Bakgrund: Palliativ hemsjukvård är en växande vårdform i Sverige som ställer höga krav på involveringen av anhöriga. De anhöriga inom palliativ hemsjukvård befinner sig i en utsatt och omvälvande situation där vårdbördan kan upplevas mycket stor. Stödet från vården har en stor del i hur de anhöriga upplever situationen och ifall den sjuke kan erhålla vård i sitt hem. För att vården ska kunna stödja de anhöriga på ett lämpligt sätt krävs insyn i hur de anhöriga upplever sin situation.Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att ha en svårt sjuk närstående som vårdas med palliativ hemsjukvård.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier publicerade mellan år 2002-2010. Använda databaser är CINAHL, PubMed, Academic Search Premier samt Nursing & Allied Health Source.

Hem- och konsumentkunskap är ett ämne som tidigare ansetts varit till fördel för flickorna. Enligt kursplanen skall ämnet verka för att skapa jämställdhet mellan könen vilket även är aktuellt i dagens samhälle. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur elever uttrycker sig kring ämnet hem- och konsumentkunskap när det gäller ämnets relevans i deras vardagliga liv, nu och i framtiden. Detta sätts sedan i relation till ett genusperspektiv. För att synliggöra eventuella genusskillnader har vi intervjuat en grupp med enbart flickor, en grupp med enbart pojkar och en grupp med både pojkar och flickor.

Den största orsaken till att äldre tvingas söka hälso- och sjukvård är att de har råkat ut för en fallolycka. Ett fallpreventivt arbete syftar till att påverka riskfaktorerna som är möjliga för att minimera risken för att en fallolycka inträffar. Styrketräning för nedre extremitet och balans bör ingå i ett fallpreventivt arbete. Eftersom balans- och styrketräning sedan länge varit grunden i fysioterapin spelar fysioterapeuten en betydande roll i detfallpreventiva arbetet. Genom att använda sig av IKT som stöd vid träning i hemmet kan man på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt nå ut till många.

Bakgrund:   Allt fler människor vårdas i sina hem och det anses ofta vara en betydelsefull plats för både sjuka och anhöriga. När sjukdom drabbar en person spelar de anhöriga en viktig roll. De får ta ett stort ansvar gentemot den sjuke och för vården i hemmet. Det är trots detta fortfarande sjuksköterskans uppgift att främja patientens och familjens upplevelse av livskvalitet och välbefinnande. Allas behov behöver tillgodoses för att vården i hemmet ska vara adekvat.Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en sjuk familjemedlem i hemmet.Metod: Denna litteraturöversikt baserades på tio vetenskapliga artiklar. Dessa hämtades från databaserna CINAHL plus with Full text och PubMed.

Då allt fler patienter vårdas i hemmen krävs att samordningen mellan olika vårdaktörer fungerar för att patienterna ska kunna erbjudas en god och säker omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att samordna vården för patienter som vårdades i hemmet. En kvalitativ metod användes och som datainsamlingsmetod valdes intervjuer. Sex distriktssköterskor intervjuades i en kommun i Väst Sverige. Studien resulterade i fem teman: skiftande och komplexa vårdbehov som ska samordnas, att samordna utifrån patientens situation och behov, svårigheter att samordna vården när helhetssynen brister, samordningen av patientens medicinska situation kräver närhet till läkare att rådgöra med och tillfredställelse och nöjdhet för både patienter och distriktssköterskor när samordningen fungerar.

Bakgrund Palliativ v?rd ?r den v?rd som syftar till att lindra lidande och fr?mja livskvalit? f?r personer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Forskningen styrker att ett multiprofessionellt team ?r att f?redra vid arbete med denna m?lgrupp, d?r arbetsterapeuter ?r en av professionerna som b?r ing?. I arbetet med palliativa patienter m?ter arbetsterapeuten m?nga m?nniskor i sorg.

Bakgrund: Antalet patienter med hjärtsvikt kommer att öka i framtiden då fler äldre överlever en hjärtinfarkt vilket är en vanlig orsak till hjärtsvikt. Många patienter med hjärtsvikt väljer att vårdas i sitt hem vilket innebär en utmaning för distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa distriktssköterskors stöd till patienter med svår hjärtsvikt som vårdas i hemmet inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Genom intervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

Bakgrund: När ett barn drabbas av en livshotande sjukdom innebär det en stor påfrestning för familjen som påverkas på många olika sätt. Ett barns död innebär en speciell sorg, en livslång förlust för de efterlevande familjemedlemmarna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter med att ha barn som vårdas palliativt. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarnas resultat som svarade mot syftet sammanställdes och analyserades med innehållsanalys.

Inledning: Sjuksköterskan möter ofta den palliativa patienten i sitt arbete. I det palliativa skedet kan det vara svårt att upprätthålla och bevara sitt självbestämmande relaterat till de symtom som uppstår vid svår sjukdom. Det blir extra viktigt för sjuksköterskan att hjälpa patienten att göra sin röst hörd. Vi ville fördjupa oss i begreppet självbestämmande och valde att göra en begreppsanalys för att få ökad förståelse och kunskap kring betydelsen och innebörden i palliativ vård. Syfte: Att beskriva begreppet självbestämmande för patienter med cancer i palliativ vård och hur sjuksköterskan kan främja självbestämmande.

