Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur man arbetar med ungdomar som har läs- och skrivsvårigheter på två 7-9 skolor inom Bodens kommun. Tidsplanen blev ett tungt vägande skäl för en väl avvägd avgränsning och därför koncentrerades den empiriska studien till två 7-9 skolorna i Bodens kommun. Utifrån kvalitativa metoder utfördes fältarbeten där intervju med lärare, speciallärare och observation av ungdomar med läs- och skrivsvårigheter ingick. Ett litteraturstudium föregick undersökningens empiriska del och i detta ingick svensk skollag, Lpo 94, Skolverkets roll, läs- och skrivsvårigheters natur och historik (tidigare forskning). Detta studium visar att de elever som har en diagnos har rätt till extra resurs i skolorna, men många människor går igenom hela skolsystemet utan att få diagnos, extra stöd eller hjälp.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd där diagnosen sätts utifrån patientens subjektiva upplevelser kring sina besvär. Personer med fibromyalgi känner ett lidande som härrör ur en ständig och oförutsägbar smärta och trötthet. De känner också att omgivningen inte förstår deras smärta då sjukdomen är osynlig. Många läkare vittnar om svårigheter i kommunikationen med patientgruppen samt till viss del en skeptisk syn på sjukdomen.Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med sjukvården hos patienter med fibromyalgi.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg baserad på 12 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Medline och Pubmed.Resultat: Fem huvudteman identifierades i artiklarnas resultat: Vägen till diagnos, Upplevelsen av dåligt bemötande och att inte bli tagen på allvar, Att på egen hand söka kunskap för att hantera brister i sjukvården, Att bli förstådd och lyssnad till samt Mötet med medpatienter. Dessa delades sedan in i subteman.Resultatet visar att många patienter med fibromyalgi upplever att de inte blir trodda på av sjukvårdspersonalen.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd där diagnosen sätts utifrån patientens subjektiva upplevelser kring sina besvär. Personer med fibromyalgi känner ett lidande som härrör ur en ständig och oförutsägbar smärta och trötthet. De känner också att omgivningen inte förstår deras smärta då sjukdomen är osynlig. Många läkare vittnar om svårigheter i kommunikationen med patientgruppen samt till viss del en skeptisk syn på sjukdomen.Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med sjukvården hos patienter med fibromyalgi.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg baserad på 12 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Medline och Pubmed.Resultat: Fem huvudteman identifierades i artiklarnas resultat: Vägen till diagnos, Upplevelsen av dåligt bemötande och att inte bli tagen på allvar, Att på egen hand söka kunskap för att hantera brister i sjukvården, Att bli förstådd och lyssnad till samt Mötet med medpatienter. Dessa delades sedan in i subteman.Resultatet visar att många patienter med fibromyalgi upplever att de inte blir trodda på av sjukvårdspersonalen.

På en onkologisk klinik har personalen en känsla av att patienterna behandlas med cytostatika för nära inpå ad mortum. Syftet är att på ett deskriptivt sätt undersöka hur nära i tiden patientens sista erhållna cytostatikabehandling och ad mortum ligger, vidare avser studien åskådliggöra hur differensen ser ut i förhållande till diagnos, ålder och kön under kalenderåret 2004. Datainsamling har gjorts genom journalgenomgång med hjälp av ett datainsamlingsformulär. Studien omfattar 65 journaler. Resultatet visar bland annat att det finns ett skönjbart samband mellan patienters differens och ålder..

SAMMANFATTNINGDe närstående har en betydelsefull uppgift i vården av svårt sjuka personer, men det är vanligt att de närstående inte har tillräckligt med kunskaper och är inte förberedda på den nya situationen. Vård i livets slutskede är ofta beroende av stora insatser från närstående och det är därför viktigt att vården utformas tillsammans med de närstående och att deras önskemål beaktas så långt det är möjligt. Den palliativa vården har ett grundläggande helhetsansvar för både patient och närstående och det ställs stora krav på sjuksköterskor som jobbar inom palliativ vård. Sjuksköterskan ska kunna göra helhetsbedömningar angående behov hos både patient och närstående. Sjuksköterskan har en central uppgift i att stödja patient och närstående för att åstadkomma en så god livskvalité som möjligt.Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till närstående som vårdar en person i palliativt skede som är ansluten till avancerad sjukvård i hemmet (ASIH).Kvalitativ ansats med beskrivande design har använts.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och mer än 220 miljoner människor i världen är drabbade. När ett barn insjuknar blir det en omställning för hela familjen och det kan ta tid attanpassa sig till den nya livssituationen.Syfte: Att belysa föräldrars känslomässiga upplevelserav ett barn med typ 1 diabetes.Metod: Det är en litteraturstudie med litteratursökning i chinaloch pubmed där vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts.Resultat: Föräldrarnahar känslomässiga upplevelser som oro, känsla av att tappa kontrollen, en känsla av misstro.Bra stöd från sjukvårdspersonal är viktigt för föräldrarna för att känna sig trygga ihandhavandet av sitt barns diabetes.Diskussion/Slutsats: Slutsatsen är att föräldrar till barnmed diabetes har ett stort ansvar, sjukvårdspersonalens omvårdnadsperspektiv i mötet medfamiljen är viktigt..

