Bakgrund: Palliativ vÄrd syftar till att öka livskvaliteten för patienten och dess anhöriga under den sista tiden i livet. Vid övergÄngen frÄn kurativ till palliativ vÄrd hÄlls ett brytpunktssamtal av ansvarig lÀkare. Utan detta brytpunktssamtal fortsÀtter vÄrden att vara kurativ.Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av brytpunktssamtal vid övergÄng till palliativ vÄrd i livets slutskede samt hur de uppfattade den egna förmÄgan, och de egna upplevelserna av, att vÄrda patienter i livets slutskede.Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ intervjustudie som innefattade Ätta intervjuer som analyserats genom en manifest innehÄllsanalys.Resultat: FrÄn intervjuerna utkristalliserades tre huvudkategorier: att lÀkare inte tar initiativ till brytpunktssamtal, att sjuksköterskor upplever en oförmÄga till god palliativ omvÄrdnad pÄ grund av tids- och resursbrist och att de anser sig ha en god kunskap och förmÄga om hur omvÄrdnaden av den palliativa patienten bör ske. Det framkom att brytpunktssamtal i de allra flesta fall endast Àr ett samtal mellan ansvarig lÀkare och patientens anhöriga. Patienten och den ansvariga sjuksköterskan Àr sÄledes inte delaktiga i samtalet.

Idag överlever cirka 80 % av de barn som drabbas av cancer men fortfarande finns de barn som inte kan botas och dÀr behandlingen övergÄr i en palliativ fas. Inom den pediatriska vÄrden Àr det viktigt med ett familjeperspektiv vilket innebÀr att hela familjen ska involveras i barnets vÄrd. Det Àr av stor vikt att dessa familjer fÄr bra stöd i situationen vilket Àr viktigt att sjuksköterskan bidrar med. Problem kan uppstÄ nÀr sjuksköterskan har svÄrt att förstÄ förÀldrarnas situation och dÀrmed blir det svÄrt att individanpassa det stöd som förÀldern verkligen behöver. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva förÀldrars uppfattningar av att vÄrda sitt cancersjuka barn i den palliativa vÄrden.

VÄrd i livets slutskede Àr nÄgot som pÄverkar sjuksköterskor och vÄrdpersonal pÄ olika sÀtt, exempelvis emotionellt. VÄrd i livets slutskede, Àven kallad palliativ vÄrd, syftar till att lindra lidande för patienter i deras sista tid i livet. Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelserna av att vÄrda dessa patienter. Resultatet visade att upplevelserna pÄverkades av kulturen och de egna erfarenheterna. De teman som framkom var - omvÄrdnad av patienten, mötet med nÀrstÄende, samarbete i teamet och existentiella upplevelser.

Inledning: Palliativ vÄrd utförs pÄ mÄnga stÀllen inom vÄrden. NÀstan var man Àn jobbar somsjuksköterska stöter man pÄ patienter som befinner sig i livets slut. Bakgrund: Palliativ vÄrd Àrlindrande vÄrd i livets slut. WHO har utvecklat riktlinjer för palliativ vÄrd. Enligt svenska statensprioriteringsutredning bör rÀttigheten att fÄ en vÀrdig sista tid i livet prioriteras högt.

Att vÄrda en patient i livets slutskede innebÀr att bekanta sig med kÀnslomÀssiga situationer som ofta pÄverkar sjuksköterskans omvÄrdnadshandling exempelvis effektiv symtomlindring. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av det vÄrdande mötet med patienten i samband med palliativ vÄrd. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativa ansatser. Sex vetenskapliga artiklar samlade in och anvÀndes som analysmaterial av denna studie. InnehÄllanalysen inspirerad av Graneheim och Ludman (2003) anvÀndes för att analysera insamlade data.

Sjuksköterskor kommer genom sin profession i kontakt med bÄde födelse och död. För personer som inte har lÄng tid kvar i livet Àr det av betydelse att vÄrden sker pÄ ett sÄdant sÀtt att deras vÀrdighet kan skyddas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter vid livets slutskede. Tio vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att kÀnna meningsfullhet genom att kunna tillgodose patientens behov, att bli medveten om och kunna hantera egna kÀnslor i svÄra situationer, att anvÀnda personlig erfarenhet för att möta behov hos patienter och anhöriga, att kunna se döden som god.

Patienter med cancersjukdom kan ha önskemÄl om aktiv palliativ cytostatikabehandling i livets slutskede. MÄlet med behandlingen Àr att förebygga eller lindra symtom som sjukdomen för med sig. Den behandlingen som ges fÄr inte ge sÄ mycket besvÀr att patientens livskvalitet försÀmras utan mÄlet Àr att försöka hÄlla tillbaka sjukdomen sÄ patienten fÄr leva lÀngre. Det Àr viktigt att ha en fortsatt tro pÄ framtiden, att vara aktivt delaktig i sin sjukdom dÀr cytostatikabehandling kan skapa hopp och livskvalitet. Syftet var att undersöka hur patienter med cancersjukdom upplever aktiv behandling med cytostatika i livets slut nÀr bot inte lÀngre Àr möjlig.