Vid palliativ vård bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas närstående såväl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mäta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vårdats hemma med hjälp av en palliativ enhet fick svara på enkätfrågor av likert-typ som mäter sorg, nedstämdhet och depression. Mätningarna skedde vid två tillfällen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lämnades av 75 personer vid första mättillfället och 61 vid det andra.

Bakgrund Patienter i livets slutskede återfinns inte bara på palliativt inriktade avdelningar, utan även på somatiska avdelningar där verksamheten till stor del är kurativt inriktad, vilket kan resultera ien bristande vård för patienter i livets slutskede.Den palliativa vården i Sverige styrs av WHOs definition med tillhörande fyra hörnstenar.Kring patienten i livets slutskede finns etiska aspekter vilka måste tas i beaktning, bland annat den enskilde patientens önskningar om hur dennes vård ska se ut. En stor del av den palliativa vårdens fokus ligger i lindrandet och omhändertagandet. Genom att implementera de palliativa målen i akutsjukvården, kan eventuella konflikter i omhändertagandet av patienter i livets slutskede på akutmedicinska avdelningar undvikas.SyfteAtt belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge vård i livets slutskede på en akutkirurgisk avdelning.MetodMetoden som valdes var en kvalitativ intervjustudie, då författarna ansåg det vara den mest lämpliga metoden för att besvara studiens syfte. De intervjuade var sju legitimerade sjuksköterskor verksamma på tre akutkirurgiska avdelningar.ResultatSjuksköterskorna kände sig trygga i det palliativa omhändertagandet. De upplevde även att de hade tillräckliga kunskaper för att ge god palliativ vård.

Syftet med undersökningen var att ta reda på varför läxor ges samt om dem bidrar till lärandet. Tidigare forskning visar på att läxor kan ha både positiva samt negativa effekter på lärandet. De negativa effekterna är de mest förekommande i både internationell och nationell forskning. Denna uppsats grundar sig på en intervjustudie med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år och besvarar följande frågeställningar: I vilka syften ger lärare i grundskolans tidigare år läxor till elever? På vilka sätt bidrar läxor till elevers lärande enligt verksamma lärare? Studien visade att lärarna har ett tydligt syfte med läxor samt ger en bild av läxor som en lärande del i skolarbetet förlagt till hemmet.

Genom detta examensarbete har vi valt att ta reda på lärares syn på och syfte med hemläxan i matematik. Ges hemläxan, vill vi ta reda på hur hemläxan är kopplad till undervisningen genom utformning och uppföljning. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med elva lärare som undervisar i matematik i grundskolans tidigare år. Vårt resultat visar att nio av lärarna väljer att ge hemläxa och syftena var hemmet, där föräldrar skulle vara medvetna om sina barns skolarbete, repetition, där eleverna fick möjlighet att repetera det som arbetats med under lektionerna, och ansvar, där elevernas ansvarstagande sätts i fokus. Hemläxan avspeglar undervisningen och den bygger på moment som eleverna är bekanta med och lektionstid avsätts till uppföljning av hemläxan.

Bakgrund: Att vårda palliativt sjuka barn upplevdes svårt för vårdpersonalen då varje barn är unikt och har en helt egen begreppsvärld. Genom språket skapades förståelse och medmänsklig gemenskap. Information fick aldrig bli en bristvara i den palliativa vården. Genom att förklara, beskriva och stötta till förståelse kunde sjuksköterskan hjälpa närstående att åter finna hopp och mening. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva möjligheter och hinder i kommunikationen mellan sjuksköterskor och föräldrar till barn med palliativ sjukdom.

IntroduktionDet är föga dokumenterat hur barnsjuksköterskor upplever att arbeta med att främja anknytningmellan föräldrar och barn inom ramen för neonatal hemsjukvård.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka barnsjuksköterskans upplevelse av att främjaanknytningsprocessen mellan barn och föräldrar inom neonatal hemsjukvård.MetodKvalitativ intervjustudie med Fenomenologisk hermeneutisk ansats.ResultatI resultatet framkommer fem huvudteman vilka är: Att samverka, Att vägleda, Att bekräfta ochuppmuntra, Att se och ana och Att vara i hemmet. I den tolkade helheten framkommer det attfrämja anknytning i hemmet bland annat handlar om vad barnsjuksköterskan har för inställning tillanknytning. Detta framkommer när barnsjuksköterskan beskriver vad hon anser är henneshuvuduppgifter. Familjerna kan således ha kommit olika långt i anknytningsprocessen när deskrivs hem till hemsjukvården, beroende på vilket sjukhus de har legat på.DiskussionI hemmet blir föräldrarna trygga, barnsjuksköterskan är gäst i deras hem och är där på derasvillkor. Hon är ödmjuk i sin relation med familjen, hon peppar och uppmuntrar samt stödjerföräldrarna.