Denna litteraturstudie presenterar effekter och förutsÀttningar för etisk reflektion i förhÄllande till organisatoriskt lÀrande i palliativ vÄrd. Arbetet Àr genomgÄende av ett kvalitativt förhÄllningssÀtt i analys och bearbetning. UtifrÄn en kvalitativ ansats ger litteraturstudien en fördjupning i omrÄdet etisk reflektion i förhÄllande till organisatoriskt lÀrande i palliativ vÄrd. Datainsamling skedde utifrÄn sökord kring palliativ vÄrd och etiska modeller. Urvalet presenteras i olika steg utifrÄn Fribergs analysgÄng.Resultatet av betydelsefulla förutsÀttningar för etisk reflektion presenteras utifrÄn huvudteman och underteman i tabell och löpande text.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt Àldre och fler önskar vÄrdas och dö i hemmet. Idag vÄrdas mÄnga inom allmÀn palliativ vÄrd med stöd av distriktssköterskor. I den tidigare forskningen inom palliativ vÄrd i hemmet har framför allt den specialiserade palliativa vÄrden beskrivits. FÄ studier har undersökt mötet mellan distriktssköterskor och patienter och nÀrstÄende inom allmÀn palliativ vÄrd.Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av mötet med patienter och dess nÀrstÄende vid allmÀn palliativ vÄrd i hemmet.Metod: Empirisk kvalitativ studie, deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer med Ätta distriktssköterskor.

Genom att stödja personer som fÄr palliativ vÄrd kan deras situation underlÀttas och livskvaliteten öka. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanstÀlla kunskap för att beskriva vilka behov av stöd som finns hos personer som fÄr palliativ vÄrd. I analysen, som liknar den tematiska analysen, ingick 14 vetenskapliga artiklar. Analysen utgick frÄn de tre huvudomrÄdena fysiska, andliga/existentiella och psykosociala behov av stöd I resultatet framkom att de fysiska behoven handlade om stöd till att kunna vara sjÀlvstÀndig och orka med vardagen, samt att inte behöva vara rÀdd och oroa sig för symtom sÄ som smÀrta. Andliga/existentiella behov handlade om att fÄ stöd till att finna en mening och komma till ro i situationen.

Med syftet att utveckla den kommunala hemsjukvÄrden har representanter frÄn kommun, svenska kyrkan samt primÀrvÄrden startat ett samverkansprojekt. Detta för att se om samverkan kan öka möjligheterna att tillgodose den palliativa patienten och dess nÀrstÄendes behov. Denna samverkan startade dÄ parterna upplever att palliativ vÄrd Àr en komplex vÄrd med mÄnga behov hos patienter och nÀrstÄende. Ambitionen Àr att se om samverkan kan öka förutsÀttningarna för att bÀttre tillgodose de existentiella och andliga behoven dÄ det ofta saknas kunskap om hur och vem som bÀst kan hjÀlpa patienten och dess nÀrstÄende att hantera dessa frÄgor.Syftet Àr att beskriva samordnarnas erfarenhet av samverkan mellan kommun, primÀrvÄrd och Svenska kyrkan inom den palliativa hemsjukvÄrden. Sju semistrukturerade intervjuer med samordnare för de lokala samverkansgrupperna genomfördes, datamaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalysI resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier.

Bakgrund: Litteratur visar att olika aspekter i kommunikationen har betydelse för hur mötet upplevs. För att ett givande möte ska uppstÄ mÄste vÄrdpersonalen veta hur patienten vill bli behandlad. Patienter i den palliativa vÄrden har speciella behov av att fÄ prata om sin sjukdom och sitt förflutna. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters och vÄrdpersonals upplevelser av kommunikation i det vÄrdande mötet i den palliativa vÄrden. Metod: Litteraturstudien byggde pÄ sju vetenskapliga artiklar och en avhandling som analyserats med innehÄllsanalys.