Bakgrund: Palliativ vÄrd bygger pÄ ett förhÄllningssÀtt dÀr mÄlet Àr att förebygga och lindra lidande samt förbÀttra livskvalité hos patienter och nÀrstÄende. VÄrden tillhandahÄlls utifrÄn ett helhetsperspektiv vilket innefattar andliga och existentiella frÄgor. Dessa frÄgor kan vara komplexa att hantera för sjuksköterskan. Arbetet kan dÀrför kÀnnas slitsamt och pÄfrestande men samtidigt vara berikande och utvecklande. FörmÄga att bemÀstra svÄra situationer underlÀttas av att sjuksköterskan har goda kunskaper om existentialfilosofi och livsfrÄgor samt fÄr stöd i yrkesrollen.

Bakgrund Den palliativa patienten g?r inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste m?jliga kvalitet enligt definitionen av palliativ v?rd. Patienter inom palliativ v?rd drabbas av m?nga olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ?ngest ?r vanligt och p?verkar livskvaliteten negativt.

Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt Àldre och en stor del av vÄrden av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvÄrdare Àr det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vÄrda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts dÀr 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svÄrigheter och otillrÀcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förÀndrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av vÀlbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemÀstra och skapa mening i sin situation.

Syftet med vÄr studie Àr att göra en kartlÀggning över Sveriges palliativa slutenvÄrdsenheteroch undersöka dessa utifrÄn organisation, behov, vÀrdegrund och nÀrstÄendestöd. MÄlet medstudien Àr att den ska vara heltÀckande och information om vilka enheter som finns i Sverigehar inhÀmtats genom registret pÄ Nationella rÄdet för palliativ vÄrds hemsida.Undersökningen innefattar endast palliativa enheter som bedriver slutenvÄrd. I genomförandethar vi anvÀnt en kvantitativ metod. Vi har gjort en webbenkÀt som har skickats ut via mail tillansvarig person pÄ varje palliativ enhet. Resultatet har vi analyserat med hjÀlp avstatistikprogrammet SPSS och olika statistiska verktyg.

Ett vÀrdigt avsked frÄn livet bör vara en av de högsta prioriteringarna i vÄrden. MÄlet med palliativ vÄrd Àr att ge personer i livets slut livskvalitet genom en lugn och vÀrdig död. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av livskvalitet hos personer i livets slut. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys och utifrÄn en manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att fÄ lindring i fysiskt och psykiskt lidande, Att ha förtroende för vÄrdpersonal och fÄ fatta egna beslut, Att fÄ kÀrlek och nÀrhet frÄn nÀrstÄende, Att fÄ vara den man alltid varit och Att finna mening i tillvaron och göra sig redo.

Bakgrund: En god munhĂ€lsa betyder mycket för vĂ€lbefinnandet och omrĂ„det Ă€r sparsamt studerat inom palliativ vĂ„rd. För att kunna bedöma munstatus pĂ„ ett strukturerat sĂ€tt rekommenderas Revised Oral Assessment Guide (ROAG) att anvĂ€ndas i Sverige. Året som studien utfördes gavs en prestationsersĂ€ttning till alla svenska kommuner som anvĂ€nde ROAG och dokumenterade munhĂ€lsa i det nationella kvalitetsregistret senior alert.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om munhĂ€lsobedömningar gjorts enligt ROAG, och om Ă„tgĂ€rderna som vidtagits stĂ€mmer överens med ROAGs rekommendationer. Det har Ă€ven studerats om lĂ€kare eller tandlĂ€kare konsulterats, dĂ„ allvarliga problem med munhĂ€lsan upptĂ€cktes.Metod: En retrospektiv kvantitativ studie Ă€gde rum pĂ„ en palliativ slutenvĂ„rdsavdelning Pappersjournaler av 68 patienter granskades. Patienter som inte var i en palliativ fas eller som hade gĂ„tt bort inom en vecka efter ankomst exkluderades frĂ„n studien.

Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja anhöriga till patienter i palliativ vÄrd dÄ det Àr betydelsefullt för att de skall kunna medverka i och förstÄ den vÄrdande situationen. Varje möte Àr unikt och det krÀvs en anpassningsbarhet och en fungerande kommunikation. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och anhöriga leder till tolerans, samverkan och tillfredsstÀllande av behov. Syftet med studien var att beskriva möten mellan sjuksköterskor och anhöriga till patienter i palliativ vÄrd. Metoden som har anvÀnts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Det Àr viktigt att det finns kunskap om palliativ vÄrd inom alla verksamheter dÄ patienter i palliativ vÄrd finns överallt inom vÄrden. Finns inte kunskapen kan patientens behov lÀtt missas. Författarna till den hÀr studien ville fÄ en förstÄelse för vilka omvÄrdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvÄrdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes pÄ ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vÄrd har tvÄ övergripande omvÄrdnadsbehov. Dessa Àr psykosociala behov och omvÄrdnadsbehov.