Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life,Advanced homecare is an arranged specialized medical service doing nursing round-the-clock. The care is preformed in cooperation with a multi-professional team formed of different professions. Advanced home care is mostly palliative care. The purpose is to give the patient better quality of life and anticipate, survey and palliate symptoms. The aim of this study was to describe the experiences of district nurses using advanced homecare when nursing patients with palliative care at home.

Bakgrund: När en närstående befinner sig i livets slutskede påverkas hela familjen, genom att deras liv förändras och sorg och lidande uppstår. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva familjens upplevelser av sorg och hur deras liv påverkas när en närstående vårdas i livets slutskede, samt sjuksköterskans roll i detta skede. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades och analyserades. Resultat: Tre övergripande teman framkom: familjens sorg, påverkan på familjen och vårdpersonalens bemötande och stöd. Familjen blev överraskad av sina starka sorgereaktioner.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

Att ett barn va?rdas palliativt a?r en sva?r och komplex situation fo?r barnets fo?ra?ldrar. Fo?ra?ldrarna kan ka?nna sig hja?lplo?sa samtidigt som de tar stor del i barnets va?rd. Syftet med litteraturstudien var att belysa fo?ra?ldrars upplevelser av att va?rda sitt barn palliativt.

Syfte:Syftet med studien är att studera i hur stor omfattning patienter är omgivna av andra i dödsögonblicket i palliativ vård och undersöka om det finns formulerade omvårdnadsmål i patienters IVP gällande vården i livets slutskede. Metod:Studien är kvantitativ retrospektiv med deskriptiv och analytisk design. I studien ingår samtliga cancerpatienter (n= 316), som vårdats och dött på en vårdavdelning och ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) i Stockholm samt registrerats i Svenska palliativregistret (n=295). Resultat:Studien visade att i åldersgrupperna 75-84 år och 85 eller äldre var det fler som dog utan någon närvarande vid dödsögonblicket än i övriga åldersgrupper. Patienter dör utan att någon närvarande vid dödsögonblicket i ungefär lika stor omfattning i urvalet som på övriga palliativa enheter i Sverige.

Bakgrund: Det har blivit vanligare att personer som befinner sig i livets slutskede vårdas med palliativ hemsjukvård, vilket medför att närstående blir involverade i vården. Den kommande förlusten av en familjemedlem kan leda till en stor utmaning och familjen måste hitta en balans mellan förändring och stabilitet för att klara vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser när en person vårdas i livets slutskede i hemmet. Metod: I litteraturstudien har 13 kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats med hjälp av Forsberg och Wengströms analysmetod. Artikelsökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl.

  Aim. The aim of the study was to describe how nurses in home care experience to pursue palliative care in ordinary housing. Methods. The study had a descriptive design with qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with 14 nurses in home health care from two medium-sized Swedish municipalities. The material was analyzed with manifest and latent content analysis. Findings. The underlying theme that emerged in the study was: Working with palliative care in the patient´s own homes is positive but challenging. Informants describe among other things that they perceived palliative home care as meaningful and that relatives have a central role in the palliative home care since they are close to the patient around the clock. The stress that emerges from the heavy work load and the long geographic distances are described as strenuous and to affect the care in a negative way. Informants describe the home environment as challenging as it is often not adapted for care and the collaboration with the palliative team is described to be experienced as both positive and negative.

Introduktion: Vård i livets slutskede utgör den del av palliativ vård då döden förväntas inträda inom en snar framtid. Att vårda döende patienter kan sjuksköterskor komma att konfronteras med i sin yrkesroll oavsett vilken vårdavdelning de arbetar på. De specialistkunskaper som krävs för att ge god vård i livets slutskede är dock inte alltid självklara för sjuksköterskor på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Metod: Studien genomfördes i enlighet med Polit och Becks (2008) nio-stegsmodell som beskriver metoden vid en litteraturstudie.

Det är svårt att bedöma hur lång tid en människa har kvar i livet och brytpunkten för när en patients döende fas inleds kan vara otydlig (Ellershaw & Ward, 2003). Det är viktigt att den sista tiden blir så bra som möjligt och här spelar sjuksköterskan en viktig roll. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter på en akutvårdsavdelning. Metoden som användes var kvalitativa fokusgruppintervjuer och data analyserades med induktiv innehållsanalys. Ett övergripande tema för studien kan benämnas vårdens vågskålar, dilemman och tillfredställelse, vilket speglar den dubbelbottnade natur vården har.

