Bakgrund: Litteratur och tidigare studier tyder pĂ„ att mĂ€nniskor behöver fysisk beröring. Äldre personer blir sĂ€llan fysiskt berörda. Detta gĂ€ller sĂ€rskilt personer i nĂ„gon form av vĂ„rdande situation. En Ă€ldre person som inte fĂ„r tillrĂ€ckligt med beröring kan uppleva minskad livskvalitet. Syfte: Vilken betydelse har fysisk beröring för vĂ€lbefinnandet hos Ă€ldre mĂ€nniskor? Delsyfte: Har beröring positiva och eller negativa effekter för vĂ€lbefinnandet? Metod: En litteraturstudie baserad pĂ„ sju vetenskapliga artiklar som har analyserats och bearbetats med hjĂ€lp av Graneheim och Lundmans innehĂ„llsanalysmetod.

Frakturer Àr nÄgot som drabbar mÄnga mÀnniskor, i synnerhet Àldre mÀnniskor, men det finns fÄ vetenskapliga studier som beskriver deras upplevelse av smÀrta i samband med frakturer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av smÀrta relaterat till frakturer utifrÄn frÄgestÀll-ningarna: hur upplever personer en akut fraktursmÀrta: hur be-skriver personer sitt uthÀrdande: hur beskriver personer sina kÀnslor inför framtiden. Med akut smÀrta menar vi i denna studie inte bara den smÀrta som uppstÄr vid skadetillfÀllet utan Àven den frakturrelaterade smÀrtan under lÀkningsprocessen som kan vara upp till sex mÄnader. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analy-sen resulterade i Ätta kategorier: att vara rÀdd för att fÄ mer ont vid rörelse: att kÀnna sig maktlös och sÄrbar nÀr smÀrtan Àr outhÀrdlig: att vakna av smÀrtan: att stÄ ut utan tillrÀcklig smÀrtlindring: att försöka koncentrera sig pÄ nÄgot annat för att fÄ lindring: att vara rÀdd att inte bli trodd: att kÀnna oro för att smÀrtorna blir bestÄende: att vara rÀdd för att inte överleva men ÀndÄ kÀmpa.

Frakturer Àr nÄgot som drabbar mÄnga mÀnniskor, i synnerhet Àldre mÀnniskor, men det finns fÄ vetenskapliga studier som beskriver deras upplevelse av smÀrta i samband med frakturer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av smÀrta relaterat till frakturer utifrÄn frÄgestÀll-ningarna: hur upplever personer en akut fraktursmÀrta: hur be-skriver personer sitt uthÀrdande: hur beskriver personer sina kÀnslor inför framtiden. Med akut smÀrta menar vi i denna studie inte bara den smÀrta som uppstÄr vid skadetillfÀllet utan Àven den frakturrelaterade smÀrtan under lÀkningsprocessen som kan vara upp till sex mÄnader. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analy-sen resulterade i Ätta kategorier: att vara rÀdd för att fÄ mer ont vid rörelse: att kÀnna sig maktlös och sÄrbar nÀr smÀrtan Àr outhÀrdlig: att vakna av smÀrtan: att stÄ ut utan tillrÀcklig smÀrtlindring: att försöka koncentrera sig pÄ nÄgot annat för att fÄ lindring: att vara rÀdd att inte bli trodd: att kÀnna oro för att smÀrtorna blir bestÄende: att vara rÀdd för att inte överleva men ÀndÄ kÀmpa.

Sammanfattning:ForskningsfrÄga? Vilka faktorer kan pÄverka kundens upplevelse i upplevelserummet och hur hanterar företag som arrangerar olika typer av tillstÀllningar dem?Syfte? Att fÄ en bÀttre inblick i hur olika företag anvÀnder sig av upplevelserummet för att förbÀttra upplevelsen för sina kunder.? Att ge intresserade lÀsare en större förstÄelse för upplevelserummets komplexitet.MetodI denna uppsats har jag anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod bestÄende av fem intervjuer. Dessa personer Àr anstÀllda pÄ olika arbetsplatser och har skilda arbetsuppgifter, men gemensamt Àr att de arbetar med upplevelser av olika slag. Fyra av intervjuerna skedde ansikte mot ansikte och en per telefon.SlutsatserEfter mina genomförda intervjuer och inlÀst teori kring upplevelser och servicelandskap, sÄ har jag fÄtt en inblick i hur svÄrt det kan vara att fÄ alla faktorer att samspela. Faktorer inom omrÄdet kan t.ex.

