Som sjuksköterska inom hälso- och sjukvården är mötet med palliativa patienter vanligt.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors möjligheter samt svårigheter i mötet med palliativa patienter i hemsjukvård, på hospice samt på sjukhus.En litteraturstudie genomfördes där författarna granskade tretton kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed.Resultatet i studien visade att sjuksköterskorna oavsett om de arbetade inom den palliativa vården på sjukhus, i hemmet eller på hospice, så stod de inför olika svårigheter och möjligheter i sitt möte med patienter.Sjuksköterskorna ansåg att de viktigaste delarna var att kunna skapa goda relationer till patienter och anhöriga och att dessutom kunna ha en god kommunikation. Det framkom också att sjuksköterskorna upplevde svårigheter då de stod inför svåra etiska frågor. Sjuksköterskorna kände att de i sitt arbete kunde uppleva en maktlöshet på grund av tidsbrist och ekonomi, samt att det fanns en risk att i arbetet bli utbränd. Arbetet underlättades av att arbeta i team och få stöd från arbetskamrater. Det var även viktigt att sjuksköterskorna tog hand om sin egen hälsa.Sjuksköterskorna upplevde att den palliativa vården styrkte dem i sin yrkesroll och det gav både yrkesmässiga och personliga erfarenheter..

Syftet med studien var att sammanställa vetenskaplig litteratur angående patienternas livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder med avseende på orala komplikationer som är ett vanligt förekommande problem hos patienter inom palliativ vård. Våra frågeställningar var: Hur påverkar orala komplikationer livskvalitet hos patienter inom palliativ vård? Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan utföra dels för att patienter ska bibehålla god oral status och dels för att patienternas resurser stärks och balansen mellan dagliga livets krav och inre respektive yttre resurser upprätthålls? Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram valdes Carnevalis balansmodell, Dagligt liv - Funktionellt hälsotillstånd. Resultatet visar att fysiska besvär och psykosocialt lidande till följd av orala komplikationer påverkade patienternas livskvalitet i stor utsträckning.

Bakgrund: När en anhörig drabbas av cancer och vårdas vid livets slut väljer den anhörige ofta att vårdas hemma. Den närstående tar då på sig ansvaret som vårdare.Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av att vårda sin anhörig med cancer i hemmet vid livets slut.Metod: Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarnas innehåll analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Utifrån artiklarna framkom fyra huvudkategorier och två underkategorier som beskriver olika upplevelser av hur det är för den närstående att vårda vid livets slut. Resultatet visade att den närstående väljer att prioritera den anhörige över sig själv vilket leder till ökad fysisk och psykisk påfrestning av den närståendes hälsa. Trots ökad påfrestning väljer den närstående ändå att ta på sig ansvaret som vårdare utifrån kärlek.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner till närstående i vården av dementa personer i hemmet. En kvalitativ metod valdes med öppna intervjufrågor. Informanterna bestod av åtta arbetsterapeuter inom primärvården. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier ?Att vara informationskälla?, ?Att möjliggöra aktivitet?, ?Att vara vägvisare? samt ?Att vara tillgängligt stöd?.

I den palliativa omvårdnaden är målet att bevara eller förbättra patientens livskvalité. Sexualitet och intimitet är grundläggande behov för människan och något som bör ingå i den palliativa vården för att kunna bevara den holistiska synen på människan. Syftet med denna litteraturstudie var att utforska hur sexualitet och intimitet beskrevs av patienter, partners och personal i samband med palliativ vård. Tio vetenskapliga studier har analyserats utifrån tre frågeställningar med hjälp av en innehållsanalys. Övergripande visade resultatet att sexualitet och intimitet var fortsatt viktigt för patienter och partners men att dess betydelse och uttryck förändrades.

Syftet var att undersöka graden av upplevd stress i hem- och arbetsmiljö ur ett könsperspektiv. Syftet var även att undersöka om antal barn och ansvarsnivå i hemmet har någon betydelse för upplevd stress. Självskattad stress i hem- och arbetsmiljö undersöktes med Perceived Stress Scale hos 126 arbetande eller studerande män och kvinnor.  Studien visade att kvinnor upplevde högre stress än män främst i hemmet. Det framkom också att män upplever högre stress i arbetet än i hemmet, medan kvinnor inte uppvisade någon skillnad mellan de båda miljöerna.  Huvudslutsatsen var att upplevd stress kan förklaras av kön.

Upplevelsen att vårda sin maka/make med demenssjukdom i hemmet är ett komplext fenomen som påverkar makarna på en mängd olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva de anhörigas upplevelser av att vårda sin maka/make med demenssjukdom i hemmet. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera de vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i 6 kategorier: Att känna glädje och tacksamhet, Att vårda är en plikt och ett ansvarstagande, Att känna sig ensam, osäker och frustrerad, Att sakna ömsesidigheten, Att känna sig utmattad och ha behov av stöd och avlastning samt Att ta en dag i taget även om framtiden känns oviss. Det är viktigt att vi som sjuksköterskor har en god beredskap för att möta denna allt växande grupp av människor för att på bästa sätt kunna tillgodose deras behov.

Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård uppfattar ochlindrar andnöd hos cancerpatienter i sen palliativ fas.Metoden var kvalitativ med fenomenografis ansnats. Sex informanter från två palliativa hemsjukvårdsteam i Mellansverige valdes ut och intervjuades.Resultatet som representerar informanternas olika uppfattningar bestod av de fem kvalitativt skilda beskrivningskategorierna:Diskrepans i uppfattningen av andnöd som vanligt förekommande och svårt.Fysiska och psykosociala faktorer orsakar andnöd.Stödjande faktorer är betydelsefulla för sjuksköterksans arbete.Känsla av osäkerhet och otillräcklighet.Medicinska åtgärder prioriteras framför omvårdnadsåtgärder.Slutsats: Studien visade att andnöd var ett komplext symtom som kräver enn mångfacetterad kompetens. Det framgår också att läkarstöd, kollegialt stöd, manualer, handledning oc erfarenhet stärkte informanternas omvårdnadsarbete och ökade förutsättningarna för att patientens andnöd lindrades på ett adekvat sätt. En god tillgång till de olika stödfaktorerna ökade dessutom informanternas möjlighet att hantera den ansträngda situation som uppstod i patientens hem. .

Syftet med studien var att granska ambulanspersonalens följsamhet gällande riktlinjer när en patient lämnades i hemmet efter ett 112-samtal som resulterat i en ambulansuttryckning.Metoden var en empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Totalt granskades 224 journaler, från Januari, 2013 till November, 2013, av dessa journaler exkluderas 11 stycken.Resultatet visade att i cirka 75% av fallen dokumenterades vitalparametrar och endast i 42,4% av fallen kontaktades läkare. I 68.5% av fallen bestämde patienten själv att inte följa med in till sjukhus. Totalt fanns 32 olika utalarmeringskoder hos patienter som lämnades i hemmet. Den vanligaste åldersgruppen att lämna i hemmet efter ett ambulanslarm var patienter i åldern16-30 år.

Bakgrund: Palliativ vård är en del av distriktssköterskans arbete inom hemsjukvården. Syftet med palliativ vård är att utföra åtgärder som syftar till att lindra lidande och skapa förutsättningar för livskvalitét för patient och anhöriga i livets slutskede. Den palliativa hemsjukvården ger patienten möjlighet att vårdas i sin hemmiljö och därmed kunna ta del av vardagen i större utsträckning jämfört med på en vårdinrättning. Distriktssköterskans arbete ska baseras på målinriktad humanistisk omvårdnad av patient och anhöriga där ansvaret är att råda, stödja, vårda och förebygga. Genom ärlig kommunikation och delaktighet i vården ökar tryggheten och tilliten mellan patient, anhörig och distriktssköterska.

Bakgrund År 2010 avled 90 000 personer i Sverige. Cirka 80 procent bedöms ha varit i behov av palliativ vård. En allmän palliativ vård, dvs vård som kan ges av personal med grundläggande kunskap och kompetens inom palliativ vård, ska kunna bedrivas på alla vårdenheter oavsett om patienten befinner sig på en akutvårdsavdelning eller på ett kommunalt boende. På en allmän vårdavdelning är för det mesta vården fokuserad på att bota och att ta beslut om att vården övergår till att vara palliativ är ofta komplext.Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att möta patienter som befinner sig i ett palliativt skede på en allmän vårdavdelning.Metod En systematisk litteraturstudie med 13 artiklar, varav tre med kvantitativ ansats och tio med kvalitativ ansats genomfördes. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat Fyra kategorier identifierades.

Introduktion: Palliativ vård är en helhetsvård, där en obotligt sjuk människa blir hjälpt utifrån fyra perspektiv; fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Att vårda en människa i slutet av sitt liv, är en av de största utmaningar en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i ett palliativt skede på en specialmedicinavdelning där vården växlar mellan kurativ och palliativ vård. Metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats som avsåg att belysa sjuksköterskors upplevelse. Data samlades in med hjälp av två fokusgruppintervjuer.

Syftet med vårt examensarbete är att vi ska få inblick i hur föräldrasamverkan fungerar på förskolan. Vi har fokuserat på vilka verktyg som förskolan använder sig av i samverkan med hemmet. I vår undersökning har vi tittat närmare på hur förskolepersonalen arbetar för att främja samarbetet och föräldrasamverkan, mellan förskolan och hemmet. Vi har även valt att titta på hur förskolepersonalen arbetar med attityder och förhållningssätt samt strategier och former i förskolans verksamhet. Attityder och förhållningssätt i form av föräldrasamverkan på förskolan, bemötandet samt fostran i förskolan och hemmet.

Televård som stöd i hemmet för personer med sjukdom och närstående blir allt vanligare. Det finns begränsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personer med sjukdom och närståendes upplevelse av televård som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och närheten till vårdpersonalen och närstående påverkas, ökad kontroll och stärkt i sin situation, förändrade förutsättningar för en god kommunikation, rädsla för intrång i privatlivet samt oro och osäkerhet vid användandet av televård.

Televård som stöd i hemmet för personer med sjukdom och närstående blir allt vanligare. Det finns begränsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personer med sjukdom och närståendes upplevelse av televård som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och närheten till vårdpersonalen och närstående påverkas, ökad kontroll och stärkt i sin situation, förändrade förutsättningar för en god kommunikation, rädsla för intrång i privatlivet samt oro och osäkerhet vid användandet av televård.