Elderly patients experiences of palliative care ? a rewireThe purpose of this paper was to study elderly patient?s experience of palliative care with present knowledge as starting point. The questions were; what criteria do the elderly, dying person think is most important to fulfill in palliative care? and how satisfied is the elderly, dying person with the palliative care that are giving to him/her? The information were collected by a data based search trough science magazines and technical literature. Four relevant studies were found; Costello (2001), Heyland (2005), Wilson (1999) and Formiga (2004).

Elderly patients experiences of palliative care ? a rewireThe purpose of this paper was to study elderly patient?s experience of palliative care with present knowledge as starting point. The questions were; what criteria do the elderly, dying person think is most important to fulfill in palliative care? and how satisfied is the elderly, dying person with the palliative care that are giving to him/her? The information were collected by a data based search trough science magazines and technical literature. Four relevant studies were found; Costello (2001), Heyland (2005), Wilson (1999) and Formiga (2004).

Titel: Kompetensutveckling inom palliativ vĂ„rd Institution: Institutionen för vĂ„rdvetenskap och hĂ€lsaKurs: LVO 110, VĂ„rd och omsorg för lĂ€rare Författare: Ingrid Hellberg och Ammie ÖrtlundHandledare: Annica LagströmExaminator: Kaety Plos Sidantal: 21Examen: HT 2008-01-17För vĂ„rdpersonal Ă€r omvĂ„rdnad en central del av arbetet och det behövs kompetens för att utföra den. Kompetensen bör dessutom utvecklas för att vĂ„rdarbetet ska bli sĂ„ professionellt som möjligt. Inom palliativ vĂ„rd Ă€r det sĂ€rskilt betydelsefullt att personalen har den kompetens som krĂ€vs eftersom de döende personerna och deras anhöriga Ă€r i en speciell situation. I problemformuleringen berĂ€ttar vi att det Ă€r mĂ„nga vĂ„rdgivare som tycker att det Ă€r svĂ„rt att i hantera funderingar som handlar om livets mening och död. Det brister i kunskaper om hur lĂ€raren kan gĂ„ till vĂ€ga inom undervisningen av palliativ vĂ„rd och av den anledningen Ă€r det svĂ„rt för lĂ€raren att hantera uppgiften.

Bakgrund: Inom den palliativa vÄrden har möjligheten att fÄ vÄrdas i hemmet ökat genom Ären. Idag vet man att nÀrstÄende utför betydande insatser inom vÄrden och omsorgen och att deras insatser bedöms vara tidsmÀssigt mycket större Àn frÄn den offentliga vÄrden. Att vara nÀrstÄende till nÄgon som Àr sjuk Àr en upplevelse som Àr unik för varje enskild individ. Upplevelsen av isolering, att behöva ignorera sina egna kÀnslor och kÀmpa för sin egen överlevnad kan uppstÄ hos de nÀrstÄende som vÄrdar en sjuk i hemmet.Syfte: Att belysa nÀrstÄendes upplevelser av palliativ hemsjukvÄrd.Metod: En litteraturöversikt har gjorts baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats. De databaser som anvÀnts vid artikelsökningen Àr Cinahl plus with Full Text, PubMed samt Medline with full text med sökorden Family, Palliative home care, Experiences och Sweden.

Den palliativa vÄrden Àven kallad vÄrd vid livets slutskede, innebar stora omstÀllningar för patienter, vilket skapade ett intresse att belysa copingstrategier patienter anvÀnder sig av i palliativ vÄrd. MÄlet med problemformuleringen var att utreda hur patienter upplever sina copingstrategier och hur sjuksköterskor bÀst kan stödja patienter med sina copingstrategier. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa patienters copingstrategier i palliativ vÄrd. Som en metod utfördes en systematisk litteraturstudie, innehÄllande 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet framhöll copingstrategierna: undvikande, att kÀnna hopp och tro, samt  behovet av stöd.

