ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Caring for the suffering, dying patients and giving support to relatives is probably one of the toughest jobs a nurse can encounter. Palliative caring is, with different measures, the prolonging of life whereas hospice caring is giving patients a meaningful and natural journey toward death. The hospice philosophy is grounded on comfort, communication and peace. The expectation is that patients will have a dignified, peaceful death. The purpose of this study was to describe the nurse's role in palliative care.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Bakgrund: Att v?rda barn med cancer i palliativt skede inneb?r sv?ra utmaningar f?r sjuksk?terskor. Sjuksk?terskor har ett ansvar att lindra fysiskt och psykiskt lidande och f?rmedla tr?st och trygghet till barnet och dess familj. Barnkonventionen ligger till grund f?r sjuksk?terskans omv?rdnadsarbete inom palliativ v?rd som str?var efter att fr?mja barns livskvalitet och v?rdighet.

Bakgrund: Människor med funktionsnedsättning rapporterar i högre grad missnöje med omvårdnad och sjukvårdspersonalens förståelse för deras funktionsnedsättning. Många funktionsnedsättningar medför också kommunikationsnedsättningar vilket bidrar till svårigheter i vårdsammanhang. Då kommunikationen inte fungerar mellan patient och sjukvårdspersonal är det svårt att skapa en vårdrelation.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva erfarenheter av kommunikationen mellan sjukvårdspersonal och patienter med komplexa kommunikationsbehov [CCN].Metod: Studien är en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar har granskats. Till resultatet har nio artiklar analyserats och teman har identifierats.Resultat: Fyra teman som är kopplade till svårigheter med att kommunicera med människor med CCN lyfts fram i resultatet. Dessa teman är; kunskapsbrist, tid, anhörigvårdare och vårdrelation.Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån syftet med stöd i ytterligare studier.

Elderly patients experiences of palliative care ? a rewireThe purpose of this paper was to study elderly patient?s experience of palliative care with present knowledge as starting point. The questions were; what criteria do the elderly, dying person think is most important to fulfill in palliative care? and how satisfied is the elderly, dying person with the palliative care that are giving to him/her? The information were collected by a data based search trough science magazines and technical literature. Four relevant studies were found; Costello (2001), Heyland (2005), Wilson (1999) and Formiga (2004).

Elderly patients experiences of palliative care ? a rewireThe purpose of this paper was to study elderly patient?s experience of palliative care with present knowledge as starting point. The questions were; what criteria do the elderly, dying person think is most important to fulfill in palliative care? and how satisfied is the elderly, dying person with the palliative care that are giving to him/her? The information were collected by a data based search trough science magazines and technical literature. Four relevant studies were found; Costello (2001), Heyland (2005), Wilson (1999) and Formiga (2004).

Vården av svårt sjuka och döende människor har under det senaste seklet genomgått stora förändringar. I början av 1900-talet hade närstående allt ansvar för den anhörige i hemmet. På 1950-talet tog professionen över vården på sjukhuset. Ädelreformen som togs i bruk på 1992, har inneburit att allt fler människor vistas den sista tiden i livet i sin hemmiljö. Detta kan få konsekvenser för närståendes egen hälsa.

På cytostatikamottagningen, på Universitetssjukhuset MAS, påbörjade man ett projekt för ca två år sedan. Projektet hade som mål att den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan skulle närvara vid nybesöket som läkaren har med patienten inför planerad cytostatikabehandling. Någon forskning som tidigare undersökt sjuksköterskans närvaro vid sådana nybesök har oss veterligt tidigare ej gjorts. Datainsamling skedde med halvstrukturerade, icke- standardiserade intervjuer, antalet informanter var sex stycken. Syftet var att undersöka den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans upplevelser före, under och efter nybesöket samt eventuella för- och nackdelar med detta arbetssätt.

