I vården möter sjuksköterskorpalliativa patientermed cancer i stor utsträckning. Cancer är en utav världens vanligaste sjukdomar vilkenmedför stort lidande och dödlighet. Syftet med studien var att beskrivahur palliativ omvårdnad kan främja välbefinnandethospatienter med cancer.Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkom fem teman; Vikten av kunskap inom palliativ omvårdnad, Omvårdnadsåtgärder för ökat fysiskt välbefinnande, Omvårdnadsåtgärder för ökat psykiskt välbefinnande, Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samtVikten av sociala relationer för ökat välbefinnande.I studien av dessa teman framkom viktiga faktorer som syftar till att främja patientens fysiska, psykiska, existentiella, spirituella och sociala välbefinnande. Dessa faktorer är: symtomlindring, goda relationer mellan sjuksköterskor-patienter, sjuksköterskor-närstående samt patienter-närstående, hantering av existentiella och spirituella problem, sjuksköterskors kunskap om cancer och palliativ omvårdnad, sjuksköterskorsstöd till patienteroch närstående samt att sjuksköterskor har ett holistiskt förhållningssätt..

Statistik från år 2002 visade att 24,6 miljoner människor i världen lever med cancersjukdom. Sjuksköterskor möter många av dessa patienter i det dagliga omvårdnadsarbetet. En stor del av vårdarbetet är medicinskt inriktat men betydelsen av upplevd livskvalitet hos patienter med cancersjukdom har visat sig ha stor betydelse för både behandling och sjukdomsförlopp. Livskvalitet omfattar upplevelser och känslor inom individen. Att mäta upplevd livskvalitet kan vara svårt då det är en individuell upplevelse.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige.

Det har under senaste tiden skett en förändring till att fler människor vill dö i hemmet. Det medför att närstående har fått en ökad betydelse när det gäller vård i livets slutskede. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara anhörigvårdare i hemmet till en person i livets slut. Litteraturstudien är baserad på 9 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: vilja veta vad som händer och kommer att hända: känsla av isolering, rädsla och sorg: en vilja att göra allt för den sjuke: känna mental trötthet, utmattning och behov av egen tid: hantera situationen med hjälp av omtanke och stöd.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka arbetsterapeutens rollinom den palliativa vården, vilka bedömningar och behandlingar som utfördes avarbetsterapeuten, samt hur patienterna upplevde arbetsterapin i den palliativa vården.Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie och totalt ingick 10 artiklar i studien.Vid analysen av artiklarna användes två granskningsmallar, beroende på om artikeln hade enkvalitativ eller kvantitativ design. Resultatet visade att arbetsterapeuterna generellt kände entillfredställelse med sitt arbete inom palliativ vård. Arbetsterapeuterna ansåg att andlighet varav stor betydelse vid arbete med döende patienter och det är viktigt att se till det som var bästför patienten. Att lära patienten att arbeta enligt energibesparande metoder var också viktigteftersom patienten då kunde lägga mer energi på de aktiviteter som han/hon upplevde sommeningsfulla. Att sätta mål var värdefullt både för patienten och för arbetsterapeuten, så atthan/hon vet vad som patienten behövde hjälp med.

Den palliativa vården utvecklas allt mer. För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om vad patienten anser bidra till livskvalitet livet ut, för att kunna göra den sista tiden i livet till det bästa utifrån de förutsättningar som finns. Målet med den palliativa vården är att lindra lidande och främja livskvalitet hos både patient och närstående. Sjuksköterskan står under Hälso- och sjukvårdslagen som säger att vården ska bedrivas i samråd med samtliga aktörer. För att eftersträva livskvalitet måste sjuksköterskan skapa en vårdande relation till varje enskild patient.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: En av de svåraste uppgifterna sjuksköterskor har i sitt arbete är att vårda lidande patienter och samtidigt stötta närstående. Tidigare studier visar att sjuksköterskor ofta upplever otillräcklighet i arbetet med döende patienter. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter i palliativ vård. Metod: Datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer där sju sjuksköterskor från palliativa avdelningar deltog. En semistrukturerad intervjuguide användes och materialet analyserades med innehållsanalys.

Bakgrund: Vid palliativ v?rd uppkommer etiska dilemman, speciellt vid palliativ v?rd av barn eftersom man m?ste ta h?nsyn till barnets ?lder och mognad i relation till patientens r?tt till delaktighet och autonomi, samt f?r?ldrars ?nskan. Sjuksk?terskan har i sin yrkesroll ett ansvar att v?rna om patientens r?ttigheter och autonomi. Etiska dilemman uppkommer d? flera etiska v?rderingar st?r i konflikt med varandra.

Inledning: Trots att Folkh?lsomyndigheten betonar behovet av ?kad kunskap och kompetens inom existentiell h?lsa, saknas tydlig information om hur kuratorer inom somatisk och palliativ v?rd faktiskt arbetar med dessa fr?gor. Denna brist utg?r den kunskapslucka som uppsatsen avser att adressera. Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer tolkar och arbetar med existentiell h?lsa, vilka professionella f?rm?gor som anv?nds, samt vilka utmaningar och m?jligheter som p?verkar kuratorernas roll, med fokus p? professionens jurisdiktion och upplevda v?rde inom v?rdens organisatoriska ramar.

Bakgrund: När en familjemedlem blir svårt sjuk har det en stor påverkan på hela familjen. Närstående har och känner ofta ångest, depression och maktlöshet. Familjemedlemmens sjukdom kan också leda till att rollerna i familjen ändras, och en förändring i den ekonomiska situvationen och en ökad påfrestning för familjen. Syfte: Syftet med studien var att belysa behov som närstående till patienter inom palliativ vård kan ha. Metod: En litteraturstudie genomfördes med sökningar i Pubmed och Cinahl.

Bakgrund: Smärterfarenheter är subjektiva, enskilda upplevelser, som kan framträda varierande och är vanligt förekommande vid långt gångna cancersjukdomar. Palliativ vård månar om patientens välbefinnande genom att se den hela människan och bland annat tidigt identifiera och behandla olika typer av smärta. I begreppet smärta ingår de olika dimensionerna av fysisk, psykisk, social och andlig/existentiell smärta. Dessa olika smärttillstånd kan samverka med varandra och förstärka den upplevda smärtan. Detta är smärtor som påverkar den cancersjuke patientens välbefinnande och välmående i dennes sista dagar.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikten är grundad på elva vårdvetenskapliga artiklar: sju kvalitativa, två kvantitativa och två med både kvalitativ och kvantitativ ansats.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att, ur ett elevperspektiv, undersöka hur äldre elever i grundskolan förhandlar om sin integritet och autonomi vid samverkan mellan hemmet och skolan. Att hemmet och skolan ska ha en nära och god relation har, under de senaste decennierna, blivit ett normativt förgivettagande. Den forskning som hittills gjort på området där de två sfärerna samverkar har mestadels utgått ifrån antingen ett lärarperspektiv eller ett föräldraperspektiv. Forskning ur ett elevperspektiv på samverkan mellan dessa sfärer är, i jämförelse med de andra två nämnda perspektiven, sällsynt. Studier som är gjorda ur ett elevperspektiv visar att när dessa sfärer närmar sig varandra och samverkar, utvecklas strategier hos eleverna för att värna om sin integritet och för att stärka sin autonomi.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vård beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till närstående. Bakgrund: Palliativ vård slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till närstående så att de kan hantera sin situation även efter dödsfallet. Många närstående har frågor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av målsättningarna med efterlevandesamtal är att identifiera närstående med komplicerad sorg.