Syfte med detta examensarbete är att ta fram ett gestaltningsförslag för utemiljön på Byle Gårds hospice. Målsättningen är att ge besökande barn en lekvänlig utemiljö samt att tillvarata och utveckla tomtens befintliga kvaliteter för patienter, besökare (vuxna och barn) och personal. Med enkla medel vill jag lyfta fram de befintliga naturkvalitéerna på tomten och skapa en varierad och rekreativ miljö för alla åldrar. Jag vill inbjuda till rörelse runt tomten och erbjuda olika sinnesupplevelser som ger vila i det tunga allvar som vilar över hospicet, där anhöriga och personal tillbringar den sista tiden tillsammans med patienten. Som grund för gestaltningen har jag studerat forskningsbaserad litteratur om barn och deras utemiljöer samt litteratur om palliativ vård. Jag har även vid flera tillfällen intervjuat personal och fastighetsförvaltaren på Byle Gårds hospice för att tillgodose verksamhetens specifika behov i mitt utformningsförslag. En slutsats jag dragit utifrån litteraturen jag läst är att barn inte har så stort behov av traditionellt utformade lekplatser då de mest är utformade utifrån vuxnas syn på lek.

Bakgrund: Att vårdas hemma vid livets slut blir allt vanligare. De senaste 10-15 åren har behovet av avancerade vårdinsatser i hemmet alltjämt ökat och möjligheterna att vårda patienter med komplicerade sjukdomstillstånd har blivit mer möjliga. Detta har medfört att kraven på de såväl medicinska som de specifikt omvårdnadsmässiga åtgärderna har växt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa ASIH- sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i hemmet vid livets slut. Metod: Studien har en kvalitativ och deskriptiv ansats.

Bakgrund: Trycksår är en lokal skada av huden. Skadan ligger ovanför ett benutskott och orsakas av tryck eller en kombination av tryck skjuvning eller friktion. Smärta från trycksåret är ett vanligt förekommande problem som påverkar livskvaliteten negativt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av trycksår i livets slutskede samt att se om personer med smärta och trycksår är smärtskattade med VAS/NRS. Syftet var även att se om det fanns något samband mellan trycksår och smärta.Metod: Metoden som använts var en retrospektiv deskriptiv undersökning med kvantitativ ansats. Insamling av data skedde via frågor tagna ur dödsfallsenkäten.

Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vårdpersonal och närståendes upplevelser vad gäller vanlig palliativ vård och strukturerade vårdplaner så som LCP/ICP. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där underlaget inhämtades genom att med specifika sökord söka i Högskolan Dalarnas databas ELIN@ efter vetenskapliga artiklar. En artikel har även sökts från en annan referenslista där artikelnamnet använts som sökord. Vid sökningarna har sökorden använts var för sig och i kombination med varandra varvid 13 stycken artiklar valdes ut till resultatet. Resultatet visade att det fanns brister i den ordinarie palliativa vården vad det gäller kommunikation, symtomlindring och anhörigvård.

Bakgrund: Smärta är inte bara fysiologiska mekanismer utan smärtan påverkar lidandet samt hela patientens livssituation. Att drabbas av långvarig kronisk smärta är vanligt i samband med cancersjukdom i livets slutskede. Palliativ vård är ett förhållningssätt som förbättrar patientens livskvalitet genom att förebygga och lindra lidande, med hjälp av tidig identifiering och behandling av smärta samt andra fysiska, psykosociala och andliga problem.Syfte: Syftet med studien var att belysa cancersjuka patienters upplevelse av smärta i livets slutskede.Metod: Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats för att belysa människans subjektiva upplevelser. Artiklarnas innehåll analyserades med hjälp av Lundman & Hällgren-Graneheims (2012) innehållsanalys.Resultat: Efter analys av artiklarna framkom tre huvudkategorier samt två underkategorier om patienters upplevelser av smärta i livets slutskede. Huvudkategorierna är: Att leva med smärta, Tankar om döden i samband med smärta samt Vården och vårdandets påverkan på patienters smärtupplevelser.Slutsats: Studien visade att cancersjuka patienter med smärta i livets slut hade likartade tankar om sin smärtupplevelse, smärtproblematik, sjuksköterskans förhållningssätt samt det palliativa vårdandet.

IntroduktionForskning visar att patienter, trots svår cancersjukdom, kan hantera sin situation på ett sådant sätt attde upplever hög grad av hopp. Kunskapen om de faktorer som påverkar patienternas upplevelse avhopp är mindre kända vilket skapar utrymme för ytterligare forskning.SyfteSyftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av hopp hos patientenmed cancersjukdom samt vilken betydelse sjuksköterskan har i bevarandet och skapandet av hopp.MetodLitteraturstudie som är grundad på 14 artiklar, funna via artikelsökning i PubMed och manuellsökning.ResultatFaktorer som hade betydelse för patientens upplevelse av hopp fann de inom sig själva, sinanärstående och hos sjuksköterskan. De försökte finna en normalitet i tillvaron, upprättade kortsiktiga,uppnåbara mål, tänka positivt. Den trygghet som patienten upplevde hos sjuksköterskan byggdes påhans/hennes personlighet, bemötande, kunskaper och tekniska utförande.DiskussionHopp är en process som startar med hopp om något, t.ex. att bli botad för att sedan övergå till att levai hoppet och slutligen försonas med liv och död.