Syftet med denna uppsats är att undersöka debatten för och mot eutanasi. Med eutanasi menas här när en läkare aktivt och avsiktligt avslutar avslutar en patients liv på dennes begäran. Ett av motargumenten är att den palliativa vården är fullt tillräcklig för att lindra lidande och erbjuda patienter ett värdigt slut på livet. Jag kommer därför att undersöka vad den svenska palliativa vården har att erbjuda i form av smärtlindring till patienter med svåra smärtor. John Keown är en av de mest framgångsrika kritikerna mot eutanasi och jag kommer att granska hans argument för att se om de är hållbara.

Bakgrund: När en människa är drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjärtsjukdom, som är i ett palliativt skede innebär det för de flesta människor en existentiell erfarenhet. Både den sjuka människan och dennes närstående tvingas att fundera på bl.a. sin relation till döden och vad som är meningen med livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård och vad som kan utlösa dessa.Metod: Forskningsmetoden som användes var en allmän litteraturstudie.

Som sjuksköterska inom hälso- och sjukvården är mötet med palliativa patienter vanligt.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors möjligheter samt svårigheter i mötet med palliativa patienter i hemsjukvård, på hospice samt på sjukhus.En litteraturstudie genomfördes där författarna granskade tretton kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed.Resultatet i studien visade att sjuksköterskorna oavsett om de arbetade inom den palliativa vården på sjukhus, i hemmet eller på hospice, så stod de inför olika svårigheter och möjligheter i sitt möte med patienter.Sjuksköterskorna ansåg att de viktigaste delarna var att kunna skapa goda relationer till patienter och anhöriga och att dessutom kunna ha en god kommunikation. Det framkom också att sjuksköterskorna upplevde svårigheter då de stod inför svåra etiska frågor. Sjuksköterskorna kände att de i sitt arbete kunde uppleva en maktlöshet på grund av tidsbrist och ekonomi, samt att det fanns en risk att i arbetet bli utbränd. Arbetet underlättades av att arbeta i team och få stöd från arbetskamrater. Det var även viktigt att sjuksköterskorna tog hand om sin egen hälsa.Sjuksköterskorna upplevde att den palliativa vården styrkte dem i sin yrkesroll och det gav både yrkesmässiga och personliga erfarenheter..

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Suicid har länge varit den främsta dödsorsaken bland unga människor.Det är en stor uppgift för sjukvården att bemöta patienterna på ett respektfullt sätt med en öppenhet och acceptans. Att ge en personcentrerad vård kräver ett holistiskt synsätt, vilket kan vara en utmaning och bygger på god kommunikation. Det finns endast ett fåtal studier genomförda om patienters upplevelser av att bli vårdade på sjukhus. Det gör att behovet av fler studier kring ämnet bör genomföras. Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnad på sjukhus efter suicidförsök.Studien var en litteraturstudie där resultatet baserades på 11 vetenskapliga artiklar som granskades och bearbetades.

Studien hade till syfte att beskriva faktorer som var av vikt i bemötandet av patienter inom palliativ vård och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i olika databaser samt via manuell sökning. Sökorden som har använts var palliative care, caring, patients, end-of-life, hospice, cancer, needs, support och experience. Antal granskade artiklar var 11. Granskningen resulterade i fyra faktorer; information, kommunikation, känslomässig dimension och delaktighet i vården.

Bakgrund: Det har blivit alltmer vanligt att cancersjuka patienter i livets slutskede vårdas palliativt i hemmet. Huvudansvaret för omvårdnaden i hemmet hamnar på de anhöriga eftersom de befinner sig närmast den sjuke patienten. För att sjukvården ska kunna stötta de anhöriga på bästa sätt är det viktigt att få kunskap om hur de anhöriga upplever sin livssituation. Syftet med studien var att beskriva hur anhöriga upplever hemsituationen då en cancersjuk anhörig vårdas palliativt i hemmet. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som söktes i Medline och Cinahl.

Bakgrund: När en anhörig drabbas av cancer och vårdas vid livets slut väljer den anhörige ofta att vårdas hemma. Den närstående tar då på sig ansvaret som vårdare.Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av att vårda sin anhörig med cancer i hemmet vid livets slut.Metod: Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarnas innehåll analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Utifrån artiklarna framkom fyra huvudkategorier och två underkategorier som beskriver olika upplevelser av hur det är för den närstående att vårda vid livets slut. Resultatet visade att den närstående väljer att prioritera den anhörige över sig själv vilket leder till ökad fysisk och psykisk påfrestning av den närståendes hälsa. Trots ökad påfrestning väljer den närstående ändå att ta på sig ansvaret som vårdare utifrån kärlek.

Bakgrund: Sjuksköterskor ska arbeta med att främja liv och även att hjälpa till på bästa sätt för de människor där livet tar slut. Alla människor skall ges rätt till att få bestämma över sitt eget liv, få bästa möjliga vård och få dö under värdiga former. Döden är en del av livets villkor. Palliativ vård syftar till att förebygga och minska lidandet, och det övergripande målet är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes anhöriga. I sjuksköterskans åligganden ingår att lindra lidande.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse kring när deras barn befinner sig i det terminala skedet av svår sjukdom eller trauma, och av den palliativa vård de erhåller. Ett ytterligare syfte var att kvalitetsgranska artiklarna utifrån datainsamlingsmetod. Metod: Den föreliggande litteraturstudien har en beskrivande design. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl med sökorden child, parent, experience, palliative care och death. Tretton artiklar valdes ut och bearbetades. Huvudresultat: Det framkom att föräldrar upplevde att vägen mot att förlora ett barn var en kaosartad och känsloladdad tid.

Introduktion: Vård i livets slutskede är när döden väntar inom veckor eller dagar och syftar till symtomlindring och en förbättrad livskvalité för patienten och de närstående.Närstående upplever palliativ vård ofta som en främmande situation och påverkas fysiskt, känslomässigt och socialt. De närstående spelar en stor roll för välbefinnande och trygghet för patienten i den palliativa fasen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur närstående till patienter i palliativ vård upplever trygghet. Metod: Metoden var litteraturstudie och utgick från Polit & Beck (2008) niostegsmodelll. Sökningar gjordes i CINAHLoch PubMed efter utformning av lämpliga sökord.

Bakgrund: Alla patienter oavsett diagnos skall tillförsäkras en palliativ vård i livets slut på lika villkor över hela landet. Forskning visar att den äldre patienten inte alltid ges möjlighet att ta del av denna typ av vård. Det finns en tydlig trend mot att äldre människor i större utsträckning kommer att vårdas i sitt hem till livets slut. För distriktssköterskan innebär detta att ställas inför nya utmaningar i sin profession för att kunna ge dessa patienter palliativ vård. Den äldre människan i livets slut genomgår en transition.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter med cancer upplevde att vårdas palliativt i hemmet samt vilket behov av stöd de hade. Litteratursökningen genomfördes på databaserna Blackwell Synergy, PubMed och Elin. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 1999 och 2007. Granskningen av artiklarna genomfördes med hjälp av en modifierad mall av Willman, Stoltz och Forsberg, Wengström. Urvalet resulterade i elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.