Flertalet individer lider av lÄngvarig smÀrta vÀrlden över. Dock Àr det svÄrt för vÄrdgivare att förstÄ en patient med lÄngvarig smÀrta utan att sjÀlv vara drabbad och leva med det. Exakt vad lÄngvarig smÀrta Àr och hur det definieras Àr inte alltid sjÀlvklart. Mycket forskning lyfter bland annat fram vad smÀrta Àr och hur det Àr indelat i olika omrÄden. Det finns Àven forskning om vad som skiljer lÄngvarig smÀrta frÄn akut eller kortsiktig smÀrta.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av delaktighet i en bostadsanpassningsprocess. Sju kvinnor med varierande funktionshinder som beviljats och tagit del av bostadsanpassning av kök intervjuades. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tvÄ huvudkategorier: ?Betydelsen av inflytande i processen? och ?Betydelsen av att fÄ vara en del i processen? med underkategorierna Trygghet och tillit, TillÄtas vara delaktig i den första huvudkategorin och PÄverkan och valmöjligheter, SjÀlvbestÀmmande och initiativtagande i den andra. Dessa kategorier beskriver nÀr och hur kvinnorna upplevt delaktighet genom bostadsanpassningsprocessen.

Syftet med uppsatsen var att ge en övergripande bild av barns upplevelse av pappans vÄld mot mamman, samt att undersöka hur denna problematik kan konstrueras i forskningslitteraturen. Uppsatsens frÄgestÀllning var: Hur diskuterar forskningslitteraturen barns upplevelse av mÀns vÄldsutövande i hemmet, med fokus pÄ temana barnets hemmiljö, den vÄldsutövande pappan, den vÄldsutsatta mamman och sociala, fysiska och psykiska konsekvenser av vÄldet för barnet? Uppsatsen Àr en selektiv kunskapsöversikt av nio primÀrdokument. Resultaten analyserades med hjÀlp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visade att barn som upplever pappans vÄld mot mamman uppfattar hemmiljön som oförutsÀgbar, och barnen kan ha svÄrigheter i att knyta an till förÀldrarna.

Mönster i markbelÀggning Àr en av mÄnga faktorer som pÄverkar mÀnniskors upplevelse av den omkringliggande miljön, och vi som landskapsarkitekter har ett stort ansvar i skapandet av dessa miljöer. Det vore rimligt om vÄr kunskap motsvarade vÄr inblandning i detta skapande, vilket vi inte tycker att det gör idag. Uppsatsen Àr frÀmst baserad pÄ litteraturstudier, intervjuer och en enkÀtundersökning. Dess huvudsakliga del berör mÀnniskors psykologiska- och fysiologiska uppfattning av mönster i markbelÀggning men uppsatsen behandlar Àven geometriska mönster och markbelÀggningens utveckling över tid i Sverige, samt matematikens betydelse för arkitekturen. Det finns inte mycket forskning om hur mÀnniskor upplever mönster i markbelÀggning, men faktum Àr att mönster pÄverkar oss frÄn dagen dÄ vi föds. Mönster kan fÄ oss att kÀnna lugn och tillit eller otrygghet och stress. Att gestalta vÀl med mönster Àr en balansgÄng mellan överstimulans och monotoni.

MigrÀn Àr ett kroniskt tillstÄnd karaktÀriserat av migrÀnattacker som uppkommer i episoder och kommer oftast i kombination med smÀrta, illamÄende, ljud- och ljuskÀnslighet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med migrÀn. Elva artiklar analyserades med manifest innehÄllsanalys och det resulterade i fyra kategorier: att ha smÀrta och behöva ta smÀrtstillande blir en del av livet: att relationer förÀndras och vikten av ett bra bemötande: att inte kunna planera och strÀvan efter kontroll och att kÀnna oro och osÀkerhet. Resultatet visade att migrÀn pÄverkade personers sociala liv pÄ ett negativt sÀtt. De kÀnde sig ofta frustrerade, isolerade och deprimerade.

Bakgrund: ALS Àr en förkortning av amyotrofisk lateralskleros som Àr en obotlig neurologisk sjukdom som angriper de nervceller i ryggmÀrgen och hjÀrnan som styr musklernas rörelse. Sjukdomen leder till förlamning och slutligen döden. Syftet: Att belysa patienters upplevelse av att leva med ALS. Metod: En litteraturstudie har genomförts. Olika kombinationer av MeSH-termer anvÀndes vid sökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed.

