Perceptuella röstanalyser är en viktig del i logopedens arbete med röstpatienter. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av lyssnarbedömningar undersöka skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal hos femåriga barn och vuxna kvinnor. Även inter- och intrabedömarreliabilitet undersöktes för fyra logopeder vilka utgjorde bedömningsgruppen. Resultatet visade signifikanta skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal för kvinnorna gällande parametrarna heshet, hyperfunktion och skrovel. Hos barnen kunde starka tendenser till skillnad mellan spontantal och instruerat tal ses för parametrarna hyperfunktion och röstläge.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i vården av patienter   med smärta och ansvarar för skattning, dokumentation och behandling.   Förekomsten av smärta är ett vanligt problem inom vården. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan bedömer smärta   hos patienter. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra teman, sjuksköterskans användning av bedömningsinstrument vid bedömning av smärta,   sjuksköterskan och patientens verbala kommunikation vid bedömning   av smärta, sjuksköterskans observation av patientens och dennes   vitalparametrar vid bedömning av smärta och sjuksköterskan bedömer smärta   genom att ta hjälp från tidigare erfarenhet av liknande situationer. Diskussion: En icke fullgod smärtbedömning kan orsaka ett lidande för patienten och   det är därmed viktigt att sjuksköterskan låter patienten stå i fokus vid smärtbedömningen. .

Bakgrund: En operation leder i vissa fall till on?digt lidande f?r patienten i form av postoperativa s?rinfektioner, hypotermi samt tryck- och nervskador. Forskning visar att det finns samband mellan dessa komplikationer och l?ng operationstid. F?r att undvika dessa beh?vs mer kunskap om vilka faktorer som kan f?rkorta operationstiden.

Bakgrund: Litteratur visar att olika aspekter i kommunikationen har betydelse för hur mötet upplevs. För att ett givande möte ska uppstå måste vårdpersonalen veta hur patienten vill bli behandlad. Patienter i den palliativa vården har speciella behov av att få prata om sin sjukdom och sitt förflutna. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters och vårdpersonals upplevelser av kommunikation i det vårdande mötet i den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien byggde på sju vetenskapliga artiklar och en avhandling som analyserats med innehållsanalys.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom i Sverige som påverkar patientens livssituation på flera olika sätt. Att leva i ett palliativt skede innebär att leva nära döden, och då livstillvaron blir förändrad och begränsad både fysiskt, psykiskt och socialt. Det är betydelsefullt att patienternas självbestämmande respekteras och efterföljs. Stöd och god kommunikation utgör en betydelsefull del i vårdandet.Syfte: Syftet med studien var att belysa cancerpatienter i ett palliativt skedes upplevelser av bemötande från vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt utfördes och baserades på åtta vetenskapliga originalartiklar som analyserades och kvalitetsgranskades utifrån Graneheims och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studiens resultat framkom fyra kategorier som beskrev vårdpersonalens bemötande av palliativa cancerpatienter.

One third of all Swedish people will suffer in cancer. Pain is a common symptom in cancer patients. The pain is subjective and includes several dimensions. The dimensions of pain are the physical, psychological, social and spiritual. This is a literature review and the aim with this study was to identify the pain experience in patients with cancer receiving palliative care.

BakgrundEndometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens på upp till 15 procent. Den uppstår när vävnad som liknar livmoderslemhinnan fäster utanför livmodern och orsakar inflammation. Det främsta symtomet är smärta i bäcken och buk. Symtomen kan vara diffusa. Den säkraste metoden för att ställa diagnos är laparoskopi.

Background: Relatives are those persons who are closest to the patient, regardless of relationship and included into the patient´s life world. When a person is in a palliative stage this affects not only the patient but also the relatives, as it implies such a big change in life for all. The nurse has an important role for both the patient and the relatives. Aim: The aim is to highlight the relative´s needs of support for palliative care. Method: A literature review based on previous research. Ten articles were found, nine with a qualitative approach and one with both qualitative and quantitative approach. Results: The analysis resulted in six themes, these were the result of the study. The six themes were, ?to be seen an confirmed?, ?good communication?, ?continuous information?, ?availability and continuity?, ?to participate? and ?to share responsibility with the staff?. Conclusion: As a nurse we come in contact with relatives of patients in a palliative setting in any form.

Bakgrund: Vid palliativ vård i hemmet förändras tillvaron såväl för den sjuke som för de närstående. Den sjuke har ofta svårt att äta vanlig mat och kan behöva tillförsel av konstgjord näring. Närstående kan uppleva ett stort ansvar för den sjukes näringsintag när han eller hon vårdas hemma. Adekvat näringsintag är av betydelse för det fysiska välbefinnandet. Men vad vi äter påverkar också livskvalitet i social, kulturell och psykologisk bemärkelse.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en obotlig d?dlig neurodegenerativ sjukdom, vilket leder till f?rsvagade muskelfunktioner och s? sm?ningom fullst?ndig f?rlust av muskelkraft och slutligen d?d. I takt med att sjukdomen progredierar kr?vs mycket omsorg, vilket oftast sker i hemmen av de n?rst?ende. Det medf?r utmaningar och hinder i vardagen, vilket g?r att anh?riga, en s?rbar och utsatt grupp av individer kommer vara i behov av st?d.

Den palliativa vården innefattar inte bara patienten utan i många fall också de anhöriga. Syftet med studien var att undersöka anhörigas informationsbehov inom den palliativa vården. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar användes. Genom databas- och manuellsökning valdes elva kvalitativa och kvantitativa artiklar ut. En innehållsanalys av artiklarna gjordes utifrån en kvalitativ ansats.

Inom sjukvården förekommer patienter som befinner sig vid livets slut inom de flesta områden. För att underlätta mötet med dessa patienter är det viktigt att sjuksköterskan tar eget ansvar i att reflektera över sina känslor inför döden. Syftet är att studera vilka copingstrategier som sjuksköterskor använder sig av vid vård av patienter som befinner sig i livets slutskede. Metoden som används för att svara på syftet är en litteraturstudie över elva vetenskapliga artiklar. Resultatet från analysen visar tjugofyra olika copingstrategier varav de tre mest frekvent förekommande är Förberedelse/Planering/Planerad problemlösning, Omvärdering/Positiv omvärdering, och Dela med sig av upplevelser/Söka stöd hos kollegor.

Bakgrund: Litteratur visar att olika aspekter i kommunikationen har betydelse för hur mötet upplevs. För att ett givande möte ska uppstå måste vårdpersonalen veta hur patienten vill bli behandlad. Patienter i den palliativa vården har speciella behov av att få prata om sin sjukdom och sitt förflutna. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters och vårdpersonals upplevelser av kommunikation i det vårdande mötet i den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien byggde på sju vetenskapliga artiklar och en avhandling som analyserats med innehållsanalys.

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.