande dokumentation och stress i form av personal­brist.

Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i livets slutskede på en neonatalavdelning.Bakgrund: Den palliativa vården har stor betydelse för barnets återstående liv samt död. Att bemöta hela familjens behov kräver mycket av sjuksköterskor. Att vårda barn i livets slutskede är en svår upplevelse och ett känslomässigt påfrestande arbete.Design: Kvalitativ ansats.Metod: Tretton kvinnliga sjuksköterskor, varav tolv med specialistkompetens rekryterades från två neonatalavdelningar i Sverige. Tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes våren 2015. Intervjuerna bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier med tillhörande sexton underkategorier.

Bakgrund: Behovet av god palliativ vård på generella vårdavdelningar på sjukhus är stort och bedöms öka i framtiden. Detta innebär att de flesta sjuksköterskor, oavsett om de är specialiserade inom palliativ vård eller ej, någon gång kommer att vårda palliativa patienter och deras närstående. Sjuksköterskan har en svår men viktig uppgift att ge god omvårdnad inte bara till patienten utan också de närstående. Det här innebär bland annat att erbjuda tillräckligt med stöd samt verka för de närståendes delaktighet i vården. Syfte: Att belysa hur närstående till patienter i livets slutskede som vårdas på sjukhus upplever omvårdnad från sjuksköterskan.

Bakgrund: Den postoperativa smärtans utfall påverkas av en rad olika faktorer såsom kirurgins lokalisation och omfattning, barnets ålder och dess förväntningar. I mitten av 1900-talet sågs negativa konsekvenser av att barn blev lämnade ensamma på sjukhus. Detta har lett fram till en mer familjecentrerad vård där föräldrarna har en viktig roll. Vården bygger på ett nära samarbete, där föräldrarna är en bro mellan barnet och vårdpersonalen. Föräldrarna kan med sin närvaro trösta, stötta och hjälpa barnet att lindra sin smärta.

Döden är ett kontroversiellt ämne som väcker starka känslor hos många människor. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser i samband med omvårdnaden av den döende patienten och hur sjuksköterskan hanterar sina upplevelser. Litteratursökning gjordes i sex databaser. 12 vetenskapliga artiklar granskades och resultatet visade att sjuksköterskors upplevelser är av både positiv, styrkande art och av negativ, energikrävande art. Resultat uppkom även om sjuksköterskans förhållningssätt till yrkesrollen och hantering av upplevelser.

Då livslängden i samhället ökar och alltfler lever länge med många diagnoser har vi ett växande behov av en välfungerande äldreomsorg. Efter ädelreformen dör alltfler äldre personer på särskilt boende, vilket föranleder ett intresse av att studera den omvårdnad som ges där. Syftet med föreliggande studie var därför att beskriva undersköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer under livets sista tid på särskilt boende. Studien baseras på intervjuer med sju undersköterskor som har minst tre års erfarenhet av att arbeta på särskilt boende. Analysen av intervjumaterialet gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre teman; en naturlig väg mot döden, den äldre personen som utgångspunkt i omvårdnaden samt ömsesidighet och samarbete med begränsande förutsättningar.  Undersköterskorna ser döende vid hög ålder som en naturlig process de inte vill försöka motverka och inte heller talar med varandra om.

BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

Bakgrund: En litteraturgenomgång av aktuell forskning visar bristande riktlinjer för samarbete och ansvarsfördelning mellan föräldrar och sjuksköterskor i den palliativa vården av barn. Det framkommer kunskapsbrister kring vilka behov föräldrar har under barnets palliativa vårdtid och hur de på bästa sätt kan stödjas. Syfte: Studiens syfte var att belysa föräldrars upplevelser av sin relation med sjuksköterskan under den tid deras barn vårdas palliativt. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Med modifierad innehållsanalys analyserades berättelser från tio bloggar skrivna av föräldrar till svårt sjuka barn.