En god vård i livets slutskede ställer stora krav på personalen. Det krävs kompetens på flera områden och en kreativ förmåga för att kunna möta enskilda patienters behov utifrån ett holistiskt perspektiv. Dessa särskilda omständigheter kan ge upphov till mycket tankar och känslor hos omvårdnadspersonalen. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av att möta patienter inom palliativ vård. En litteraturstudie genomfördes.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnadsarbetet med palliativa patienter samt sjuksköterskans upplevelser att stödja dess närstående. Litteraturen söktes på databasen Elin@Dalarna. Valet av vetenskapliga artiklar gjordes med hjälp av titel och abstrakt för att se om innehållet var relevant för studien. Till resultatet användes totalt 17 vetenskapliga artiklar som var skrivna på engelska. Artiklarna granskades med hjälp av granskningsmallar som bedömde artiklarnas tillförlitlighet med hjälp av ett poängsystem.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom och ge en god livskvalitet till patientermed obotlig sjukdom. En av den palliativa vårdens fyra hörnstenar handlar om stöd tillnärstående, då en svår obotlig sjukdom inte bara drabbar patienten utan även familjen.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en vuxenfamiljemedlem som vårdas palliativt på sjukhus eller i hemmet.Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Sökningargenomfördes i databaserna Amed, Cinahl och PsycINFO. I studien inkluderades 7 kvalitativaartiklar som svarade mot syftet.Resultat: Resultatet sammanfattas i fem kategorier; Ett förändrat liv, Känslomässigareaktioner, Behov, Påfrestningar och Stöd. Dessa innefattar femton subkategorier.Slutsats: När en familjemedlem blir svårt sjuk förändras livet även för de närstående.

Palliativ vård infaller när botande behandling inte längre är meningsfull eller genomförbar.Miljön är en viktig del i personcentrerad omvårdnad och syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelser av fysisk miljö inom palliativ slutenvård. Tretton studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats.Analysarbetet resulterade i fyra kategorier; Att värdesätta hemlikhet och rum för anhöriga;Att vilja välja mellan enskildhet och gemenskap; Att känna välbefinnande av god design, komfort och renlighet; Att kunna ta del av naturen är stärkande. Patienters upplevelser av vårdsalar varierade, att vilja vara ensam eller i gemenskap med andra. En hemlik och merafamiljär omgivning var något som många upplevde som en viktig aspekt. Lyx i den fysiska miljön medförde att patienter kände sig speciella och vidare kunde renlighet symbolisera för god kvalitet inom omvårdnad.

Bakgrund:Allt fler svårt sjuka väljer idag att vårdas i hemmet och i och med detta får närstående en central och viktig roll. Att vara närstående till en patient i livets slutskede innebär stora påfrestningar i det dagliga livet och ett otillräckligt stöd i den sena palliativa fasen kan leda till svårbehandlad, traumatisk sorg. Många närstående beskriver känslor av ångest, sårbarhet, depression, och även isolering och ensamhet. Närstående kan behöva stöd att hantera sin svåra situation.Syfte:Syftet var att beskriva närståendes behov av stöd inom palliativ vård.Metod:Vi har genomfört en litteraturöversikt där åtta vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats med Joyce Travelbee?s teori ?human-to-human relationship? och de fyra hörnstenarna inom palliativ vård som teoretiska utgångspunkter.

Syfte: Syftet med studien var att ta del av hur vårdpersonal på Hospice beskriver sina olika känslor som uppstår i vården av patienter i livets slutskede, vilka copingstrategier de använder sig av för att bearbeta dessa känslor samt vilka faktorer som de upplever påverkar valet av copingstrategier. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Åtta kvinnliga deltagare ur vårdpersonalen på Hospice (lika fördelade mellan sjuksköterskor och undersköterskor med varierande ålder och erfarenhet) blev intervjuade. Resultat: Känslor av skuld, frustration, maktlöshet, stress och otillräcklighet upplevdes betungande. För att bearbeta dessa användes främst aktiv och problemfokuserad coping, framförallt samtal och stöd.