Bakgrund: Behovet av god palliativ vÄrd pÄ generella vÄrdavdelningar pÄ sjukhus Àr stort och bedöms öka i framtiden. Detta innebÀr att de flesta sjuksköterskor, oavsett om de Àr specialiserade inom palliativ vÄrd eller ej, nÄgon gÄng kommer att vÄrda palliativa patienter och deras nÀrstÄende. Sjuksköterskan har en svÄr men viktig uppgift att ge god omvÄrdnad inte bara till patienten utan ocksÄ de nÀrstÄende. Det hÀr innebÀr bland annat att erbjuda tillrÀckligt med stöd samt verka för de nÀrstÄendes delaktighet i vÄrden. Syfte: Att belysa hur nÀrstÄende till patienter i livets slutskede som vÄrdas pÄ sjukhus upplever omvÄrdnad frÄn sjuksköterskan.

MÄlet med palliativ vÄrd inriktas mot att bibehÄlla eller förbÀttra livskvalitet samt lindra lidande för patient och nÀrstÄende. Hopp har visat sig ha en positiv inverkan pÄ vÀlmÄende för mÀnniskor i livets slut. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av vad som frÀmjar hopp hos personer som befinner sig i livets slutskede. Fjorton vetenskapliga studier med kvalitativ ansats anlyserades med manifest innehÄllsanalys. I resultatet framkom fem kategorier: Att strÀva efter normalitet; Att kÀnna stöd i relationer; Att kÀnna tro och förtröstan; Att bibehÄlla en positiv instÀllning till livet; Att kroppsliga symtom minskade hopp.

Ett hÀlsofrÀmjande arbete Àr den process som ger mÀnniskor möjligheten att öka kontrollen över sin egen hÀlsa. Förebyggande ÄtgÀrder innebÀr insatser som görs för att undvika att sjukdom uppstÄr inom en snar framtid. Inom företagshÀlsovÄrden arbetar sjuksköterskorna bÄde hÀlsofrÀmjande och förebyggande, bland annat genom att göra regelbundna hÀlsokontroller och genom att genomföra livsstilssamtal med personer kring deras levnadsvanor och hur de kan pÄverka sin hÀlsa. Genom att arbeta hÀlsofrÀmjande med sunda levnadsvanor kan upp till 80 procent av all hjÀrt-kÀrlsjukdom och 30 procent av all cancer samt utvecklingen av diabetes typ 2 fördröjas.Syftet med arbetet Àr att beskriva hur sjuksköterskan arbetar hÀlsofrÀmjande och förebyggande inom företagshÀlsovÄrden. Resultatet bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie dÀr sju sjuksköterskor som arbetar inom företagshÀlsovÄrden har intervjuats pÄ sin arbetsplats.

Studiens syfte Àr att synliggöra barns tankar kring pedagogisk dokumentation, deras upplevelse och kÀnslor av att bli dokumenterade samt deras tankar kring hur pedagogisk dokumentation anvÀnds. Data bestÄr av tjugofyra intervjuer med 4- och 5-Äringar pÄ tvÄ olika förskolor som arbetar medvetet med pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att barnen har mycket olika uppfattningar kring syftet och anvÀndningen med den pedagogiska dokumentationen, och att deras upplevelser i huvudsak Àr positiva..

