Inledning: Palliativ vÄrd utförs pÄ mÄnga stÀllen inom vÄrden. NÀstan var man Àn jobbar somsjuksköterska stöter man pÄ patienter som befinner sig i livets slut. Bakgrund: Palliativ vÄrd Àrlindrande vÄrd i livets slut. WHO har utvecklat riktlinjer för palliativ vÄrd. Enligt svenska statensprioriteringsutredning bör rÀttigheten att fÄ en vÀrdig sista tid i livet prioriteras högt.

Sjuksköterskor kommer genom sin profession i kontakt med bÄde födelse och död. För personer som inte har lÄng tid kvar i livet Àr det av betydelse att vÄrden sker pÄ ett sÄdant sÀtt att deras vÀrdighet kan skyddas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter vid livets slutskede. Tio vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att kÀnna meningsfullhet genom att kunna tillgodose patientens behov, att bli medveten om och kunna hantera egna kÀnslor i svÄra situationer, att anvÀnda personlig erfarenhet för att möta behov hos patienter och anhöriga, att kunna se döden som god.

Patienter med cancersjukdom kan ha önskemÄl om aktiv palliativ cytostatikabehandling i livets slutskede. MÄlet med behandlingen Àr att förebygga eller lindra symtom som sjukdomen för med sig. Den behandlingen som ges fÄr inte ge sÄ mycket besvÀr att patientens livskvalitet försÀmras utan mÄlet Àr att försöka hÄlla tillbaka sjukdomen sÄ patienten fÄr leva lÀngre. Det Àr viktigt att ha en fortsatt tro pÄ framtiden, att vara aktivt delaktig i sin sjukdom dÀr cytostatikabehandling kan skapa hopp och livskvalitet. Syftet var att undersöka hur patienter med cancersjukdom upplever aktiv behandling med cytostatika i livets slut nÀr bot inte lÀngre Àr möjlig.

Idag Àr cancer den andra vanligaste dödsorsaken i Sverige. För att kunna hjÀlpa patienterna som inte kommer att överleva en obotlig cancer diagnos, behövs bland annat erfarna sjuksköterskor inom palliativ vÄrd. Den palliativa vÄrden syftar till att lindra symtom för att patienten ska uppnÄ en god livskvalitet. Syftet med studien var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva betydelsefulla faktorer för god palliativ vÄrd och sjuksköterskans upplevelse av dessa faktorers betydelse för den palliativa vÄrden av vuxna personer med cancer och deras nÀrstÄende. En kvalitativ litteraturstudie valdes som metod dÀr 8 kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell för innehÄllsanalys.

Bakgrund: Palliativ vÄrd bygger pÄ ett förhÄllningssÀtt dÀr mÄlet Àr att förebygga och lindra lidande samt förbÀttra livskvalité hos patienter och nÀrstÄende. VÄrden tillhandahÄlls utifrÄn ett helhetsperspektiv vilket innefattar andliga och existentiella frÄgor. Dessa frÄgor kan vara komplexa att hantera för sjuksköterskan. Arbetet kan dÀrför kÀnnas slitsamt och pÄfrestande men samtidigt vara berikande och utvecklande. FörmÄga att bemÀstra svÄra situationer underlÀttas av att sjuksköterskan har goda kunskaper om existentialfilosofi och livsfrÄgor samt fÄr stöd i yrkesrollen.

Syftet med vÄr studie Àr att göra en kartlÀggning över Sveriges palliativa slutenvÄrdsenheteroch undersöka dessa utifrÄn organisation, behov, vÀrdegrund och nÀrstÄendestöd. MÄlet medstudien Àr att den ska vara heltÀckande och information om vilka enheter som finns i Sverigehar inhÀmtats genom registret pÄ Nationella rÄdet för palliativ vÄrds hemsida.Undersökningen innefattar endast palliativa enheter som bedriver slutenvÄrd. I genomförandethar vi anvÀnt en kvantitativ metod. Vi har gjort en webbenkÀt som har skickats ut via mail tillansvarig person pÄ varje palliativ enhet. Resultatet har vi analyserat med hjÀlp avstatistikprogrammet SPSS och olika statistiska verktyg.

Bakgrund: En god munhĂ€lsa betyder mycket för vĂ€lbefinnandet och omrĂ„det Ă€r sparsamt studerat inom palliativ vĂ„rd. För att kunna bedöma munstatus pĂ„ ett strukturerat sĂ€tt rekommenderas Revised Oral Assessment Guide (ROAG) att anvĂ€ndas i Sverige. Året som studien utfördes gavs en prestationsersĂ€ttning till alla svenska kommuner som anvĂ€nde ROAG och dokumenterade munhĂ€lsa i det nationella kvalitetsregistret senior alert.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om munhĂ€lsobedömningar gjorts enligt ROAG, och om Ă„tgĂ€rderna som vidtagits stĂ€mmer överens med ROAGs rekommendationer. Det har Ă€ven studerats om lĂ€kare eller tandlĂ€kare konsulterats, dĂ„ allvarliga problem med munhĂ€lsan upptĂ€cktes.Metod: En retrospektiv kvantitativ studie Ă€gde rum pĂ„ en palliativ slutenvĂ„rdsavdelning Pappersjournaler av 68 patienter granskades. Patienter som inte var i en palliativ fas eller som hade gĂ„tt bort inom en vecka efter ankomst exkluderades frĂ„n studien.

Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja anhöriga till patienter i palliativ vÄrd dÄ det Àr betydelsefullt för att de skall kunna medverka i och förstÄ den vÄrdande situationen. Varje möte Àr unikt och det krÀvs en anpassningsbarhet och en fungerande kommunikation. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och anhöriga leder till tolerans, samverkan och tillfredsstÀllande av behov. Syftet med studien var att beskriva möten mellan sjuksköterskor och anhöriga till patienter i palliativ vÄrd. Metoden som har anvÀnts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) ?r en neurodegenerativ sjukdom som g?r att muskler f?rtvinar och ger personen en successiv f?rsvagning i kroppen. Det leder bland annat till sv?righeter att r?ra sig, ?ta och tala. Sjukdomen ?r obotlig men bromsande medicinering och symtomlindrande behandling erbjuds.

Flera av de patienter som vÄrdas palliativt idag Àr inte adekvat smÀrtlindrade. En bidragande orsak till detta Àr att en del patienter upplever en sÄdan rÀdsla för det analgetika som anvÀnds att de vÀljer att inte alls eller inte fullstÀndigt genomgÄ smÀrtbehandling. Denna litteraturstudie hade som syfte att identifiera de vanligast förekommande patientrelaterade hindren vid farmakologisk smÀrtlindring inom palliativ vÄrd, samt att undersöka hur dessa barriÀrer pÄverkade patientens vilja att genomgÄ smÀrtbehandling. Resultaten visade att de vanligast förekommande hindren var en rÀdsla för att smÀrta indikerar att sjukdomen har förvÀrrats, en rÀdsla för missbruk, tolerans, biverkningar, morfin och injektioner samt en stoisk eller fatalistisk uppfattning. Vidare utgjorde en rÀdsla för att distrahera lÀkaren ett hinder samt vilja att vara en "duktig" patient som inte klagar över smÀrta.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors instÀllning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi Àr en komplex frÄga dÀr olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansÄg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för vÀrnandet av patientens autonomi, vid svÄr obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten sjÀlv tog upp förfrÄgan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skÀl. Yngre deltagare och de med lÀgre utbildning var mer positiva till eutanasi medan Àldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ instÀllning.

Bakgrund: VÄrdpersonalen har en viktig funktion i omvÄrdnaden av nÀrstÄende till palliativt sjuka patienter. Den palliativa vÄrdsituationen var ofta en ny upplevelse för de nÀrstÄende. VÄrdpersonalens uppgift var dÀrmed att ge aktuell information samt se till att nÀrstÄende blev delaktiga i vÄrden. Syftet: Med litteraturstudien var att belysa vÄrdpersonalens stöd till nÀrstÄende samt beskriva vilka behov nÀrstÄende hade i palliativ vÄrd. Metod: Femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod analyserades enligt innehÄllsanalys och lÄg till grund för litteraturstudien.

Studien hade till syfte att beskriva faktorer som var av vikt i bemötandet av patienter inom palliativ vÄrd och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i olika databaser samt via manuell sökning. Sökorden som har anvÀnts var palliative care, caring, patients, end-of-life, hospice, cancer, needs, support och experience. Antal granskade artiklar var 11. Granskningen resulterade i fyra faktorer; information, kommunikation, kÀnslomÀssig dimension och delaktighet i vÄrden.

Det övergripande mÄlet med palliativ vÄrd Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalité för patienten och dennes familj. VÄrdpersonalen mÄste vara förberedd bÄde praktiskt och mentalt. Mötet mellan vÄrdpersonal och patienter beskrivs som en process respektive nÄgot som sker spontant. Författarna anknyter föreliggande studie till Benner och Wrubels omvÄrdnadsteori. Studiens syfte var att belysa det vÄrdande mötet mellan vÄrdpersonal och patienter i den palliativa vÄrden.

NÀrstÄende till patienter inom palliativ vÄrd utsÀtts för olika pÄfrestningar. Sjuksköterskans uppgift Àr att skapa en samlad bild av vilket behov av stöd de nÀrstÄende har, samt de stödÄtgÀrder som hon kan tillgodose.Syftet var att belysa de nÀrstÄendes behov av stöd inom den palliativa vÄrden och de stödÄtgÀrder som sjuksköterskan kan tillgodose.Metoden var en litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar ingick.Behovet av stöd varierade över tid och berodde pÄ den nÀrstÄendes tidigare relation till den sjuke. För mÄnga nÀrstÄende var det stödjande att prata med andra med liknande erfarenheter. Professionellt stöd utgjorde ett komplement. En viktig uppgift för sjuksköterskan var att undervisa de nÀrstÄende om specifika omvÄrdnadsproblem som kan uppstÄ, inklusive hantering av medicinteknisk apparatur.