Palliativ vård blir vanligare i takt med en äldre befolkning och högre prevalens av tumörsjukdomar utan botbar behandling. Lidande är starkt kopplat till palliativ vård vars syfte är att lindra lidande för patienter och närstående. Nutritionsrelaterade problem förstärker patientens lidande och skapar ofta konflikter mellan patienter och närstående.Syftet med studien var att belysa området nutrition vid palliativ vård och öka förståelsen för de nutritionsrelaterade problem som kan uppstå i den palliativa vården och som påverkar patient, närstående och sjuksköterska.Uppsatsen är genomförd i form av litteraturstudie där datainsamling skett i databasen Cinahl samt genom manuell sökning i aktuella tidskrifter för ämnet. Nio artiklar publicerade mellan 2000-2007 har valts ut.Resultatet är sammanställt utifrån tre perspektiv: Patienten, närstående och sjuksköterskan. Under dessa presenteras 15 olika teman.

 AbstraktPalliativ vård syftar till att förbättra vården för de döende genom att betona vikten av vissaåtgärder för att minimera lidandet och underlätta för patient och närstående. Det har blivitvanligt att närstående uppfyller den döendes sista önskemål, att få dö i sitt hem. Syftet meddenna litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelser vid palliativ omvårdnad i hemmet.Inför studien har fjorton kvalitativa och kvantitativ artiklar analyserats som handlade omnärståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Vilket resulterade i fyra kategorier:anhörigas upplevelse av att vårda i hemmiljö, anhörigas ansvar och upplevelse vid palliativvård i hemmet, anhörigas upplevelse av trygghet och stöd, anhörigas upplevelse avförestående död. Det fanns ett stort behov av professionellt stöd och information omsjukdomsförloppet för att de närstående ska kunna sköta situationen och reducera rädslan attsköta om sin sjuke anhörige.

Inom palliativ vård är en professionell interaktion väsentlig såväl för sjuksköterskan som för patienten och dennes närstående. Interaktionen utgör grunden i omvårdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten samt dennes närstående inom palliativ vård. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes närstående ansågs utgöra basen i omvårdnaden så var det väsentligt att sjuksköterskan med hjälp av interaktionen förmedlade stöd, bekräftelse och respekt.

Bakgrund: Det är viktigt att det finns kunskap om palliativ vård inom alla verksamheter då patienter i palliativ vård finns överallt inom vården. Finns inte kunskapen kan patientens behov lätt missas. Författarna till den här studien ville få en förståelse för vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vård har två övergripande omvårdnadsbehov. Dessa är psykosociala behov och omvårdnadsbehov.

Syfte. Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av mötet med patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter i behov av vård vid livets slutskede. Metod. En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju sjuksköterskor som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval.

Den palliativa vårdens mål är att uppnå en god och fridfull död. En god död har dock visat sig vara en individuell och varierande upplevelse varför patienten själv måste få möjlighet att uttala sig om sin förestående död. Forskning har framhållit att det finns olika uppfattningar om vad en god död innebär, utifrån patientens, närståendes och vårdpersonalens perspektiv. Syftet med litteraturstudien var därför att belysa kunskap om uppfattningar om en god död, för att kunna förbättra omvårdnaden i en palliativ kontext. Föreliggande litteraturstudie baseras på 15 vetenskapliga artiklar.

SAMMANFATTNING__________________________________________________________________________Eva Öierstedt-Christiansen & Louise RundlöfSitt still och var tyst!Fördelar och nackdelar med diagnostisering av ADHD enligt nio lärareSit still and be quiet!Advantages and disadvantages of the diagnosis of ADHD according to nine teachers Antal sidor: 27 __________________________________________________________________________Vårt syfte med studien är att undersöka vad nio lärare inom förskola/förskoleklass och grundskolans tidigare år anser om att barn/elever diagnostiseras med ADHD.Vår undersökning kommer att utgå från följande frågeställningar:Vilka fördelar respektive nackdelar ser lärarna med att barn/elever diagnostiseras med ADHD?Vilka är det enligt lärarna som gynnas av en ställd diagnos, barnet/eleven, lärarna eller föräldrarna?På vilket sätt skiljer sig åsikterna mellan lärare i förskolan, förskoleklassen och grundskolans tidigare år gällande diagnostisering?Vi har genomfört intervjuer med nio lärare som är verksamma inom olika åldrar. Resultatet av vår studie visar att lärarna överlag är kritiska till en diagnos, däremot menar de att om barnet/eleven visar starka symptom är en diagnos nödvändig för att barnet/eleven ska få rätt hjälp och stöd. Frågan om när en diagnos bör ställas skiljer sig mellan lärarna i förskolan/ förskoleklassen och grundskollärarna. Lärarna i förskolan/förskoleklassen menar att en diagnos inte bör ställas förrän i skolan medan lärarna i grundskolans tidigare år hävdar att en diagnos bör ställas så tidigt som möjligt.

