Bakgrund: I Afrika Àr behovet av palliativ vÄrd stort efter utbredning av HIV, samt cancer och andra sjukdomar. Den palliativa vÄrden avser att öka livskvalitet en hos patienter och nÀrstÄende, lindra lidande och behandla smÀrta. World Health Organization startade ett projekt för att utveckla palliativ vÄrd i Afrika, ett projekt som önskar utveckla synen pÄ palliativ vÄrd, integrera den i vÄrdprogram och förbÀttra möjligheten till lÀkemedelstillgÄngar och utbildning. Sjuksköterskan Àr en central figur inom den palliativa vÄrden och relationen Àr betydelsefull för patienten. För sjuksköterskan Àr mötet med den palliativa patienten bÄde smÀrtsamt och stressfullt, och vÀcker starka kÀnslor.Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelse av palliativ vÄrd i Tanzania.Metod: En empirisk studie och datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer genomfördes med Ätta sjuksköterskor i Tanzania.

Palliativ vÄrd Àr en benÀmning pÄ vÄrd som ges till patienter i livets slut dÄ botande behandling inte lÀngre Àr möjlig. Palliativ vÄrd ska integreras i all vÄrd i livets slut, oberoende av hur vÄrden organiseras. MÄlet för vÄrden Àr bÀsta möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj. Sjuksköterskans uppgift Àr att stödja och hjÀlpa den döende patienten och familjen att leva med de psykologiska, sociala, fysiska och andliga konsekvenserna av patientens sjukdom, nÄgot som stÀller stora krav pÄ sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda döende patienter inom vÄrd och omsorg.

Syftet med denna studie var att belysa anhörigvÄrdares upplevelser av den palliativa vÄrden i hemmet utifrÄn aktuell vetenskaplig litteratur. Litteraturen som anvÀnts till resultatet har varit vetenskapliga artiklar av i huvudsak kvalitativ design. Artiklarna söktes i databaserna Blackwell Synergy, Elin och Pub Med. Sökorden som anvÀndes var Caring, Caregivers, Experiences, Family, Homecare, Needs, Palliative care, Perception. Sökorden kombinerades för att fÄ artiklar som överensstÀmde med syftet och frÄgestÀllningen.

De flesta personer i livets slutskede behöver palliativ omvÄrdnad före döden. Farmakologisk symtomlindring Àr den vanligaste behandlingen, dock medför detta flera biverkningar.  ntresset av komplementÀra behandlingar har ökat och bÄde musik och massage kan pÄverka fysiologiska och psykologiska aspekter. Syftet var att belysa komplementÀra behandlingars betydelse i den palliativa omvÄrdnaden, med inriktning pÄ massage och musik. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Det framkom att massage och musik kan ha betydelse inom flera anvÀndningsomrÄden sÄ som symtomlindring, avslappning,  sinnesstÀmning och kÀnslor, andlighet och slutligen anhörigas delaktighet och upplevelser.

Denna litteraturstudie presenterar effekter och förutsÀttningar för etisk reflektion i förhÄllande till organisatoriskt lÀrande i palliativ vÄrd. Arbetet Àr genomgÄende av ett kvalitativt förhÄllningssÀtt i analys och bearbetning. UtifrÄn en kvalitativ ansats ger litteraturstudien en fördjupning i omrÄdet etisk reflektion i förhÄllande till organisatoriskt lÀrande i palliativ vÄrd. Datainsamling skedde utifrÄn sökord kring palliativ vÄrd och etiska modeller. Urvalet presenteras i olika steg utifrÄn Fribergs analysgÄng.Resultatet av betydelsefulla förutsÀttningar för etisk reflektion presenteras utifrÄn huvudteman och underteman i tabell och löpande text.

M?nniskans dominans ?ver naturen har kommit att leda till stora klimatkriser som utg?r konsekvenser f?r hela v?rlden. Klimatkriser och klimathot som p?verkar havet, ?r av stor betydelse f?r alla som bor p? planeten eftersom havet t?cker 70% av jordens yta. Samtidigt som forskare f?rs?ker deklarera hur antropocena klimatf?r?ndringar ?ver v?rlden m?ste stoppas, visar den danske antropologen Cecilie Rubow (2022) genom etnografisk forskning hur m?nniskor har en uttrycklig ?nskan, ett slags beg?r att ?terkomma till havet p? olika s?tt.

Bakgrund: Hj?rttransplantation ?r en effektiv behandling f?r personer som har avancerad hj?rtsvikt. Trots att hj?rttransplantation f?rv?ntas bidra med en f?rb?ttrad h?lsorelaterad livskvalitet, tillkommer det olika utmaningar; psykiska, fysiska och sociala. Dessa utmaningar ?r n?got som m?ste arbetas med kontinuerligt f?r att uppn? en god h?lsorelaterad livskvalitet.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt Àldre och fler önskar vÄrdas och dö i hemmet. Idag vÄrdas mÄnga inom allmÀn palliativ vÄrd med stöd av distriktssköterskor. I den tidigare forskningen inom palliativ vÄrd i hemmet har framför allt den specialiserade palliativa vÄrden beskrivits. FÄ studier har undersökt mötet mellan distriktssköterskor och patienter och nÀrstÄende inom allmÀn palliativ vÄrd.Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av mötet med patienter och dess nÀrstÄende vid allmÀn palliativ vÄrd i hemmet.Metod: Empirisk kvalitativ studie, deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer med Ätta distriktssköterskor.

