SAMMANFATTNING Att möta och vårda personer som är allvarligt sjuka och döende är svårt. Syftet med studien var att belysa på vilket sätt som sjuksköterskan kan förmedla empati till en patient i livets slutskede samt att beskriva hur den empatiska relationen kan förstås med hjälp av Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Studien är litteraturbaserad och bygger på engelskspråkiga artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Studien bygger på sex vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 och 2000, varav fem är kvalitativa studier och en är litteraturstudie. I resultatet framkom att en god relation mellan sjuksköterska och patient är av betydelse för en empatisk relation, samt olika kommunikationsvägar och socialt samspel för att få patienten att uppleva livskvalitet.

I sjuksköterskans möte med döende patienter samt deras anhöriga uppstår utmaningar och svårigheter. Sjuksköterskan måste kunna agera utifrån sin empatiska förmåga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken betydelse sjusköterskornas empatiska förhållningssätt har inom den palliativa vården. Joyce Travelbee användes som referensram. Hennes omvårdnadsteori bygger på att omvårdnaden är en mellanmänsklig process där sjuksköterskan medverkar i det förebyggande arbete som krävs för att övervinna eller hitta meningen i sjukdom och lidande.

Den palliativa vårdfilosofin härstammar från hospice-rörelsen som tog form i England under 1960-talet. Syftet med den palliativa vården är att människor i livets slutskede ska få uppleva största möjliga livskvalitet. Bakgrunden beskriver den palliativa vårdfilosofin samt definierar begreppen lidande, hälsa, välbefinnande och vårdrelation. Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt och materialet analyserades med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys. Syftet med studien var att belysa de faktorer som ur sjuksköterskans perspektiv dels kan åsamka patienten vårdlidande och dels kan ge patienten välbefinnande i mötet inom palliativ vård.

Cancer är en vanlig sjukdom som de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med inom slutenvården. På vårdavdelningar vårdas patienter med cancer parallellt med andra patientkategorier. Sjuksköterskor slits mellan olika patienter med olika behov. En viktig uppgift för sjuksköterskor är att skapa en god relation till patienten i vårdandet. Det innebär att vara nära, stödja och ge patienten en möjlighet att bearbeta sin situation.

Utvecklingen i samhället visar på att allt mer kvalificerad vård bedrivs i hemmet och detta ställer nya krav på de närstående och professionella vårdgivarna.En förutsättning för vård i hemmet är att det (oftast?) finns en närvarande närstående som kan delta i vården. De närstående har en central roll i vårdandet i samverkan med professionell vårdpersonal.Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en cancersjuk make/maka i hemmet. Hur upplevs stödet från professionell vårdpersonal? I studien har sex närstående intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier som har betydelse för närståendes upplevelser av att vårda samt stödet från vårdpersonalen.

Bakgrund: Antalet personer som vårdas palliativt i hemmet har ökat det senaste decennierna. Den palliativa vården innebär en helhetsvård av den sjuke i livets slutskede. Den skall samtidigt vara ett stöd för de närstående som har en betydelsefull roll för den sjuke.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelser av att vårda en närstående med cancer sjukdom.Metod: En innehållsanalys genomfördes i denna litteraturstudie enligt Friberg (2006). Artikelsökningarna gjordes via Cinahl och PubMed. I resultatet användes sammanlagt elva kvalitativa vetenskapliga studier som granskats.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar svårt sjuka döende patienter konfronteras dagligen av sorg, frustration och svårvärderade symtom, där även etiska och kulturella aspekter ingår. I en allt mer personcentrerad och mångkulturell vårdmiljö ökar förväntningar och krav på sjuksköterskans yrkeskunskap.Syfte: Syftet med studien är att belysa etiopiska sjuksköterskors erfarenheter av patienters uttryck för skuld och skam i palliativ hemsjukvård i Addis Ababa, Etiopien, samt illustrera efterföljande omvårdnadshandlingar.Metod: Studien baseras på sjuksköterskors erfarenheter. Fokusgruppsdata insamlades under våren 2013, i Addis Ababa i Etiopien. Ljudinspelad data transkriberades och analyserades med stöd av kvalitativ systematisk textkondensering. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att skuld- och skamkänslor i samband med obotlig sjukdom hör nära samman med tidigare livshandlingar. Skuld-och skamkänslor kunde enligt sjuksköterskorna vara såväl kulturellt som individuellt betingat.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning.

Föräldrar med barn som får diagnosen cancer hamnar i en livskris. Hela familjen drabbas av kaos. För att föräldrarna ska känna att de får stöd av sjuksköterskan, krävs att de får anpassad och lättillgänglig information om sitt barns sjukdom. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa behovet av stöd, hjälp och information inom barncancersjukvården, ur både föräldrars och sjuksköterskors perspektiv. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes.

Människor idag blir äldre och fler kommer i framtiden att vara i behov av palliativ vård samtidigt som vården i hemmet expanderar. Närstående till patienter i den palliativa hemsjukvården kan uppleva känslor av otillräcklighet, maktlöshet och hjälplöshet. De känner ett stort ansvar för den sjuke samtidigt som de inte alltid känner sig sedda av vårdpersonalen. Syftet med studien var att belysa de närståendes erfarenheter av vårdpersonalens omvårdnad vid palliativ hemsjukvård. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar som sammanställdes och bildade resultatet.

SammanfattningBakgrund: I palliativ vård behöver närstående existentiellt och praktiskt stöd för att kunna hantera den svåra livssituationen det innebär att leva med en nära i livets slutskede. Närstående har behov av trygghet och en önskan om att den sjuke ska ha det så bra som möjligt. Syfte: Att belysa närståendes behov av stöd vid vård i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning av aktuell forskning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SweNurse+.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning.

Palliativ vård strävar efter att förebygga och lindra lidande för patienten som är drabbad av livshotande sjukdom. Det handlar om att lindra den fysiska smärtan men i lika stor utsträckning den psykiska. Genom att vårdaren initierar och utvecklar en vårdande relation med patienten kan hon hjälpa denne att nå bästa möjliga livskvalitet under den tid som finns kvar. Detta är många gånger en svår uppgift. Denna studies syfte var att beskriva hur den vårdande relationen framträder i vårdandet av patienter i den palliativa vården.

Background The aim of palliative care is to improve the quality of life for both the patient and her next of kin during the patient?s end of life. Palliative care rests on the four cornerstones managing symptoms, communication and relationship, teamwork and relative support. The nurses? task is to assess the patients? physical, mental and spiritual needs according to these four cornerstones.Aim To assess nurses? experiences of treating patients at the end of life.Method Eleven academic journals that respond to the aim has been analyzed and synthesized in a literature review in order to summarize current research on the subject.