Människor har genom tiderna tagit hand om sina släktingar, vid sjukdom och i livets slutskede, det som idag kallas för palliativ vård. För att den palliativa vården ska bli så bra som möjligt för patienten krävs det att sjuksköterskan har ett professionellt förhållningssätt, detta innebär att hon/han har en helhetskompetens för att kunna bemöta patienten. Syftet med studien var att undersöka patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård. Den valda metoden var en litteraturstudie där åtta artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. I resultatet framkom det att patienterna upplevde att en optimal palliativ vård var en vård där någon tog sig tid att lyssna och vara hos patienten.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av palliativvård i livets slutskede på särskilda boenden i kommunal vård. Metod: Studien hade kvalitativdeskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med niosjuksköterskor och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultatet: Studien visade fyra teman: Att ha fungerande rutiner i arbete, Att teamarbetetfungerar är viktigt, Att ha en ömsesidig relation och Att ha kompetens i palliativ vård.Slutsats: Att ha fungerande rutiner för palliativ vård medförde att all vårdpersonal kundearbeta mot samma mål och att kontinuitet skapades. Andlig vård kunde utvecklas genom attdet ska finnas rutin för utvärdering och diskussion om detta. Ett gott teamarbete förhindradesav tidsbrist och underbemanning men underlättades av stöd från kollegor. Möjlighet att byggaupp tillit i relationen, respektera den äldres värdighet och närståendes behov var viktigt för engod vårdkvalitet.

SAMMANFATTNING                                                                                             Syftet med interventionsstudien var att undersöka om ROAG (revised oral assessment guide) munbedömningsinstrument förbättrade sjuksköterskor bedömning av cancerpatienters munhälsa på en palliativ vårdenhet.Metoden hade en kvasiexperimentell design med en journalgranskning före och efter en intervention. Interventionen bestod av en kortare utbildning av munhälsa samt införandet av ROAG munbedömningsinstrumentet.Resultatet visade att både bedömningar och åtgärder av munhälsan har ökat statistiskt signifikant jämfört med före interventionen på den palliativa vårdenheten, resultatet visar också att det inte alltid finns rätt koppling mellan symtom och åtgärd.Slutsats ROAG munbedömningsinstrument är ett bra verktyg för sjuksköterskor att använda för att bedöma munhälsan på en palliativ vårdenhet, men det räcker inte bara med ROAG munbedömningsinstrument utan det behövs kontinuerlig utbildning för att förbättra bedömningar och åtgärder ..

Bakgrund: Omvårdnad ska byggas på en holistisk och humanistiskt människosyn. Den palliativa omvårdnadens fokus ligger dessutom på patienters och anhörigas livskvalitet samt möjligheten till en värdig död. Eriksson (1987; 1994) beskriver vårdens uppgift som lindring av lidande och återställning av hälsa grundad i människan själv samt i dess interaktioner till andra människor och Gud. Syfte: Syftet var att beskriva andliga behov hos patienter inom palliativ omvårdnad. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man arbetar på en specifik skola i Halmstad kommun med läs- och skrivsvårigheter. Samt huruvida det är nödvändigt med en diagnos för att få tillgång till hjälpmedel. Uppsatsen inleds med en kort bakgrund om vad läs- och skrivsvårigheter är, och lägger fokus på dyslexi. I tidigare forskning presenteras de olika begrepp och teorier som behövs för vår analys. Här ligger fokusera på lärarens bemötande av elever med läs- och skrivsvårigheter, betydelsen av att ha en diagnos, diagnostisering samt vilka hjälpmedels som finns.

Människor idag blir äldre och fler kommer i framtiden att vara i behov av palliativ vård samtidigt som vården i hemmet expanderar. Närstående till patienter i den palliativa hemsjukvården kan uppleva känslor av otillräcklighet, maktlöshet och hjälplöshet. De känner ett stort ansvar för den sjuke samtidigt som de inte alltid känner sig sedda av vårdpersonalen. Syftet med studien var att belysa de närståendes erfarenheter av vårdpersonalens omvårdnad vid palliativ hemsjukvård. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar som sammanställdes och bildade resultatet.

Syftet med studien var att sammanställa vetenskaplig litteratur angående patienternas livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder med avseende på orala komplikationer som är ett vanligt förekommande problem hos patienter inom palliativ vård. Våra frågeställningar var: Hur påverkar orala komplikationer livskvalitet hos patienter inom palliativ vård? Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan utföra dels för att patienter ska bibehålla god oral status och dels för att patienternas resurser stärks och balansen mellan dagliga livets krav och inre respektive yttre resurser upprätthålls? Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram valdes Carnevalis balansmodell, Dagligt liv - Funktionellt hälsotillstånd. Resultatet visar att fysiska besvär och psykosocialt lidande till följd av orala komplikationer påverkade patienternas livskvalitet i stor utsträckning.