Genom att stödja personer som fÄr palliativ vÄrd kan deras situation underlÀttas och livskvaliteten öka. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanstÀlla kunskap för att beskriva vilka behov av stöd som finns hos personer som fÄr palliativ vÄrd. I analysen, som liknar den tematiska analysen, ingick 14 vetenskapliga artiklar. Analysen utgick frÄn de tre huvudomrÄdena fysiska, andliga/existentiella och psykosociala behov av stöd I resultatet framkom att de fysiska behoven handlade om stöd till att kunna vara sjÀlvstÀndig och orka med vardagen, samt att inte behöva vara rÀdd och oroa sig för symtom sÄ som smÀrta. Andliga/existentiella behov handlade om att fÄ stöd till att finna en mening och komma till ro i situationen.

Bakgrund: Det berÀknas att nÀstan var tredje person i Sverige kommer att fÄ en cancerdiagnos i framtiden. UngefÀr 40 % utav cancerfallen gÄr inte att bota. Det finns en ökad förstÄelse för att den palliativa omvÄrdnaden Àr viktig för att fullÀnda obotligt sjuka patienters vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med obotlig cancer upplever palliativ omvÄrdnad. Metod: Studien har genomförts som en allmÀn litteraturstudie.

Med syftet att utveckla den kommunala hemsjukvÄrden har representanter frÄn kommun, svenska kyrkan samt primÀrvÄrden startat ett samverkansprojekt. Detta för att se om samverkan kan öka möjligheterna att tillgodose den palliativa patienten och dess nÀrstÄendes behov. Denna samverkan startade dÄ parterna upplever att palliativ vÄrd Àr en komplex vÄrd med mÄnga behov hos patienter och nÀrstÄende. Ambitionen Àr att se om samverkan kan öka förutsÀttningarna för att bÀttre tillgodose de existentiella och andliga behoven dÄ det ofta saknas kunskap om hur och vem som bÀst kan hjÀlpa patienten och dess nÀrstÄende att hantera dessa frÄgor.Syftet Àr att beskriva samordnarnas erfarenhet av samverkan mellan kommun, primÀrvÄrd och Svenska kyrkan inom den palliativa hemsjukvÄrden. Sju semistrukturerade intervjuer med samordnare för de lokala samverkansgrupperna genomfördes, datamaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalysI resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier.

Landstingens anstrĂ€ngda ekonomi har bidragit till att antalet slutenvĂ„rds platser successivt har minskat. Allt mer avancerad vĂ„rd ges i dag i hemmen. Distriktssköterskors arbetssituation har pĂ„verkats av denna förĂ€ndring. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelser av palliativ vĂ„rd i hemmet. Åtta distriktssköterskor frĂ„n norra Sverige deltog i studien.

Titel: Kompetensutveckling inom palliativ vĂ„rd Institution: Institutionen för vĂ„rdvetenskap och hĂ€lsaKurs: LVO 110, VĂ„rd och omsorg för lĂ€rare Författare: Ingrid Hellberg och Ammie ÖrtlundHandledare: Annica LagströmExaminator: Kaety Plos Sidantal: 21Examen: HT 2008-01-17För vĂ„rdpersonal Ă€r omvĂ„rdnad en central del av arbetet och det behövs kompetens för att utföra den. Kompetensen bör dessutom utvecklas för att vĂ„rdarbetet ska bli sĂ„ professionellt som möjligt. Inom palliativ vĂ„rd Ă€r det sĂ€rskilt betydelsefullt att personalen har den kompetens som krĂ€vs eftersom de döende personerna och deras anhöriga Ă€r i en speciell situation. I problemformuleringen berĂ€ttar vi att det Ă€r mĂ„nga vĂ„rdgivare som tycker att det Ă€r svĂ„rt att i hantera funderingar som handlar om livets mening och död. Det brister i kunskaper om hur lĂ€raren kan gĂ„ till vĂ€ga inom undervisningen av palliativ vĂ„rd och av den anledningen Ă€r det svĂ„rt för lĂ€raren att hantera uppgiften.

I den palliativa vÄrden i hemmet kring patienten fanns nÀrstÄende som pÄverkades kÀnslomÀssigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohÀlsa utifrÄn nÀrstÄende och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet till en vÀrdig död. NÀrstÄende som blev bemötta pÄ ett bra sÀtt av sjuksköterskan upplevde inte patientens död som ovÀntad. Olika former av vÄrd i hemmet har ökat och detta pekar pÄ att allt fler mÀnniskor kommer att dö i det egna hemmet. Syftet med studien var att studera nÀrstÄendes upplevelser i samband med palliativ vÄrd i patientens hem.

Bakgrund och problemformulering: Palliativ vĂ„rd Ă€r en av de mest prioriterade vĂ„rdformer som svensk hĂ€lso- och sjukvĂ„rd förvĂ€ntas att bedriva. Den vilar pĂ„ en speciell vĂ„rdfilosofi som bör ligga till grund för planering och genomförande av vĂ„rden i livets slutskede. Denna filosofi genomsyras bland annat av WHO:s definition vilket innebĂ€r en aktiv helhetsvĂ„rd i ett skede dĂ„ patienten inte svarar pĂ„ en botande behandling. Studier har visat brist pĂ„ kontinuitet och skillnader i kvalitet och tillgĂ€nglighet för den enskilda patienten i livets slut. Mot denna bakgrund har ett vĂ„rdprogram i palliativ vĂ„rd arbetats fram som ska ligga till grund för palliativ vĂ„rd i Södra Älvsborg.