Organdonation Àr av stor vikt för den enskildes hÀlsa och transplantationskirurgin har utvecklats snabbt och har under senare tid ökat. Donationsoperationen Àr en emotionellt pÄfrestande utmaning för operationssjuksköterskor och en ökad insikt och kunskap inför hur detta kan pÄverka kan fÄ dem stÄ bÀttre rustade inför denna utmaning. Operationssjuksköterskorna upplever stress, oro, tvivel och sorg och kÀnner sig ofta tvungna att hyposensibilisera sig inför donationsoperationen för att orka med att delta. Samarbetet med transplantationsteamen upplevs svÄrt. Operationssjuksköterskorna upplever brist pÄ förstÄelse av hjÀrndödsbegreppet och kÀnner tvivel pÄ att donatorn verkligen Àr död nÀr operationen startar.

Bakgrund: Cirka 30 000 personer insjuknar i hjÀrtinfarkt i Sverige Ärligen och det Àr den största folksjukdomen. HjÀrtinfarkt Àr inte bara ett akut tillstÄnd, utan Àven en kronisk sjukdom. Vid insjuknande Àr det dÀrför viktigt att personerna fÄr information för att förstÄ sitt tillstÄnd.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av information given av sjukvÄrdspersonal efter att ha insjuknat i hjÀrtinfarkt.Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats dÀr nio vetenskapliga artiklar ligger till grund för studiens resultat. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Analysen resulterade i upplevelserna: personerna fick information pÄ varierande sÀtt frÄn sjukvÄrdspersonalen, Informationen gav stöd och trygghet och Saknar tillrÀcklig information.Slutsats: Personer som insjuknat i hjÀrtinfarkt upplever att de fÄr bristande information om sitt hÀlsotillstÄnd och livet efter. DÀrför Àr det viktigt att sjukvÄrdspersonalen ger information anpassad efter individens förutsÀttningar.

Denna empiriska studie syftade till att inom en stor offentlig verksamhet undersöka HR-personal och chefers upplevelse av rekryteringsmetoden kompetensbaserad rekrytering, hur de olika bedömningsverktygen anvÀndes i praktiken och hur beslutsprocessen pÄverkades av metoden. Studien intog en psykologisk utgÄngspunkt och var en kvalitativ fallstudie konstruerad genom semistrukturerade intervjuer. Ett mÄlstyrt urval gjordes för att problemformuleringen skulle stÀmma in pÄ deltagarna, var sedan ett bekvÀmlighetsurval gjordes för att ta fram tio (n = 10) respondenter. Urvalet var fördelat pÄ fem HR-personer och fem chefer, med fördelningen tre mÀn och tvÄ kvinnor frÄn varje yrkesgrupp. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga deltagare utifrÄn en konstruerad intervjumall, varpÄ resultaten analyserades med inspiration frÄn analysmetoden tematisk analys.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om och hur elever upplever sitt inflytande över undervisningen i grundskolans tidigare Är. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning av elevers upplevelse gÀllande sitt elevinflytande, samt efterföljande kvalitativa intervjuer, och Àr utförd pÄ en kommunal F-4 skola, som Àr belÀgen i en medelstor kommun. EnkÀtundersökning omfattar 90 stycken elever och intervjuerna Àr genomförda med 4 stycken elever. Resultaten av enkÀtundersökningen visar pÄ att eleverna i stor utstrÀckning upplever att de har ett reellt inflytande (61 %) samt att en klar majoritet av eleverna Àr nöjda med i vilken utstrÀckning de upplever sin möjlighet till att pÄverka under lektionstid (82 %). Resultaten i undersökningarna bÄde gÄr emot och bekrÀftar tidigare forskning pÄ omrÄdet.

Transition Àr ett socialpsykologiskt begrepp som innebÀr en förÀndring i livet och kan ske pÄ flera olika plan. Att bli förÀlder beskrivs mÄnga gÄnger som den största transitionsprocessen en vuxen mÀnniska genomgÄr och att den för mÄnga Àr svÄr och omvÀlvande att hantera. Tidigare forskning visar att nyblivna förÀldrar kÀnner en naturlighet i att vÀnda sig till sin BVC för rÄd och stöd i den praktiska omvÄrdnaden av barnet. För distriktssköterskan pÄ BVC Àr det en viktig uppgift att stödja nyblivna förÀldrar i den process det innebÀr att bli förÀlder. Stödet ger barnen förutsÀttningar för en god utveckling och uppvÀxt, och för att skapa en god vÄrdrelation.Syftet Àr att ta reda pÄ hur förstagÄngs förÀldrar upplever transitionen till förÀldraskapet.Metoden som anvÀnds Àr Evans analysmodell för en systematisk litteraturstudie.