MÄnga studier visar att det finns en skillnad mellan sjuksköterskans bedömning och patientens upplevelse av smÀrta och smÀrtbehandling. Syftet med litteraturstudien Àr att jÀmföra dessa uppfattningar. Eftersom god smÀrtlindring Àr en förutsÀttning för patientens psykiska sÄvÀl som fysiska vÀlmÄende Àr det av stor vikt att sjuksköterskans bedömningar Àr sÄ korrekta som möjligt. Förutom olika smÀrtskattningsmetoder, ex. VAS skalan Àr det nödvÀndigt att sjuksköterskor medvetandegörs om sina egna attityder, dÄ dessa kan pÄverka kvalitén pÄ omvÄrdnaden.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur olika implementeringar av Juuls uppdelning av bestraffningstyper kan pĂ„verka möjligheten för spelare att hamna i tillstĂ„ndet som Csikszentmihalyi identifierade som flow. För att undersöka pĂ„verkan av olika bestraffningstyper pĂ„ spelares upplevelse skapades tre olika versioner av ett plattformsspel med olika implementationer av bestraffningstyper baserade pĂ„ Juuls uppdelning av bestraffningstyper. Ett antal respondenter fick spela alla tre versioner för att dĂ€refter, via semi-strukturerade intervjuer, försöka förmedla hur deras upplevelse varierade frĂ„n en version till en annan. Undersökningsdeltagarna observerades under spelning för att försöka fĂ„nga spĂ„r av flow-tillstĂ„ndet i deras kroppssprĂ„k. Även deras prestation i varje spelsession lagrades för att möjliggöra en jĂ€mförelse av spelversionerna.

Stroke drabbar Ärligen ca 25-30 000 mÀnniskor i Sverige och Àr den tredje vanligaste dödsorsaken. Det Àr en sjukdom som slÄr hÄrt för dels den drabbade och dels de anhöriga, dÄ mycket kan bli förÀndrat mot hur man levde innan sjukdomen. Som sjuksköterska finns man med i mÄnga olika roller kring patienten under rehabiliteringen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av att ha drabbats av stroke och hans upplevelse av den vÄrd han fÄtt, ur dels patientens och dels vÄrdpersonalens synvinkel. FrÄgestÀllningarna var: Hur upplever patienten sin sjukdom? Vilka önskemÄl har patienten kring omvÄrdnaden? Uppfyller sjuksköterskans omvÄrdnad strokepatientens önskemÄl och behov, dels enligt patienten och dels enligt sjuksköterskan sjÀlv? Metod: Litteraturstudien bygger pÄ kvalitativa studier.

Den palliativa vÄrden kan beskrivas som ett förhÄllningssÀtt vilket syftar till att förbÀttra livskvaliteten för patienter som har drabbats av en sjukdom som leder till döden. Att förbÀttra livskvaliteten för dessa mÀnniskor innebÀr bland annat att integrera andliga och psykologiska aspekter i vÄrden, bejaka livet samt lindra plÄgsamma smÀrtor och symtom. FörhÄllningssÀttet inom den palliativa vÄrden innebÀr Àven att vÄrdpersonal varken skall skynda pÄ eller skjuta upp döden och att det Àr viktigt att arbeta för att tillgodose patientens behov. Att vÄrda en patient i livets slutskede innebÀr att vÄrda en person vars vÀrderingar, önskningar och behov i livet har förÀndrats. Att tydliggöra vad patienter upplever som vÀlbefinnande vid vÄrd i livets slutskede Àr en viktig del av sjuksköterskans arbetsuppgifter och syftet med detta arbete Àr sÄledes att belysa vad som kan frÀmja vÀlbefinnande hos vuxna patienter vid vÄrd i livets slutskede.

Personer som vÄrdas pÄ sjukhus pÄverkas av vÄrdmiljöns design och atmosfÀr. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer i livets slut upplever den fysiska och psykosociala vÄrdmiljön. Fjorton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem slutkategorier: Att ett gott bemötande och professionalitet hos vÄrdpersonalen ökar tryggheten, Att den fysiska vÄrdmiljöns utformning pÄverkar förtroendet för vÄrden, Att önskemÄl om avskildhet ska tillgodoses, Att relationer med andra patienter ökar vÀlbefinnandet och Att en humoristisk atmosfÀr ökar livskvaliteten. Resultatet av studien visade att patienterna uppskattade att kÀnna sig vÀntade, sedda och inbjudna.