Under historiens gång har en rad olika benämningar använts för att på något sätt ringa in de symptom vi idag kallar Borderline personlighetsstörning (BPS) och fortfarande är det inte helt lätt att greppa diagnosen. Studiens syfte är att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning i Västsverige beskriver Borderline personlighetsstörning hos sina patienter. För att besvara syftet används frågorna; Vilka nyckelord väljer personalen att använda för att beskriva patientgruppen, hur väljer personalen att förklara uppkomsten av Borderline personlighetsstörning och hur ser personalen på patienternas möjlighet till tillfrisknande?För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod använts i form av djupintervjuer med sex anställda vid en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Även litteratur och olika vetenskapliga artiklar har använts för att på bästa sätt besvara studiens syfte.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur standardvårdplaner, kan vara ett instrument som förbättrar omvårdnadskvalitén för patienter och närstående i sen palliativ fas.Artiklarna söktes via Högskolan Dalarnas bibliotek och Falu lasaretts bibliotek. Artiklar från andra referenser ingår också i studien. Totalt har 17 artiklar använts i resultatredovisningen. Resultatet visar att efter införandet av standardvårdplan förbättrades följande områden; symtomkontrollen, anhörigstöd efter dödsfallet, kommunikation, omvårdnadens standard och evidens. Fokus lades på att prioritera viktiga omvårdnadsåtgärder och det visar sig att standardvårdplanen Integrated Care Pathway (ICP) är ett användbart pedagogiskt instrument vid kvalitetsförbättringar i palliativvård.

När sjuksköterskor möter personer med aids är det främst i det palliativa skedet och det är då viktigt att ha kunskaper om dessa patienters upplevda problem. Syftet med denna studie var att sammanställa vetenskaplig litteratur rörande svårighe-ter som personer som lever med hiv/aids upplever i livets slutskede. En litteratur-studie har använts som metod och som grund för resultatet har nio vetenskapliga artiklar av god eller medel kvalitet använts. Resultatet visar på hur olika personer med hiv/aids upplever fysiska besvär, psykiska bekymmer, sociala svårigheter och spirituella behov i livets slutskede. Det är som sjuksköterska viktigt att uppmärksamma patienternas problem, för att kunna tillgodose deras behov..

Amyotrofisk lateral skleros klassas som en neurologisk sjukdom där de motoriska nervcellerna i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgens yttre del degenererar. Någon kurativ behandling för patienter med ALS finns inte i nuläget. Behandlingen inriktas därför på att möta behoven som patienterna utvecklar under det snabba sjukdomsförloppet för att ge den bästa palliativa vården. Syftet med vår litteraturstudie var att undersöka vilka omvårdnadsbehov en patient med ALS och deras vårdgivare har. Resultatet har tematiserats efter patienterna och vårdgivarnas fysiska, psykiska, existentiella och social behov.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns skillnader i antalet dyslektiker mellan könen på de skolor som vi har undersökt. Vi vill även se om det finns andra faktorer som påverkar att det kan finnas skillnader i könsfördelningen av dyslektiker på skolorna. Det har framkommit i olika forskningsstudier om dyslexi att det är fler pojkar än flickor som är dyslektiker. De uppgifterna har på senare tid ifrågasatts av nya forskningsrön inom dyslexi. Det som intresserar oss i vår undersökning är hur könsfördelningen hos dyslektiker ser ut inom yrkesförberedande program i förhållande till högskoleförberedande program.

Bakgrund: Downs syndrom är den vanligaste formen av kromosomförändring hos människan. En person med Downs syndrom har totalt 47 kromosomer istället för människans vanliga 46 och bär på en extra kromosom 21. ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder vilket innebär uppmärksamhetsstörning, koncentrationssvårigheter och planeringssvårigheter, nedsatt arbetsminne samt dålig tidsuppfattning.Syfte: Att få större kunskap om hur föräldrar upplevde och reagerade, när de blev informerade om att deras barn har Downs syndrom eller ADHD. Med större kunskap ökar vår och andras förståelse och därmed möjlighet till förbättrade relationer till både föräldrar och barn.Metod: Examensskrivarna har intervjuat tre föräldrapar vars barn har fått diagnosen ADHD och två föräldrapar som fått barn med Downs syndrom. Genom intervjuerna och dess svar har vi jämfört föräldrarnas eventuellt olika sätt att bearbeta sin sorgResultat och analys: En mamma hade bara negativa tankar kring dotterns diagnos ? Downs syndrom.

Denna studie undersöker hur skolan och föräldrar kan hjälpa och förbättra elevermed diagnosen dyskalkyli under deras skolgång. Undersökningen har gjorts medhjälp av sju vetenskapliga artiklar som har bearbetats och därefter jämförts medvarandra, utifrån de fyra huvudkraven i det etiska förhållningssättet. Resultatet visaratt det finns många olika faktorer som har betydelse för elever med dyskalkyli. Dettaär faktorer som genetik, hur skolan förser eleven med hjälp, hur föräldrarna kanhjälpa eleven, om elevens syn på sig själv men även om det överhuvudtaget kan sättaen diagnos. I diskussionen tas det upp hur det kan möjligöra hjälp till dessa elever,med utgångspunk från de faktorer som tas upp i resultatet..

Mitt syfte har varit att ta reda på, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det råder misstankar om.  Metod: När jag skrev den här uppsatsen har jag använt mig av samtalsintervju. Intervjuaren får då göra intervjuer som blir mer personliga än vad enkätintervjuer blir. Resultat och slutsats är att förskollärarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det råder misstankar om, till viss del kännetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. Förskollärarens metoder innefattar många olika delar; bemötande, förhållningssätt och barnsyn men också fasta konkreta arbetssätt där ramar, rutiner och bildscheman hjälper barnet i vardagen på förskolan..