Bakgrund: NÀr botande vÄrd inte lÀngre Àr möjligt krÀvs en klar och noga övervÀgd vÄrd för att hjÀlpa bÄde patient och nÀrstÄende. Inom den palliativa vÄrden ses döden som ett normalt skeende, och varken pÄskyndar eller skjuter upp döden. VÄrden ger individer stöd att leva med vÀrdighet och bÀsta möjliga omvÄrdnaden i livets slutskede. I palliativ vÄrd ses patienten och nÀrstÄende som en helhet för att möjliggöra att de fÄr den bÀsta möjliga vÄrden. Syfte: Syftet Àr att utifrÄn ny forskning beskriva kommunikationen mellan sjuksköterska och nÀrstÄende i palliativ vÄrd.

Bakgrund: NÀr en mÀnniska Àr drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjÀrtsjukdom, som Àr i ett palliativt skede innebÀr det för de flesta mÀnniskor en existentiell erfarenhet. BÄde den sjuka mÀnniskan och dennes nÀrstÄende tvingas att fundera pÄ bl.a. sin relation till döden och vad som Àr meningen med livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vÄrd och vad som kan utlösa dessa.Metod: Forskningsmetoden som anvÀndes var en allmÀn litteraturstudie.

Att varje dödsfall gör ett bestÄende intryck pÄ de efterlevande Àr ett Äterkommandefaktum för de som vÄrdar patienter palliativt. Palliativ vÄrd i hemmet Àr en vÄrdformsom ökar i omfattning och som bygger pÄ en samverkan av flera yrkeskategorier i olikaorganisationsformer. Professionell vÄrd i hemmet vid livets slut utifrÄn ettlivsvÀrldsperspektiv avser att lindra patientens lidande och istÀllet uppnÄ optimaltvÀlbefinnande för patienten och de nÀrstÄende. DÄ det Àr en vÄrd som stÀller krav pÄsjuksköterskors förmÄga att medvetet samordna och tillÀmpa olika kunskaper inomomvÄrdnad, Àr det viktigt att urskilja vilka faktorer som Àr av betydelse för patientensupplevelse av att vÄrdas palliativt i hemmet. Syftet med detta arbete Àr att belysafaktorer av betydelse för patienters upplevelse av palliativ vÄrd i det egna hemmet.Studien baseras pÄ en litteraturstudie, dÀr Evans (2003) modell anvÀnds för att analyseraÄtta kvalitativa artiklar som Äterfanns i databaserna Cinahl, MedLine och PubMed.Analysen gav upphov till tvÄ huvudteman; lidande respektive vÀlbefinnande.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar inom palliativ vÄrd i hemsjukvÄrden.Metod: Sju arbetsterapeuter verksamma inom hemsjukvÄrden deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades via kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Betydelsen av det professionella förhÄllningssÀttet med palliativa klienter och anhöriga, Arbetsterapiprocessens genomförande i arbetet med palliativa klienteroch Vikten av ett vÀlfungerande samarbete och samverkan med andra professioner.Resultat: Resultatet visade vikten av arbetsterapeuternas bemötande mot klienterna för att de ska fÄ behÄlla sin integritet och vÀrdighet dÄ arbetsterapeuterna ofta möter klienter i sköra tillstÄnd. Arbetsterapeuterna poÀngterar att det Àr viktigt att inkludera anhöriga i processen dÄde Àr lika delaktiga som klienterna i det som sker. Arbetsterapeuterna arbetar för att det ska bli sÄ bra som möjligt för klienterna och att de ska fÄ göra det som de upplever Àr meningsfullt och roligt den sista tiden i livet.

Bakgrund: Kommunikationen har en grundlÀggande betydelse för allt omvÄrdnadsarbete med patienter, men blir Ànnu viktigare nÀr det rör mÀnniskor som vÄrdas palliativt. VÄrdpersonalen ska ge korrekt information till patient och samtidigt kunna lyssna pÄ patienten och tyda patientens individuella sÀtt att kommunicera genom verbal och icke verbal kommunikation. Syftet med denna studie var att belysa kommunikationen i mötet vid palliativ vÄrd. Metoden: Studien utfördes som en litteraturstudie. Författarna valde att analysera nio vetenskapliga artiklar, dÀr alla valda innehöll omrÄdet kommunikation.