För att fÄ en ökad kunskap, förförstÄelse och skapa möjligheter till att bryta eller minska ensamheten, var syftet med denna studie att beskriva Àldre personers upplevelse av ensamhet. Denna kvalitativa litteraturstudie utgick ifrÄn ett inifrÄnperspektiv och omfattade tolv kvalitativa vetenskapliga studier, som kvalitetsgranskades och analyserades. Samtliga deltagare som ingick i studierna var 65 Är och Àldre och svarade pÄ frÄgor om sin subjektiva upplevelse av ensamhet. Analysen av studierna resulterade i fyra kategorier: Att kÀnna utanförskap trots gemenskap; Att relationer har betydelse; Att uppleva begrÀnsningar i det dagliga livet; Att ha strategier. MÄnga deltagare beskrev att de kunde kÀnna sig ensam trots gemenskap och att relationer till nÀra anhörig och vÀnner hade stor betydelse.

MÄnga patienter med cancer upplever smÀrta och forskning har visat att de ofta fÄr otillrÀcklig smÀrtlindring. Med adekvat medicinsk behandling och omvÄrdnad finns det belÀgg för att de flesta skulle kunna uppnÄ smÀrtfrihet. Brist pÄ adekvat omvÄrdnad och medicinsk behandling kan fÄ förödande effekter för bÄde den enskilde patientens vÀlbefinnande sÄvÀl som dennes anhöriga eller nÀrstÄende. Att förstÄ sjuksköterskors uppfattningar och förstÄelse av smÀrtupplevelser hos patienter med cancer Àr ett nödvÀndigt steg för att kunna förÀndra beteende och omvÄrdnadskvaliteten hos sjuksköterskor och kunna förbÀttra smÀrtlindringen för patienter med cancer och smÀrta. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors förstÄelse av smÀrtupplevelser hos patienter med cancer.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva mödrars upplevelse av tidig hemgÄng efter förlossning i Sverige. Artikelsökning gjordes i databaserna Elin@Dalarna, PubMed, Blackwell Synergy och SveMed+. Studierna skulle vara vetenskapliga och gjorda i Sverige. Kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar anvÀndes vid kvalitetsanalysen av artiklarna. Totalt ingick 15 artiklar.

Att leva nÀra en person med en Àtstörning Àr förknippat med kÀnslor av frustration, börda och skuld. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva familjens upplevelse av att leva nÀra en person med en Àtstörning. Litteraturstudien var av kvalitativ ansats dÀr författarna anvÀnde sig av en manifest innehÄllsanalys. Efter analysen framkom fem slutkategorier: att tvivla pÄ och skuldbelÀgga sig sjÀlv som familjemedlem, att anpassa sig och omprioritera inom familjen till följd av sjukdomen, att kÀnna behov av mer information och stöd kring sjukdomen, att uppleva förÀndringar i relationer mellan familjemedlemmar och att uppleva en emotionell berg- och dalbana till följd av sjukdomen. Det var vanligt att som förÀlder beskylla sig sjÀlv för sjukdomen.

I alla tider har kvinnligheten varit starkt förknippad med graviditet och barnafödande, sÄ Àven idag. Infertilitet Àr dock ett ökande problem i samhÀllet och kvinnor kan inte lÀngre ta sin fertilitet förgiven. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av infertilitet. Studien baserades pÄ tolv vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att leva med infertilitet vÀcker mÄnga kÀnslor, att hantera kroppsliga förÀndringar och begrÀnsningar, att pÄverkas av andra mÀnniskors Äsikter och förvÀntningar samt att vara osÀker pÄ behandling och behandlare.

Bakgrund: UngefÀr 1200 mÀnniskor begÄr sjÀlvmord i Sverige varje Är. Den exakta siffran för sjÀlvmordsförsök Àr svÄr att fÄ fram men uppskattas till ca 20000 per Är. Dessa mÀnniskor Àr oftast i en krissituation och behöver dÀrför god omvÄrdnad. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa sjÀlvmordsnÀra patienters upplevelser av mötet med vÄrdpersonalen. Metod: Litteraturstudie.